Frågeord som arbetsredskap

”När Var Hur” hette den serie av årsböcker som under DN:s förlag utgavs från 1945 – 2008. Titeln är kort och koncis men väcker också tankar och förväntningar att man skarmklipp-5-2vill veta mer, fördjupa sig,  kunna förklara, etc. Kanske var det så upphovsmannen Harald Gyllstoff tänkte när han redan 1933 skapade den danska förlagan som då döpte till ”Hvem Hvad Hvor”.  Det är samma typ av frågor som vi pedagoger hanterar dagligdags och som vi vill att våra elever ska använda sig av.

Är det så att vi med endast ett begränsat antal frågor på tre bokstäver kan få elever att komma vidare i sitt skolarbete?  Ofta är mitt svar. Inte bara med utgångspunkt från mitt ämne slöjd utan även i andra sammanhang som kan vara mera övergripande. Jag kommer här att benämna orden som frågeord eller kortfrågor (korta frågor). Det jag vill förmedla här är värdet av att använda sig mer systematiskt av olika frågeord.

Låt mig ta några exempel: En av mina mentorselever på högstadiet har i sin IUP skrivit att han/hon i svenska vill utveckla sitt ordförråd. Så långt är ju allt väl! Men eleven har med detta bara svarat på frågan ”Vad”. I de bästa av världar skulle kanske detta räcka men verkligheten är ofta en annan. Risken är stor att när vi sitter där på nästa utvecklingssamtal att inget har hänt. Då blir nästa fråga ”Hur”? Eleven har kanske en bild av att man kan få ett större ordförråd genom att läsa skönlitterära böcker. Bra! Men om du ska utvecklas extra på det är området måste du också jobba lite extra. Svaret kanske blir att man kan jobba med detta på läxhjälpen. Eller hemma. Bra! Då har vi kommit överens om var. När (hur ofta) ska det läsas?  Två gånger i veckan kan bli lagom, tycker då eleven. Vem kan då ge dig stöd i detta? Jo pappa brukar hjälpa mig med läxorna, han kan nog ge mig det stöd jag behöver. Genom att använda en bred arsenal av korta frågor har jag nu lotsat eleven i en riktning där han/hon har betydligt större möjlighet att lyckas.

I slöjden inleder jag oftast med att eleverna ska fundera över innehållet i den lektion de just har påbörjat. När jag frågar runt får jag ofta svar typ ”Jag ska hyvla”. I början lät jag mig nöjas med det svaret för att ganska snart inse att jag borde ha ställt följdfrågor. Att  eleven vet att han/hon ska hyvla innebär på intet sätt att det finns någon djupare förståelse för vad som ska göras.

Var på ditt slöjdalster ska du hyvla? (Vilken eller vilka sidor på din träbit tänker du hyvla, kan man hyvla på alla sidor oavsett fiberriktning?)

Varför ska du hyvla? (Vilka alternativa metoder, tekniker eller arbetssätt kan vara tänkbara?)

Vet du hur ska du genomföra momentet (Kroppsställning, tyngdpunkt, inställning av verktyg, fastspänning i hyvelbänk, m.m.)

Hur vet du när du är färdig? (Ska du jobba dig ner till en linje eller ska du få en jämn blank yta?)

Först när eleven kan svara på dessa frågor kan den också övertyga mig som lärare att det finns en mer vidgad förståelse för vad olika arbetsmomentet innebär och hur det ska genomföras.

Jag tycker att dessa kortfrågor….

  1. snabbt ger mig tillgång att kartlägga elevens kunskaper om uppgiften, dess karaktär och komplexitet
  2. ger eleven möjlighet att få ett perspektiv på sitt eget kunnande
  3. ger eleven möjlighet till en fördjupad eller breddad inriktning

Att jag som pedagog är ägare till frågorna är bara första steget. Det förutsätter ju hela tiden att just jag gör frågeställningarna. Målet måste vara att vidareutveckla strategin till eleverna. Så att Olle eller Kajsa systematiskt ställer frågorna till sig själv och därigenom tar sig vidare till nya nivåer.

Jag tycker – beroende på arbetes karaktär – att frågeorden är användbara både i ett arbetes planering, genomförande och utvärdering.

foto: Bengt Christensson
foto: Bengt Christensson

 

Jag tänker mig i nästa exempel att en elev på slöjden ska göra en sammansättning i metall. Och som då funderar på hur man ska gå till väga.

Vad ska jag använda mig av för teknik? Löda förmodligen”

Varför?  Jo, både skruvning svetsning och nitning är av olika skäl uteslutet, endast lödning återstår.”

Hur genomför jag en lödning? Jo först måste jag rigga mina metallstänger så de är fixerade under själva lödmomentet. Sedan måste jag påföra flussmedel som förhindrar oxider vid uppvärm……

Var hittar jag lödko…..”

Vem står bredvid om jag känner mig osäker?”

Vi upptäcker snart att ett och samma frågeord kan behöva användas flera gånger under ett arbetsmoment.

De tre vanligast förekommande frågeorden i slöjdämnet har jag tyckt upp i A3-format, plastat in och satt upp på väggen. När jag i samtal med eleven tycker att hon/han kunde tänkt lite längre på egen hand brukar jag slå en blick mot planschen och får då ibland respons typ: ”Du vill nog att jag ska förklara varför det är lämpligt att just skruva ihop sidorna till skrinet?” eller ”Jag har funderat mycket på hur denna ytbehandlingen fungerar utomhus och nu tror jag att……”

Jag jobbar på att eleverna åtminstone ska ta till sig mina tre anslagna frågor men vill givetvis i ett längre perspektiv att en bredare arsenal frågeord blir ett arbetssätt för ett större antal elever.

Finns det fler områden inom skolan värld där kortfrågorna är användbara? Ja, när det gäller konflikthantering kommer de flesta av frågeorden till pass. Jag skulle nog vilja påstå att alla 6 nämnda hör hemma i de flesta tvister som du måste gå på djupet med.

Vem var inblan…….

När skedde de…..

Hur började det he…….

Varför slog du ho…..

Vad kan ha varit anledningen till hennes irrita….

Var har ni gömt det ni hit….

Ytterligare frågeord som varifrån, vilken och vilket är också bra att komplettera med.

Verkar allt självklart eller jobbar du redan på något liknande sätt? För mig tog ett tag innan jag insåg det faktiska värdet av detta frågespektrum.

Att diskutera:

  • Har du någon typ av systematik i dina frågor eller frågeställningar byggt på frågeorden?
  • Vilka för- resp. nackdelar finns det att ha olika frågeord som utgångspunkt för att ge eleven en breddning alt. fördjupning?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *