Jag arbetar på en gymnasieskola. Ibland ser jag larmrapporter i media om elever som gått ut högstadiet utan att kunna läsa och skriva. Jag har aldrig stött på dessa elever, de elever jag undervisar kan läsa och skriva. Givetvis i olika hög grad, men ändå. De kan läsa och skriva.
Men, att kunna läsa är inte detsamma som att förstå det man läser och att förstå en text räcker inte för att kunna läsa. För att kunna tillgodogöra sig en text, måste man både kunna läsa orden och förstå deras sammanhang och budskap. En person kan lära sig att läsa rent mekaniskt och ta sig igenom en text på ett till synes korrekt sätt. Desto svårare verkar det vara att faktiskt förstå vad det är man läser. För att förstå texten krävs det ofta förkunskaper och referensramar. Det kräver ett ordförråd och en förmåga att även förstå det som faktiskt inte står explicit i texten, att kunna läsa mellan raderna. Detta är en förmåga som måste tränas och den träningen får man genom att faktiskt läsa.
Att läsa i skolan räcker sällan. För att få en god läsförståelse och ett gott ordförråd bör man läsa mycket. Då tränas hjärnan i ordförståelse och läsförståelse. De elever som sällan eller aldrig läser böcker får generellt en sämre chans att klara skolan. Att få förståelse för innehållet i en textmassa i historia eller biologi, för att nämna ett par exempel, kräver så mycket mer av läsaren än att bara kunna läsa upp orden korrekt. Läsaren måste ju förstå innebörden av det lästa materialet för att det ska fylla någon funktion. Här har vi ett problem. Många av mina elever har enorma svårigheter med att förstå texterna de läser. Läsförståelsen är direkt avgörande för en stor del av skolarbetet. Jag ägnar enormt mycket lektionstid åt att försöka förklara innebörden i de texter som eleverna läser. Ofta leder detta till vidare diskussioner om vad olika begrepp innebär. Dessa diskussioner är givande och bra, men problemet är att detta är saker som eleverna redan förväntas kunna. Därför går arbetet långsamt framåt. En lektion kan försvinna för att vi måste reda ut samband som är grundläggande och avgörande för att förstå vad texten handlar om.
Anledningarna till att det förhåller sig på detta sätt skiljer sig så klart åt från elev till elev. Men, vad som generellt kan sägas är att alla hade klarat sig bättre i skolan om de hade haft bättre läsförståelse. Oavsett på vilken nivå en människa befinner sig, så utvecklas ordförråd och associationsförmåga vid läsning. Läsande måste också tränas successivt. Vissa sextonåringar kan mycket väl läsa och förstå Brott och straff. Andra kanske med viss hjälp kan uppskatta Jag är Zlatan i lättläst utgåva. Det gäller att öva läsning på en relevant nivå och höja successivt.
Om en elev inte kan ta till sig texter anpassade efter ålder i säg, matematik eller samhällskunskap så kommer skolan att bli problematisk. Ibland finns det såklart särskilda skäl såsom specifika diagnoser eller att man inte bott i landet särskilt länge. Det är inget konstigt med det. Dock ser jag att det blir allt vanligare att elever som egentligen inte borde ha några svårigheter av detta slag inte förstår de texter de läser. Att lösa läsuppgifter i matematik kan vara svårt, trots att eleven i många andra fall är duktig i just det ämnet. Att följa en skriftlig instruktion kan vara ett oöverstigligt hinder ända tills vi pratar om problemet. Ofta räcker det att jag läser upp samma text för eleven för att hen ska förstå och då är det alltså själva läsavkodningen som är problematisk.
Hur kan vi då göra för att få våra elever att läsa mer? Det finns ju så mycket annat att göra. Orden och dess innebörd är nyckeln till en lyckad skolgång, så hur ska vi lyckas väcka läsintresset hos våra elever?
Just nu dominerar högläsning med diskussioner efter i stort sett varje stycke mina lektioner i historia. Det är väldigt tidsödande, men jag vill hellre förvissa mig om att mina elever förstår ett litet historiestoff, än att vi vid terminens slut gått igenom ett stort stoff vars innehåll gått de flesta förbi.
Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.