Framgångsrik modell för analys och arbete med tidiga insatser

På regeringsuppdrag har Specialpedagogiska skolmyndigheten startat en projektgrupp gällande läsa, skriva, räkna – garantin. I november kontaktade de vår rektor kring vårt analysarbete  och arbete med de tidiga stödinsatserna. Syftet är att med konkreta exempel på analysfrågor kunna stötta lärare runt om i landet med arbetet att analysera kartläggningar, bedömningsstöd, och nationella prov. Vi på Kyrkskolan känner både stolthet och ödmjukhet över att få vara del av den processen.

Här kommer jag dela med mig av vårt arbete med analys och vår arbetsgång för att så många elever som möjligt ska kunna lyckas.

“Analys handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det görAnalysen ligger sedan till grund för rektors prioriteringar, beslut kring utvecklingsmål och för planering av det utvecklingsarbete som behöver ske.”  KvUtiS

Man kan säga att vårt arbete med tidiga insatser står på fyra ben:

  • Själva analysmodellen – vi använder oss av Jan Håkanssons modell. Lärarna analyserar nulägesbedömningar – görs varje januari och maj och på utsatta KU-dagar.  Analys av våra sociala mål görs i december och i samarbete med all personal på skolan.
  • Arbetet i arbetslagen. Utifrån våra SKA-mål, genomförande av undervisning, planering utifrån resultat, anpassningar och utmaningar. Avstämningar görs regelbundet i arbetslagen under läsåret. Speciallärare kommer regelbundet till våra möten för att stötta i arbetet.
  • EHM – vi har elevhälsomöten var 7;e vecka där klassläraren möter rektor, logoped, kurator, skolpsykolog, skolsköterska  samt speciallärare/pedagog.
  • EHT – elevhälsoteamet möts varje vecka för att stämma av behoven och arbetet i klasserna.  Även EHT kartlägger och analyserar samt utvärderar under året för att bättre kunna möta de behov som finns på skolan.

 

Analysmodell

På Kyrkskolan har analysarbetet växt fram och utvecklats under ett antal år. De senaste fyra åren har vi använt oss av Jan Håkanssons analysmodell. Från början testade vi ursprungsversionen av modellen, och upplevde att vi  behövde göra vissa modifikationer för att den skulle passa oss och våra behov bättre. Vi har stått fast vid modellen men gjort den till “vår” genom att formulera om vissa frågor, plockat bort några, och lagt till BRUKskriterier.  Vi skattar oss enligt BRUKskriterierna oftare än vi analyserar. Vi ser skattningen i BRUK som en avstämning för att se om vi är på rätt väg utifrån de mål vi har i SKA (systematiskt kvalitetsarbete). Arbetet med att skräddarsy modellen utifrån våra behov, är en kontinuerlig process.

Arbetslagsledaren fångar upp tankar och reflektioner från kollegorna vid analystillfällena, och tar sedan med både dessa och analyserna till ledningsgruppen. I ledningsgruppen möts sedan rektor, arbetslagsledarna och försteläraren och utifrån analyserna formuleras mål och skrivs in i det systematiska kvalitetsarbetet.

I ledningsgruppen jämför vi våra resultat och grupper över tid, inte bara från år till år. För några år sedan jämförde vi våra årskurser mellan varandra (både elevernas resultat och personalens arbete) men upptäckte att vi då inte riktigt såg helheten i det långa perspektivet. Våra barngrupper kan se olika ut över tid.  Därför började vi aktivt  försöka se mönster både i våra klasser och  vilka vi är och hur vi jobbar i arbetslagen. Idag har vi en god uppfattning om våra olika styrkor i arbetslagen och vad vi behöver utveckla för att nå de mål vi satt upp. Vi har börjat arbeta över årskursgränserna för att dela med oss av våra erfarenheter och idéer. Det är oerhört värdefullt för oss.

I januarianalysen redovisar lärarna resultaten från bland annat nulägesbedömningarna,  kartläggningar, Skolverkets olika bedömningsstöd, H4. Analysen genomförs av lärarna i arbetslagen. I förskoleklass redovisas Bornholmsmodellens kartläggning, Hitta språket, Hitta matematiken. I förskoleklass är även speciallärare med vid analystillfällena. I maj utvärderar vi arbetet och siktar framåt. Gav våra insatser den effekt vi förväntade oss? Behöver vi förändra något? Årskurs 3:s lärare redovisar och analyserar även sina resultat i nationella proven.

I november/decemberanalysen reflekterar och analyserar personalen våra sociala mål utifrån sociogram, arbetsklimat, trygghet och inflytande. Vi funderar kring våra otrygga platser, kränkningsärendena under året och BRUK.  Alla steg nedan utom “Steg 1”. I september följer vi upp och eventuellt reviderar våra mål utifrån de behov vi ser i våra grupper. Analyser och insatser i de sociala målen dokumenteras i vår “Plan mot diskriminering och kränkande behandling” och i SKA-dokumentet.

Med den här arbetsgången upplever vi att vi hinner arbeta med de åtaganden och mål vi satt, samt se resultat av åtgärderna.

Stommen i vår analys:
www.skolverket.se/skolutveckling

Steg 1 – Sortera kunskapsresultaten utifrån ämne, klass, pojkar/flickor. Vilka resultat är goda resp. mindre goda? Argument? Blev resultatet som ni förväntat er utifrån ert formulerade mål i SKA för årskursen?

  • Steg 2 – Avgränsa analysen

1: Analys av kunskap-inflytande. Vilket inflytande i undervisningen har eleverna haft på t.ex. planering, arbetsformer, innehåll, utvärdering, redovisningar etc.

Inte alls Till viss del Till stor del Helt
     

Vad behöver vi utveckla utifrån bedömningen? Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?

2: Analys av kunskap-undervisningsklimat

I vilket mån har eleverna varit resurser för varandra i att nå kunskapsmålen? Hur har de tränats i det?

Inte alls Till viss del Till stor del Helt
   

Vad behöver vi utveckla utifrån bedömningen? Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?

3: På vilket sätt har trygghet/studiero påverkat kunskapsresultaten inom det valda området?

Inte alls Till viss del Till stor del Helt

Vad behöver ni utveckla utifrån bedömningen? Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?

4: Analys av kunskap-särskilt stöd. Hur har anpassningar och särskilda stödet bidragit till elevernas kunskapsutveckling?

Inte alls Till viss del Till stor del Helt
     

Är effekterna tillräckliga? Vad kan göras annorlunda? Hur blev det? Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?

  • Steg 3 – Samlad analys-dra slutsatser

Vilka slutsatser kan dras av de genomförda analyserna? Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående område? Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss? Hur gör vi?

Vi har sett att när det avsatts gott om tid för analysernas genomförande, till exempel en heldag/ två halvdagar, så blir analyserna mer kvalitativa. Att få tänka tillsammans och formulera frågeställningar, hypoteser och nya mål, är värdefullt och höjer kvalitén på våra analyser.

EHM och EHT

Var 7e vecka träffas klassläraren (och ev resursperson) för varje klass med  hela elevhälsoteamet. Läraren har i förväg funderat kring klassen på organisations, grupp, och individnivå utifrån redan givna frågeställningar. EHT har utarbetat en mall som följs under dessa möten.

Under mötet redogör ansvarig personal muntligt utifrån frågeställningarna, och en person i EHT ansvarar för minnesanteckningar och att dokumentera i ett spindeldokument.  Dessa lämnas sedan över till läraren.

Arbetet med att utforma EHM har varit långsiktigt och har justerats genom åren.  Med flera olika professioner representerade ser vi att vi lättare hittar adekvata lösningar  eller insatser. Vi ser att synsättet gått från kategoriskt synsätt till relationellt.  Lärarna lyfter oftare elevernas styrkor än tidigare. Vi ser att en framgångsfaktor är att vi lyft in organisations och gruppnivå som en punkt på dagordningen.

Att ha så täta träffar kring våra klasser ser vi som en vinst. Tidigare kunde personalen uppleva att vi bara “släckte bränder”. Stödet sattes ibland in senare än vi önskat. Idag är vi mer förutseende. Snabba tidiga insatser/utmaningar startas efter kartläggningar och tester, så snart som möjligt på terminen. Våra EHM startar redan första veckan läsåret börjar i augusti.  Det gör att varje elev  synliggörs. Tack vare våra olika professioner i EHM kan frågor ställas som gör att vi ser hela eleven utifrån olika perspektiv. Vi tänker och planerar utifrån både anpassningar och utmaningar. Våra specialpedagoger och lärare kommer snabbt igång med stöd och träning för de elever som behöver.  Samarbetet med spec-teamet gör att vi får en kontinuerlig uppföljning, och ändringar i arbetet sker efterhand under terminens gång och efter att tester och analyser är gjorda.

Att diskutera:

  • Vilka är er skolas framgångsfaktorer? Dela gärna med er i kommentarsfältet eller maila mig.
  • Finns det något ni saknar i era analyser idag ? Vad hade det kunnat vara?
  • Vad i vårt arbete känner ni igen och finns det något ni hade velat testa?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *