Från bedömningsmatris till lärandematris – igen

Under terminens första KU-dagar hade vi på Naverlönnskolan besök av lärare och rektor från Sätoftaskolan i Höör. De har arbetat mycket med inkludering som är ett av våra fokusområden i höst. De föreläste för oss om hur deras arbete initierats och fortskridit och förstelärarna på Naverlönnskolan gav föreläsningar i utbyte om hur vi arbetar med bedömning för lärande. Vi hade också mixade diskussionsgrupper där erfarenhet utbyttes och arbetssätt diskuterades. Det jag pratade om denna dag var hur jag använder lärandematriser i undervisningen och det tänkte jag också dela med mig av här.

Jag började använda matriser som mer än ett bedömningsverktyg när mina elever efterfrågade matriserna redan när ett arbetsområde startade. Tidigare hade jag haft matriser där kunskapskraven stod uppradade, som de gör i vår lärplattform Infomentor.

För att själv kunna förklara för eleverna vad ett visst kunskapskrav och en del centralt innehåll betyder i ett specifikt arbetsområde behövde jag kunna sätta konkreta ord på vad som faktiskt skulle bedömas och läras. Såklart. Vad ska göras och hur förväntas man uppnå kunskapskravet i just detta området? Dessa ord började jag ha med i mina matriser tillsammans med kunskapskraven och matrisen gick därmed från att vara ett sätt att visa upp kunskapskraven för bedömning till en lärandematris, ett hjälpmedel för mig men mest för mina elever när de jobbar med ett område. Inte minst när man jobbar ämnesövergripande.

Såhär vill jag använda matrisen tillsammans med mina elever:

  • I vår/sin egen planering av uppgiften
  • Om man vill visa hemma
  • När man funderar på hur långt man vill/kan nå
  • Om man glömt vad man ska göra
  • När kamrater hjälps åt
  • När man ger och får kamratrespons
  • När man får feedback från lärare
  • När man bearbetar feedback från kamrater och lärare
  • När man vill veta vad och hur man ska göra för att uppnå en viss nivå

För att matrisen ska vara ett effektfullt hjälpmedel i arbetet är det viktigt att den får vara ett levande dokument. Här är några tips på hur den blir det:

  • Påminn om den/sätt upp den på tavlan (eller någonstans i klassrummet om klassen har ett hemklassrum) varje gång eleverna arbetar med området.
  • Så fort någon ”är klar” – be dem självbedöma sitt arbete med hjälp av matrisen.
  • Så fort två ”är klara” – låt dem ge varandra kamratrespons med hjälp av den genom att titta på varandras arbete och se hur det överensstämmer med det som står i matrisen.
  • Använd den när du pratar med en elev om dess arbete/utveckling.
  • När det är dags för den summativa bedömningen är jobbet så gott som gjort.

Ernesto Panadero och Anders Nilsson 2013 har undersökt användning av matriser. Undersökningen finns sammanfattad av Skolverket, och deras slutsats är att matriser stärker elevernas prestationer på flera sätt. Att använda matriser ökar transparensen och är ett sätt att göra det tydligt vad som förväntas. Oro och “prestationsångest” minskar när man vet vad som förväntas. Matriser underlättar också återkopplingsprocessen och gör det lättare för lärare att ge relevant återkoppling men också lättare för eleverna att bearbetar återkopplingen. Ernesto och Nilsson menar också att matriser fungerar bäst tillsammans med andra strategier som stärker självreglering. Ju mer de används desto mer effektfulla blir de, speciellt bland yngre elever. De såg också att flickor verkar gynnas mer än pojkar av att använda matriser.

Det har riktats en del kritik mot användning av matriser i skolan. En mening är att elever lätt kan få ett instrumentellt förhållningssätt eller att de lockas till att bara nöja sig med lägsta godkända nivå. Samtidigt vet vi att formativ bedömning, som lärandematriser är en del av, gynnar lågpresterande elever mest. Ur min erfarenhet handlar detta mer om hur man arbetar med matriserna och hur man presenterar ämnesområdet. Jag har snarare bevittnat elever som verkligen jobbar för att komma till nästa nivå snarare än att nöja sig just därför att det varit konkret vad som är nästa nivå.

Hur tillverkar man en användbar lärandematris?

  • Gå igenom uppgiften med eleverna t ex Laborationsrapport, Genomföra ett träningsprogram.
  • Gå igenom vilka kunskapskrav som kommer att bedömas.
  • Låta eleverna fundera över vad kunskapskraven kan betyda när man skriver en lab-rapport eller genomför ett träningsprogram. Vad ska man kunna, hur visar man det? De kommer ofta med konstruktiv input.
  • Sammanfatta vad man själv vill ha ut av uppgiften tillsammans med elevernas tankar i matrisform. Jag brukar använda kursivt typsnitt i den del av texten som är rena kunskapskrav från LGR11 och vanlig i den del som är min/vår text om vad som ska utföras.

Mitt matrisanvändande är byggt utifrån mina erfarenheter. Jag har dock även läst en del på ämnet och en av de största förespråkarna för lärandematriser är läraren och föreläsaren Johan Alm. Han har skrivit boken Lärandematriser. Han beskriver skillnaden mellan bedömningsmatris och lärandematris såhär:

“En lärandematris är skapad främst för att stödja elevernas lärande och är i första hand inte till för bedömning. Bedömningsmatriser är till för att läraren ska kunna bedöma eleverna i efterhandLärandematriser är till för att eleverna ska förstå vad de ska lära sig i förväg.”

Min förstelärarekollega på Spångholmskolan i Svedala, Mattias Dahlberg, har bloggat om Johan Alms bok – läs gärna!  Han har också skrivit ett ytterligare blogginlägg där han fortsätter berätta om hur man konkretiserar bedömning genom lärandematriser.

Här finns också en film där Johan Alm berättar om sitt arbetssätt.

Att diskutera:

  • Använder du matriser? I så fall, med vilket syfte?  Om inte – varför? Vad använder du istället för att förklara kunskapskrav och centralt innehåll i ett arbetsområde?
  • Vad är dina erfarenheter av matriser i skolan? Ser du att matriserna/användningen förändrats över tid? Vad beror det på i så fall?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *