Fortsättning av Det klassrum som möter mig varje dag är en spegelbild av min egen attityd.  

Den 10 november 2015 skriver jag så här:

En del av innehållet som det här inlägget skall handla om ligger i skrivande stund ännu i framtiden, men jag vill redan nu delge er läsare mina tankar och funderingar.

Den 16 november är det nämligen studiedag i Svedala kommun och på min skola, Naverlönnskolan, har förstelärarna för andra gången fått i uppdrag att organisera och genomföra ”workshops” som personalen ska delta i. Jag tänker prata om mitt senaste inlägg Det klassrum som möter mig varje dag är en spegelbild av min egen attityd. Inlägget ledde till feedback och många reaktioner, ofta i form av ”bra inlägg”, ”tänkvärt”, ”intressant”. Det är bra med reaktioner men på grund av studiedagens upplägg fick jag en möjlighet att gräva lite djupare.  Så, i stället för att gå vidare i min ”bloggplanering” har jag behov av att vara kvar den här gången och så att säga ”knyta ihop säcken” kring attitydbloggen.

En fråga som intresserar mig är förstås:

  • Har jag med hjälp av Kjell Dahlin och Ola Wallström konkret kunnat påverka fler än mig själv? Finns det i så fall konkreta exempel på att fler vill ta till sig budskapet?

Efter måndagens studiedag vet jag mer och min förhoppning är att jag här ska kunna sammanfatta de konkreta diskussionsinslagen, tankarna och idéerna ur mina kollegors och min verklighet.

Vad vill jag mer åstadkomma?

Jag vill ge alla som läser den här bloggen – och kanske förra, för de hör ju ihop – a) en känsla av välinvesterad tid för att bli tryggare i sin viktiga lärarroll, b) konkreta tankar att bygga sina ”stöttespelare” med och c) en handlingskraft som visar äktheten och genuiniteten i yrkesrollen som ledare för unga människors utveckling, med andra ord de tre ledorden Ola Wallström nämner kring den rätta attityden.

Den 17 november 2015:

Studiedagen är över. Jag inledde workshoppen med tio minuters inledning kring förra bloggen. Sedan såg vi filmerna och därpå diskuterade vi. Här kommer en del kommentarer, tankar och funderingar från workshopsdeltagare och engagerande kollegor. Läs, begrunda, kom ett steg längre i att äga den rätta attityden, vare sig du håller med eller inte! Det finns inget rätt eller fel.

  • Jag ska visa filmerna för mina elever. Åtminstone åk 9 kan ha glädje av dem.
  • Det verkar av någon anledning, kanske hängivenhet, vara lättare att nå framgång i de här sammanhangen med elever som har ett idrottsintresse.
  • Det kan vara farligt om jag ska känna att ansvaret för en lyckad arbetsplats vilar på mina axlar.
  • Jag kan känna frustration över att veta att jag skulle kunna göra skillnad men inte agerar. Det kan vara tidsbrist, att jag inte orkar eller saknar mandat.
  • Jag är lugnare och mer behärskad nu inför stressituationer.
  • Jag prövar annat nu innan jag höjer röstläget.
  • Jag kan i större utsträckning än innan ”se mig själv utifrån”.
  • Jag kan nu mer metodiskt gå från elev till elev som behöver hjälp utan att känna mig så stressad över hur jag ska hinna.

Några av dessa exempel visar att temat den rätta attityden uppfattas och tolkas olika och tämligen annorlunda än det var menat från min sida. Men så är det ju, avsändare och mottagare har inte alltid samma frekvens. Mitt mål var i första hand att delge min glädje över att ökad självinsikt och bättre självkänsla ger mig en inre styrka och ett ökat välbefinnande som hjälper mig varje dag i min yrkesroll. Men en stor vinst för alla som har delat mina tankar är att processer kring den egna utvecklingen har satt igång och jag hoppas att de fortsätter.

Avslutningsvis kan ni unna er att i drygt sju minuter lyssna på Sofia Norberg, egen företagare och författare till bland annat boken Makt, känslor och ledarskap i klassrummet. Klippet heter Ledarskap för dig som inte är chef. Efteråt ska var och en ärligt svara på några frågor: Vill du verkligen bli bättre på självkännedom? Tillhör du dem som nekar saften? Hur varierar du ditt ledarskap?

Sofia Norberg, Ledarskap för dig som inte är chef (7:14)

Att diskutera:

  1. Vad kan varje medarbetare i skolan göra för att hitta äkthet och harmoni i känslor, tankar och handlingar för att verkligen vilja äga sin egen rätta attityd?
  2. Vad konkret leder då i klassrumsatmosfären till bättre måluppfyllelse för eleverna?
  3. Vad kan skolledningen och kanske rentav kommunen göra för att en skola inte ska förlita sig på varje lärares enskilda vilja att sträva mot det optimala klassrummet och den perfekta skolan?
Share Button

En reaktion på ”Fortsättning av Det klassrum som möter mig varje dag är en spegelbild av min egen attityd.  ”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *