Forskning och intressanta stickspår

Ett lyxproblem man har när man forskar är alla intressanta stickspår man stöter på under resans gång. Saker man inte direkt har användning för i sitt arbete men som man ändå inte lyckas släppa taget om. I årets sista blogg blir det en en liten rapport om hur arbetet i forskarskolan framskrider och en blandning av några spännande stickspår.

Forskarskolan…

Jag har nu varit igång i knappt två år med forskarskolan och nu börjar forskandet skifta karaktär. Så här långt har det handlat mest om teori, metoddesign och datainsamling. Arbetet har rullat på och det har inte alltid varit riktigt klart vad som kommer att trilla ut i andra änden. Men nu drar det ihop sig. Datainsamlingen är nu avklarad för den här gången och nu gäller det att omsätta det jag gjort; det är dags att leverera resultat. Under hösten har jag skrivit på min första artikel (men det känns som att det är långt kvar),  haft en föreläsning på Malmö högskola och mentalt börjat förbereda mig för att skicka ansökningar till olika relevanta konferenser. Tanken på att presentera min forskning för andra forskare, kanske i ett annat land och på engelska, känns fortfarande främmande men det kommer att gå bra. Utöver detta har jag också gått en kurs i analys av data i ett sociokulturellt perspektiv , något som jag till en början inte trodde skulle bli användbart, i alla fall inte just nu, men som visade sig ge några nya värdefulla perspektiv. Vissa dagar tar det stopp och man ägnar timmar åt att vrida och vända på saker, andra dagar lossnar det och sida efter sida fylls med text.

Engagerande undervisning…

Min forskning handlar om engagemang och engagerande NO-undervisning. Det roliga är att nu tycker jag att jag har saker att säga om detta och att en del av mina resultat står sig väl mot annan forskning i ämnet. En del saker är mer kopplat till NO, andra är mer allmänna, t ex hur man tolkar elevers engagemang och hur det påverkar en som lärare, förhållandet mellan lärarens ledarskap i klassrummet och elevernas delaktighet etc. Engagemang kan beskrivas både utifrån beteende i olika kontexter (sociala sammanhang, elevrollen, känslomässig anknytning, kognitivt) eller som ett uttryck för motivation utifrån vissa villkor (möjlighet att få utlopp för sina kompetenser, samhörighet, självständighet) och det erbjuder många olika infallsvinklar när man som jag är intresserad av engagerande NO-undervisning. Det har varit berg och dalbana denna hösten också men det är väl på sätt och vis tjusningen med det hela.

Valfrihet…

I inledningen nämnde jag intressanta stickspår.  På senare år har det förts en debatt om undervisning som har handlat om ett mer fritt sätt att arbeta, t ex ”fritt valt arbete”, elever som ”forskar” eller skriver egna arbeten om något som intresserar dem med läraren i en handledarroll. Bakgrunden till detta kan vara att man genom mer valfrihet på så sätt skulle öka elevens möjlighet till självständighet och därmed skulle också elevens motivation öka. På sista tiden har det skett en reaktion mot detta, man pratar mer om lärarledd undervisning. För ett tag sedan läste jag några artiklar som bland annat handlade om valfrihet för eleverna som sätt att öka engagemang. I båda artiklarna lyfte man fram att valfrihet inte nödvändigtvis påverkar elevernas motivation positivt.

”In other words, being able to choose one´s schoolwork may no be so important to students because none of the choices seems related to their personal goal or interests, or because they have no clear goals or interests. Under those conditions, the primary task of the teacher is to try to understand their students´ authentic interests and goals, and help them to understand the connection between their personal interests and goals and schoolwork. ”(Assor, Kaplan & Roth 2002).

Valfrihet är bara viktigt om det innebär en möjlighet att uppfylla sina mål eller om de erbjudna valen svarar mot ens mål och intressen Om man dessutom inte har några mål eller inte förstår kopplingen mellan sina mål och skolarbete blir valfrihet än mer ointressant. Möjligheten att välja måste utgå ifrån relevanta valmöjligheter som är kopplade till mål och skolarbete. Om man vill erbjuda valmöjligheter för eleverna är det viktigt att man förbereder eleverna, bygger upp intresse och ger bakgrundskunskaper till ämnet. Om det är för mycket valfrihet, valmöjligheter som inte är relevanta eller om man inte har tillräckliga kunskaper för att göra bra val blir man inte motiverad.

”Educators may want to find relevance before offering choices where students se no connections. Building an initial interest and some background knowledge on a topic before offering a choice may lead students to experience increased motivation. ”(Beymer & Thomson 2015)

Det är också väl värt att tänka på att ge eleverna många val eller stor valfrihet i sig inte behöver innebära att deras intresse och motivation ökar och när eleverna arbetar självständigt innebär det inte heller att läraren skall ta ett kliv tillbaka och hålla sig i bakgrunden.

”the essence of autonomy enhancement is not minimisation of the educator´s presence, but making the educator´s presence useful to the student who strives to formulate and realise personal goals and interests. (Assor, Kaplan & Roth 2002).

Ansträngning och engagemang…

Ett annat intressant stickspår var en liten kommentar som handlade om kopplingen mellan effort (ansträngning, arbetsinsats) och engagemang

”The children most actively engaged in the classrom are those who belive that effort is an important cause of school success and failure” (Patrick, Skinner & Connell 1993)”

På senare tid har det handlat mycket om resultat, PISA, TIMSS, nationella prov, meritvärden etc men vi måste diskutera vad det är som leder till resultat. Ibland verkar det som att resultat skall uppstå ur tomma intet. Det finns en stark koppling mellan resultat och undervisning men troligen också mellan resultat och arbetsinsats  även om det inte är själva själva arbetsinsatsen vi bedömer. För några år sedan lyssnade jag på professor Lee Sing Kong från Singapore. Han fick frågan om eleverna i Singapore tyckte det var pinsamt att svara fel. Han svarade att i Singapore var det inte pinsamt att svara fel men det var pinsamt att inte försöka och han använde uttrycket ”trust in effort”, att lita på sin arbetsinsats. Jag tror att vi måste betona detta. Vi har elever vars resultat påverkas av att de är rädda för att misslyckas och vi har elever som inte har blivit medvetna om kopplingen mellan insats och resultat.

Faktaresistans…

Under hösten har begreppet ”faktaresistans” använts flitigt, bland annat med anknytning till det amerikanska presidentvalet. Det har skett en förändring när det gäller hur vi fattar beslut och källkritik har blivit allt viktigare. Detta måste vi förhålla oss till i skolan och där har NO-ämnet en viktig roll. Detta är värt att tänka på när man diskuterar NO och bilden man har av NO-undervisningen.

”Learning science in a sociocultural perspective means being socialized into scientific ways of reasoning and acting .” (Lemke 1990, 1997, Vygotsky 1986).

Vi måste träna eleverna att använda de kunskaper de har för att granska den information som finns runt om kring oss. Ofta motiveras trovärdigheten av andra faktorer än granskning av det faktiska innehållet, dvs man frågar sig inte om det stämmer med de kunskaper man har utan tittar på andra saker. Ämneskunskaper är till för att användas. Det gäller NO såväl som andra ämnen.

Avslutningsvis…

Avslutningsvis. Det finns även stickspår av det lite mer annorlunda slaget. I många år har jag märkt att elever har svårt att skilja på växthuseffekten och förtunningen av ozonlagret. Jag har jobbat på många olika sätt för att göra skillnaden uppenbar men inte alltid lyckats. Det är skönt att få belägg för att man inte är ensam…

”Student also seem to mix up the greenhouse effect with the depletion of the ozon layer (Jakobsson et al 2009).”

Jodå, så var det sagt!

Nu vill jag bara önska er God jul och Gott nytt år / Cristian

Att diskutera:

  • Hur använder ni valfrihet i klassrummet?
  • Hur gör ni elever medvetna om kopplingen mellan arbetsinsats och resultat?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *