Framgångsrika strukturer och systematisk analys i utvecklingsarbete

På Marbäcksskolan har vi sedan flera år tillbaka arbetat med ett primärt mål och ett sekundärt mål i vårt utvecklingsarbete. Det primära målet är:

”Eleverna har strategier för att klara/lyckas i det sociala samspelet under hela dagen”

Vårt sekundära mål lyder:

”Samtlig personal kan via undervisning och bemötande lära/träna eleverna i hur de ska hantera olika sociala situationer som uppstår i vardagen”

I denna blogg kommer vi berätta kort kring arbetets bakgrund, hur vi arbetat oss fram i utvecklingsgruppen för att utveckla vårt arbete kring struktur och analys samt vad vi sett som framgångsfaktorer i utvecklingsgruppens sätt att arbeta för att driva utvecklingsarbetet framåt.

En kort tillbakablick

2018 började pedagogerna på Marbäcksskolan att se över våra olika lärmiljöer. Genom observationer och analyser av dessa såg vi att det fanns behov att fördjupa och bredda kunskap kring elevernas sociala lärmiljö. Vi började då samtala kring vad vi ville att våra elever skulle ha med sig från Marbäcksskolan när det handlade om det sociala samspelet. Eftersom Marbäcksskolan är en F-3 skola har vi många elever som vistats hos oss många timmar då de efter skoltid går över till fritidstid. Många elever vistas hos oss under många timmar vilket ställer höga krav både på barnen och på verksamheten. Hos oss sker en stor del av barnens sociala träning och på vilket sätt möter vi dem i detta?

För att tydliggöra för oss själva och få en samsyn skapade vi tillsammans kriterier kopplat till socialt samspel att utgå ifrån. Kriterierna speglade det vi ville se hos våra elever. Här är några exempel på kriterier:

  • Elever som har strategier när de möter motstånd i skolarbete.
  • Elever som följer instruktioner.
  • Elever som lyssnar på varandra.
  • Elever som har strategier för att reglera sina känslor.
  • Elever som bjuder in varandra i leken.

Efter att vi skrivit ner och diskuterat igenom alla kriterier satt personalen i grupper, så kallade lärgrupper och samtalade kring vilka strategier vi såg att Marbäcksskolans elever använde sig av kopplat till varje kriterium. Vi färgmarkerade kriterierna i tre  olika färgkoder:

Svart = Marbäcksskolan elever använder få eller ingen strategi

Gul = Marbäcksskolan elever använder några fungerande strategier

Blå = Marbäcksskolans elever använder många välfungerande strategier

Färgmarkeringarna gjorde att vi tydligt fick en överblick över inom vilka områden våra elever saknade strategier (svartmarkerade). Vårt fokusområde blev att arbeta med de svartmarkerade kriterierna för att ge våra elever fler användbara strategier inom de områden där behovet var störst. I denna fas av utvecklingsarbetet fanns det 3 svarta, 9 gula och 8 blåa kriterier. Detta har under utvecklingsarbetets gång ändrats fram till idag eftersom vi arbetat medvetet och strukturerat genom analys mot varje kriterium. Resterande del av denna blogg kommer inte handla om kriterierna i sig utan om hur vi strukturerat upp och analyserat vårt arbete i utvecklingsgruppen för att driva arbetet framåt.

Lärguppernas arbete

På Marbäcksskolan tillhör varje lärare en lärgrupp. Lärgruppen leds av 1 eller 2 medlemmar från utvecklingsgruppen. Vi träffas i våra lärgrupper var tredje tisdag och arbetar då med vårt utvecklingsarbete kring vårt primära och sekundära mål. På våra lärträffar har vi en tydlig struktur som vi följer från gång till gång.

Vi börjar alltid högst upp i cirkeln med att blicka tillbaka på vad vi gjorde under föregående träff. Detta har vi upplevt är viktigt för att skapa sammanhang för deltagarna i gruppen. I återblicken presenterar vi också analysen som utvecklingsgruppen gjort från föregående träff (läs mer om analysen under rubriken Utvecklingsgruppens arbete). Sedan föregående träff har vi också haft någon form av läxa. Det kan vara en aktivitet med eleverna, en observation, läst litteratur eller liknande och till den aktiviteten har vi gjort en enskild reflektion som var och en delar med sig av i sin lärgrupp i den delen som vi kallar för rundan. Rundan gör att allas tankar och reflektioner blir synliga och alla i gruppen är delaktiga i arbetet. Efter rundan går vi vidare till att skaffa oss ny gemensam input kring ämnet. Vad denna nya input handlar om har utvecklingsgruppen kommit fram i sin analys. Det kan vara att vi läser något, ser en film, genomför en aktivitet, har en diskussion. Utifrån denna input skapar vi sedan en ny läxa som det ska skrivas en enskild reflektion kring som man delar med sig av vid nästa lärgruppstillfälle.

All dokumentation vid lärgruppstillfället görs i en mall som kallas för GLL.

GLLmall

Tidigare har vi dokumenterat i löpande text vilket gjorde analysarbetet svårarbetat. Med hjälp av denna mall har utvecklingsgruppen fått ett betydligt lättare analysverktyg att arbeta med. I mallen kan vi tydligt se mönster och kan också på ett överskådligt sätt lättare jämför lärguppernas olika tankar och reflektioner.

Utvecklingsgruppens arbete

Dagen efter varje lärgruppstillfälle träffas utvecklingsgruppen. I utvecklingsgruppen sitter tre förstelärare, två lärare, en speciallärare och rektor. När vi ses är det dags för oss att göra vårt analysarbete av lärträffarna och planera vägen framåt. Även utvecklingsgruppen arbetar enligt en tydlig struktur:

utvecklingsgruppen

Vi börjar våra träffar med att titta på den ifyllda GLL- mallen från varje lärgrupp. Vi kan lägga dessa mallar bredvid varandra och få en tydlig överblick på vad vi gjort, vad vi lärt och vad vi listat ut i varje grupp. Vi sammanfattar sedan alla lärgruppers tankar och reflektioner i EN gemensam GLL-mall. Här under ser ni ett exempel på en sammanställd GLL-mall efter en lärgruppsträff där vi läst en artikel om Dweck mindset

Analys av “Förebild för ansträngning”.docx

I GLL-mallen kan vi se att vårt nästa steg blir att presentera lärandegropen för alla elever samt göra en barnanpassad presentation och aktiviteter kring mindset. Denna analys ligger då till grund för nästa lärgruppsträff. Utvecklingsgruppen skaffar sig input kring detta genom att leta bland forskning, hitta artiklar, litteratur och filmer. Utifrån denna input planerar vi sedan upp nästa lärgruppsträffs innehåll.

I slutet av varje termin tittar vi på alla sammanställda GLL-mallar som tillhör innevarande termin. Vi kan då tydligt se hur de hör ihop och att det finns en röd tråd mellan alla våra lärträffar. Vi sammanfattar terminen och lägger upp en plan för hur vi startar upp nästa termin samt vad vi ska prioritera.

Marbäcksskolans framgångsfaktorer

Vi har sedan vi började arbeta med fasta strukturer vid varje lärträff och utvecklingsgruppsträff sett stor framgång i vårt utvecklingsarbete. Likaså har GLL-mallen hjälp oss oerhört mycket i vårt analysarbete. De här punkterna har varit avgörande för att driva vårt arbete framåt:

  • Struktur och regelbundenhet i träffar
  • Den enskilda reflektionen
  • Rundan
  • GLL istället för minnesanteckningar
  • Återblick
  • Terminsanalys
  • Våga stanna upp

Punkterna har också bidragit till motiverad personal eftersom varje steg i utvecklingsarbetet bygger på deras tankar, reflektioner och behov. Vi ser också att våra elever samlar på sig fler och fler välfungerande strategier som de använder sig av i det sociala samspelet i vardagen vilket vi såklart alltid återkommer till eftersom det är elevernas utveckling som är vårt primära mål!

Att diskutera

  • Vilka framgångsfaktorer har ni för ert utvecklingsarbete?
  • Vilka strukturer skulle ni behöva utveckla för att bli mer framgångsrika?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *