Forskarkonferens i Trondheim

Cristian Abrahamsson är forskande lärare i Svedala kommun. Följ Cristians rapportering från NFSUN 2017: Science competencies for the future i Trondheim.

Dag 1 – förkonferens

Som forskande lärare ingår att åka på konferenser. Idag har jag anlänt till Trondheim, Norge för konferensen NFSUN 2017: Science competencies for the future. För mig blir det första gången jag presenterar på en internationell konferens. Idag är det en ”förkonferens” – Research in science education och huvudkonferensen startar i morgon och avslutas på fredag. Jag skall under veckan försöka att hinna med att dela med mig av det mest spännande och intressanta som jag stöter på.

Trondheim
Foto: Cristian Abrahamsson

Första dagen har handlat om att bedriva forskning i skolan, viktigt med tanke på att vi skall verka på vetenskaplig grund. Många gånger förväxlas utvecklingsarbete med forskning. Utvecklingsarbete ställer inte lika höga krav, vi prövar saker, utbyter erfarenheter och lär oss förhoppningsvis något. När det gäller forskning måste syftet vara tydligare och frågeställningarna vassare. Forskning kräver systematisk insamling av data och analys med vedertagen metod. En sak som ofta glöms bort när man skall utveckla något är det teoretiska ramverket. Vad är det för kunskap vi grundar våra antaganden, metoder analyser och slutsatser på? Det blir inte vetenskaplig grund om vi utgår från diffusa gissningar, känslor eller egna uppfattningar. Forskning skall genera kunskaper, inte erfarenheter. Det är ramverket som står för kontexten för våra frågor som vi vill undersöka.

Slutligen vill jag återge följande lilla passage från en av föreläsarna, Jaume Ametller från Girona som ställde frågan:
”If your research was a novel, wich plot would it have?
There is seven basic plots in wester world literture (Booker, 2004)

• Tragedy
• Overcoming the monsters
• Rags to riches
• Rebirth
• Comedy
• The quest
• Voyage and return”

Enligt Jaume ser många sin forskning som ett sökande men han vill lyfta forskning som en resa.
Den startar med teoretisk ramverk, genom att skaffa kunskap om olika metoder kan vi välja väg få ett resultat som bidrar till samma teoretiska ramverk som var starten på vår resa. Så återvänder vi med ny kunskap, som en annan människa, som forskare (för min del pendlar det oftast mellan tragedi, komedi eller besegra monstret). Efter detta övergick Jaume till att prata om program för datahantering och det var inte lika poetiskt.

Nu är klockan över 16, jag är trött, har varit igång sedan 02.45 i morse (planet lyfte 6.00) men det återstår en föreläsning om publicering och en konferensmottagning i kväll innan den här dagen är slut. I morgon är det min tur.

Dag 2 – Min tur

Idag har varit en mycket intressant och rolig dag, jag har lyssnat på och pratat med andra forskare inom samma område som jag själv och som funderar på likadana frågor men ur andra perspektiv och ramverk. Extra intressant var en föreläsare som gav en mer komplex definition av begreppet motivation snarare som en process i lärandesituationen än ett inre tillstånd. Det ger ett helt annat perspektiv på hur man kan jobba med elevers motivation genom undervisningen istället för att elevens motivation påverkar undervisningens utfall. Det visade sig också att svårigheten att skilja attityd, intresse, relevans och frågan om själva ämnets eller kontextens betydelse är en diskussion vi har gemensamt. Jag är stärkt i min uppfattning, det är inte det specifika ämnesinnehållet som påverkar eleverna, det är hur man behandlar det och hur man kan relaterar det till elevens vardag och verklighet. Detta var dagens absoluta höjdpunkter. När man dessutom ser att man dragit liknande slutsatser som andra forskare får man lite gåshud.

Foto: Cristian Abrahamsson

Ett axplock andra höjdpunkter:
• En mycket trevlig inspirationsföreläsning (Alex Strømme) med populärvetenskaplig prägel ”Voyage to eternety – on man and our place in space”.
• En föreläsning med Svein Sjøberg. Alla som håller på med utbildning inom naturvetenskap har en relation till Svein Sjøberg, NO-lärare har läst kurslitteratur som han skrivit, som forskare är det svårt att inte referera till något honom (star struck? Kanske lite…).
• Astrid Sinnes keynoteföreläsning om NO-undervisning för en hållbar framtid och synen på utbildning som en del av en hållbar utveckling.
• Den intressanta frågan (med kopplingen till inlägget jag skrev i går om vetenskaplig grund): Har du några bevis för dina elevers lärande? Det kan man fundera på en stund. Det gavs dock inga svar.
• En annan intressant fråga som förmodligen inte har något svar: varför speglas vårt handlande inte av våra kunskaper?

Svein Sjøberg använde sin tid till att tala om vad han tyckte om PISA-undersökningarnas inflytande på undervisningen och konstaterade följande:
• OECDs beskrivning av högkvalitativ NO-undervisning testas inte alls i PISA. Till och med är det så att det som vi förknippar med bra undervisning ger negativ påverkan av PISA-resultaten i NO (tex laborationer, inquiry based education etc).
• Undervisningstid, lärarenskompetens har heller ingen positiv effekt. Vad är det PISA mäter och varför får det så stor påverkan på exempelvis styrdokument, politiska beslut mm?

Intressant är de länder som har undervisning som inte påverkar PISA resultaten positivt i gengäld har elever som i högre grad söker sig till naturvetenskapliga sammanhang i framtiden (vilket ironiskt nog är OECDs mål). Så är toppländerna i PISA verkligen vinnarna i långa loppet?

Konferensen pågår från morgon till kväll men föreläsningarna och forskningspresentationerna slutar 17.15. Sedan finns det andra mer sociala aktiviteter man kan anmäla sig till. I kväll blir det en båttur till ön Munkholmen. Den har jag sett fram mot länge.

Just det, idag har jag presenterat. Hur gick det? Jag är nöjd, många åhörare, bra respons och intressanta frågor (förutom att jag missförstod en fråga pga. av språkförbistring men det gick nog bra ändå). Många möjligheter till utökat kontaktnät. Jag fick värdefull feedback av min kollega från forskarskolan som jag kommer ha stor hjälp av. Plötsligt var det arbete som påbörjades i januari över men det har gett mig mycket. Nu kan man slappna av resten av dagarna.”

Dag 3 – Modeller

Började dagen med en timmes promenad innan frukost. Förvånades över det stora antalet motionärer som sprang och cyklade så tidigt på dagen.

Förmiddagen för min del handlade om modellering, dels modell för hur dialog kan stimulera lärande och dels modell för hur man kan kombinera formativ och summativ bedömning. Stein Dankert Kolstø, Bergen utgick från Deweys tankemodell (Dewey är ett viktigt namn inom pedagogiken, särskilt i Sverige, verksam i USA i början på 1900-talet) som utgår från att man upplever en förändring eller problem, hur man använder kunskaper man har för att föreslå ett förhållningssätt, ser om det förhållningssättet håller för att sedan skaffa mer kunskap och slutligen acceptera eller förkasta förhållningssättet. Det finns varianter av detta, en känd modell är 5E modellen (engage-explore-explain-extend-evaluate). Han hade tittat på hur modellen i dialogform kunde användas för att utveckla elevers lärande. För att det skall fungera måste läraren (bland annat) stimulera elevernas tänkande i alla modellens delar, t ex genom att ställa frågor som: är det något som förvånar dig?, vad vet du om…?, hur skulle du kunna förklara…?, hur kan du testa om detta stämmer?, vad behöver du veta mer?, hur passar detta in med det du redan vet?
Jag tror inte att vi låter eleverna gå igenom hela förloppet, antingen avbryter vi eller serverar och främjar därmed inte lärandet.
Jens Dolin från Köpenhamns universitet gick igenom målen med bedömning, en schematisk bild över processen i de båda bedömningsformerna samt för och nackdelar med summativ och formativ bedömning. (se bilder).

Klicka för att förstora bilden

 

 

 

 

 

 

 

 

Klicka för att förstora bilden
Klicka för att förstora bilden

 

 

 

 

 

Sedan visade han en modell för hur man kunde kombinera summativ och formativ bedömning genom projektet ASSIST-ME, (välj ”teachers”). Han kunde konstatera att detta krävde mycket arbete:

  • bedömningen måste vara välstrukturerat, stringent och med hög reliabilitet (väl förberedd)
  • undervisningen måste ha stark målorientering
  • det didaktiska kontraktet kan vara ett hinder om eleverna inte är mottagliga för en viss typ av bedömning
  • modellen kräver implementering och skapande av rutiner

Jag tyckte att det verkade tidskrävande och det verkade tveksamt om modellen går att omsätta direkt men det går säkert hämta en hel del kunskap om bedömning i projektet. Titta gärna på ASSIST-ME sidan (teachers) och läs om olika sätt att strukturerat ge formativ bedömning.

Mitt på dagen hölls ett symposium om de nordiska ländernas centra för didaktisk forskning. Det finns så oerhört bra resurser som majoriteten av lärare inte känner till, exempelvis Nationellt centrum för naturvetenskapens och teknikens didaktik. Värt att kolla upp!

På eftermiddagen presenterade min kollega Charlotte. Det är bra att vara flera på en konferens och vi har hjälp varandra med feedback. Jag tycker att forskarskolan har lyckats mycket bra på NFSUN.

Kvällen avslutades med orgelkonsert i Nidarosdomen, Trondheims domkyrka. Det var mycket vackert.

Dag 4 – Sista dagen

Ännu en dag med strålande solsken i Trondheim. Idag avslutas konferensen vid lunchtid men många droppar av redan på förmiddagen. Hur man än väljer att avsluta rår man inte över flygavgångar och restider. Lite otacksamt för de som presenterar idag.

Foto: Cristian Abrahamsson

Dagens keynote-föreläsare var Pernilla Nilsson, Högskolan i Halmstad, som dessutom är en av representanterna i forskarskolans styrelse. Hon pratade om hur lärare kan utveckla sitt kunnande utifrån begreppet PCK. PCK står för pedagogical content knowledge och innebär allt kunnande en lärare måste ha, inte bara ämneskunskaper utan även hur man undervisar det specifika ämnesinnehållet. Kunskapen om, skälen bakom och planeringen av att undervisa ett specifikt innehåll på ett speciellt sätt för en speciell grupp. PCK är det som skiljer exempelvis en fysiklärare från en fysikexepert eller en lärare i ett annat ämne. PCK är ett levande begrepp med flytande definition och är i viss mån omdiskuterat. Sedan använde Pernilla en learning study som exempel på hur lärares PCK kan ökas. Hon avslutade med den viktig frågan: Varför undervisar vi som vi gör? Om vi diskuterar varför kan vi utveckla det vi håller på med.

När man beskriver sin forskning i presentationer eller artiklar är språket viktigt. Om det finns vedertagna begrepp måste man använda dem och ger man begreppen annan innebörd eller avviker man från definitioner måste det diskuteras. Därför är man hela tiden på jakt efter användbara begrepp, modeller och referenser. Idag fick jag epistemic practice, the behavioral response that unfolds when issues and sense making of knowledge and knowing are in play in a given context. Bra att ha (tror jag) när jag skall diskutera hur elever som uppfattas som engagerade beter sig i klassrummet. Nu får jag gå till referensen och läsa in mig så att jag vet att begreppet är relevant i mitt sammanhang.

Några små men intressanta intryck. Maria Lindfors, Umeå presenterade en studie om elever och problemlösning där olika problemlösningsprofiler hos elever diskuterade. Hon ställde också frågan om problemlösning är produktivt för alla elever? Jag funderade på om det är uppenbart för alla elever vad det är för problem som skall lösas (t ex att det inte handlar om att göra det på så kort tid som möjligt).

A pinch of curiosity can improve your cooking, om ”everyday questions in science education” (får återkomma till det). Intressant reflektion av föreläsaren: Naturvetenskap har svar på de flesta frågor men skol-NO har det inte. Skol-NO har svar på många frågor men eleverna kan inte omsätta det i ”everday questions”.

Nu är konferensen slut och jag skall bege mig hemåt. Jag är mycket nöjd med min vistelse här. Det har varit ett omväxlande program med många bra presentationer. För min egen del var mötet med andra forskare inom mitt område den största behållningen och jag har med mig nya influenser som ger nytt bränsle i mitt fortsatta arbete. Till Svedala tar jag med mig något som jag noterade när Karin Stolpe presenterade Centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NatDID). Hennes presentation var på engelska och hon visade en bild när hon pratade om hur svensk skola skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och jag såg plötsligt den engelska översättningen; proven experience. Man skulle kunna översätta det med bevisad erfarenhet, inte beprövad erfarenhet. Tänkvärt.

Miljön runt konferensen har varit fantastisk. Alla är nyfikna och uppmuntrande (lite förvånad över det, det kan vara tufft). Kvällsprogrammen omväxlande med fokus på annat än forskning vilket hjälpte till att vila hjärnan mellan dagarna. Trondheim är vackert (men dyrt). Hit åker jag gärna igen med tid för vandring längs fjorden.

Forskarvärlden är intressant. Så mycket kunskap samtidigt som det ibland känns som en egen liten ö med mycket öppet hav runt om. Det behövs fler båtar och broar.

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *