Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap: Del 1

Alla klasser har en ledare. Om inte läraren är en tydlig ledare tar ofta någon av eleverna den rollen. Det blir ibland synligt då klasser beter sig olika beroende på vilken lärare som undervisar dem. Går det att systematiskt lära sig att utveckla sitt ledarskap i klassrummet då?  Handlar inte ledarskap mest om personlighet eller talang?  Även om dessa faktorer naturligtvis spelar roll finns det ändå mycket man som lärare kan göra för att öva upp ett bättre ledarskap.

Vad finns det då för framgångsfaktorer för ett gott ledarskap? Jag har fördjupat mig i den nyutkomna boken Handbok i klassrumsledarskap av Jonas Nilsson och Martin Karlberg (Liber 2020) för att hitta svar. Här finns många verktyg för ett gott ledarskap, som kan vara till nytta både för nya lärare och för oss som arbetat längre i skolan. Varje kapitel är kopplat till forskning inom respektive fält. I denna blogg har jag försökt sammanfatta viktiga framgångsfaktorer som lyfts i boken i punktform. Jag reflekterar också kring ett område som jag vill lägga fokus på för att utveckla mitt eget ledarskap.

Framgångsfaktorer för ett gott ledarskap

Klassrumsledarskap handlar om de regler och rutiner som behövs för att skapa en miljö där undervisning och lärande kan förekomma. Det handlar om att skapa ordning, struktur och ett samarbetsklimat som stöttar både akademiskt och socioemotionellt lärande. Att skapa goda relationer till sina elever är en mycket viktig del av ledarskapet, för att skapa trygghet och lust att lära. Även goda rutiner, struktur och förutsägbarhet i klassrummet har en direkt effekt på elevernas motivation och engagemang, kognitiva och sociala utveckling och inte minst deras beteende. Höga förväntningar, förmåga att engagera, inspirera och lägga undervisningen på en nivå så att lärande sker är andra viktiga faktorer. Hur kan man då praktiskt göra för att förbättra sitt klassrumsledarskap? Jag har sammanfattat ett antal metoder/exempel ur boken i punktform, och har valt att dela in dem under rubrikerna Förberedelser, rutiner och struktur och Relationsskapande och klassrumsklimat.

Förberedelser, rutiner och struktur

Goda förberedelser och förmågan att förutse vilka problem som kan uppstå under lektionen är viktiga faktorer inom ledarskap, bl a för att skapa arbetsro.

  • Gör en genomtänkt elevplacering och bestäm eventuella par/grupper i förväg.
  • Teknik och material ska kontrolleras/testas innan lektionen.
  • Var tydlig med dina förväntningar och påminn om trivselregler.
  • Starta lektionen med att förtydliga målet och hur eleverna kommer att få visa upp sina kunskaper.
  • Ha arbetsgång/lektionens upplägg på tavlan.
  • Förvänta dig att eleverna kan mycket. Förenkla inte språket, förklara istället. Exemplifiera och modellera, så förstår de ändå.
  • Se till att uppgifterna är intressanta, begripliga och meningsfulla.
  • Förvänta dig hög kvalité på elevernas arbete. Visa gärna exempel på en modelltext, presentation eller annan slutprodukt, så att eleverna vet vad som förväntas.
  • Var tydlig med både muntliga och skriftliga instruktioner, ev med bildstöd.
  • Erbjud bildstöd, mallar, ordlistor och andra stödstrukturer till alla elever.
  • Utforma fördjupande extrauppgifter så att alla är sysselsatta hela passet.
  • Var påläst och engagerad i ämnet. Om du inte kan svara på elevernas frågor, så skriv ner dem och återkoppla senare.
  • Vänj alla vid att vara muntligt aktiva. Rikta frågor till eleverna utan handuppräckning och peppa och vägled dem sedan så att svaren utvecklas. Gärna EPA innan, så att eleverna är lite förberedda.
  • Kartlägg elevernas kunskapsnivåer, för att kunna bedriva undervisning på tillräckligt hög nivå för att vara utmanande, men ändå på en nivå så att eleverna har en rimlig chans att klara av uppgiften. Differentiera.
  • Följ upp elevernas lärande med feedback. Beröm processen eller produkten, ej personen. Variera ditt beröm och gör det specifikt.
  • Skapa tid för reflektion i slutet av lektionen som innefattar både kunskapskontroll och omtanke. Det gör att eleverna känner sig sedda och lyssnade på. Vad har de fått med sig från lektionen? Beröm och få eleverna att känna sig stolta. Sammanfatta lektionens innehåll och kontrollera elevernas lärande.

Relationsskapande och klassrumsklimat

Goda relationer påverkar elevernas engagemang, lärande och utveckling positivt. De kan också fungera som en skyddsfaktor för elever som uppvisar beteendeproblem eller har inlärningsproblem.

  • Hälsa personligt på varje elev i dörren.
  • Visa omtanke, engagemang och intresse för eleverna- det är ett av dina bästa ordningskapande verktyg.
  • Ha roligt tillsammans. Använd dig av humor.
  • Visa att du gör ditt bästa för att de ska lyckas med sitt skolarbete.
  • Låt eleverna vara delaktiga i diskussionen kring hur ni vill ha det tillsammans i klassrummet, men tumma inte på skolans gemensamma trivselregler.
  • Arbeta med positiv förstärkning av gott beteende.
  • Undvik att höja rösten. Arbeta istället med tysta kroppsignaler eller en liten ringklocka när du vill ha uppmärksamhet. De få gånger du behöver höja rösten kommer då att ge effekt.
  • Sätt gränser och följ upp. Markera negativt beteende, men undvik skarpa tillsägelser inför de andra eleverna.
  • Förvänta dig ordning och höga ambitioner. Om någon beter sig illa eller är improduktiv, utgå ifrån att de har glömt reglerna eller tycker att lektionsinnehållet är svårt. Denna inställning är avväpnande och signalerar omtanke.
  • Använd systematiska påminnelser om förväntningar/regler t ex innan byte av aktivitet. Beröm när eleverna uppfyller förväntningarna. Genom påminnelser i förväg kan tjat och tillsägelser undvikas.
  • Var lugn. Eskalera inte en konflikt genom att sätta hårt mot hårt. Vänta inte ut eleven i helklass. Säg ifrån hur du vill ha det, men gå sedan vidare med undervisningen och ta ett enskilt samtal senare.
  • Slut överenskommelser med elever som stör. Bestäm tillsammans hur det kan bli bättre, t ex genom att byta placering, mer stöd, tydligare instruktioner eller annat som eleven föreslår. Ge och ta och utvärdera tillsammans.
  • Skapa möjligheter för elever att ingå i sociala sammanhang, t ex genom samarbetsinriktat lärande. Elever som känner att de vuxna bryr sig om dem och gör allt de kan för att eleverna ska lyckas, känner ofta samhörighet med skolan. Denna samhörighet har visat sig förbättra skolprestationer och minska störande och bråkiga beteenden.

I boken finns mer skrivet om hur man kan göra, med tydliga exempel och forskning kopplat till varje punkt för er som vill läsa mer.

Egen reflektion

Mycket av det här kan tyckas självklart, men gör vi lärare verkligen allt detta hela tiden?  Att vara professionell i sitt ledarskap är att se sig själv och det man gör utifrån och reflektera över vad som kan förbättras. Jag har de elever jag har, med olika utgångslägen, erfarenheter och förutsättningar, och det kan jag inte göra så mycket åt. Mitt eget beteende däremot, kan jag påverka och ändra.  För att jag ska kunna utveckla mitt ledarskap behöver jag skaffa mig förståelse för vad forskningen säger, och reflektera över hur det ser ut i mitt eget klassrum. De klassrumsobservationer som rektor, elevhälsoteam och vi kollegor gör hos varandra, kopplat till vårt utvecklingsarbete, kan också vara till hjälp.

Det i boken som jag själv i första hand skulle vilja utveckla i mitt ledarskap, är att arbeta ännu mer med positiv förstärkning av önskade beteenden och minimera tillsägelser, bland annat genom att arbeta med systematiska påminnelser om förväntningar och regler i förväg, t ex innan byte av aktivitet.  Jag arbetar i årskurs 1-3 och känner att jag ibland fastnar i att säga till om samma saker, t ex att räcka upp handen , ställa upp på led och hålla nere ljudnivån i matsalen.

Under en föreläsning av psykologen och författaren Malin Valsö framkom att det behövs fem gånger så mycket beröm och uppmärksamhet i positiva sammanhang jämfört med uppmärksamhet när eleven gör fel, för att eleven ska uppleva att det är lika mycket av varje. Det understryker ytterligare vikten av att uppmärksamma det positiva för att ha ett förtroendekapital att plocka av när det uppstår problem.

Jag kommer därför att fördjupa mig i vad forskningen säger om positiv förstärkning och tillsägelser och skriva om detta i del 2 av denna blogg. Den kommer också att handla om hur jag systematiskt utvecklar arbetet med positiv förstärkning, tysta signaler, bildstöd och påminnelser om förväntningar och regler i förväg. Förhoppningsvis kommer jag att se goda resultat.

Bild från Pixabay

Att diskutera

  1. Vad skulle du vilja förändra eller göra mer av för att utveckla ditt ledarskap i klassrummet?
  2. Hur tror du att eleverna ser på dig som ledare?
Share Button

En reaktion på ”Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap: Del 1”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *