I mitt förra inlägg beskrev jag vad forskarskolan CSiS är för något och vad det innebär rent praktiskt att vara forskare och lärare. Den här gången tänkte jag skriva om några tankar som väckts utifrån begreppen validitet och reliabilitet samt berätta om en erfarenhet av att omsätta forskningsmetoder i miniformat i klassrummet. Det blir också en liten  avrapportering om hur min forskningsidé utvecklar sig.
Den senaste tiden har forskarskolan haft fokus på forskningsmetoder och syftet är delvis att vi skall börja ringa in vilka metoder som kan vara aktuella för vår egen del. Vi har gått igenom olika typer av forskningsmetodik och begrepp kopplade till dessa, just nu handlar det mycket om statistik och databehandling. Så småningom är det tänkt att vi skall fördjupa oss i de metoder vi själva tänker använda. Två begrepp som satte igång tänkandet hos mig var begreppen validitet och reliabilitet. Inom den kvalitativa forskningen kan begreppen innehålla mycket men enkelt kan man säga att validitet är frågan om man har mätt det man avsett att mäta och reliabilitet hur väl man lyckats mäta det man avsett. När det gäller exempelvis PISA och nationella prov diskuteras det här flitigt i olika forum men hur ser det ut på klassrumsnivå? Alla prov, skrivuppgifter och klassrumsaktiviteter som används för att bedöma och betygsätta, har man i tillräcklig hög grad vägt in faktorer kopplade till validitet och reliabilitet  i planeringen? Här kan det vara läge att “kill your darlings”, gamla prov som återanvänds, uppgifter som man tycker är så bra och roliga, de kanske inte håller måttet och bör omarbetas eller skippas helt. En annan aspekt på reliabilitet togs upp i en av matematiklyftets moduler. Där visade man exempel på uppgifter där man kunde komma fram till rätt svar trots ett felaktigt resonemang. I det fallet blir reliabiliteten låg. Det är läge att fråga sig själv: har jag mätt det jag har haft som avsikt att mäta och kan jag lita på resultatet?

Peer review, att forskare granskar varandras arbete, t ex inför publicering, är en viktig del av forskarlivet som jag så småningom kommer få erfarenhet av, förhoppningsvis positiv. Peer kan översättas med “jämlike” och återfinns i undervisningsmetoden peer instruction som bland annat Daniel Barker tagit upp. Inspirerad av detta och av den metod jag funderar på att använda i min forskning gjorde jag ett test i mitt klassrum. Mina elever i NO åk 7 fick uppgiften att besvara frågan “Vad innebär begreppet ekologi?”, ett begrepp de stött på tidigare. Frågan besvarades individuellt med hjälp av ett Google-formulär. Sedan fick de se alla svaren och diskutera dem i grupper utan att jag gett någon ledtråd om vad som var rätt. Efter en stund fick de återigen besvara frågan på samma sätt som tidigare, dvs individuellt i ett Google-formulär. Slutligen jämförde vi svaren från omgång ett med svaren från omgång två och det var en avsevärd skillnad. I första omgången var svaren av många olika slag, allt ifrån “jag har inte den blekaste aning”, ekologisk mat, djur och natur, kretslopp till “det handlar om levande organismer och den omgivning de lever i”. I den andra omgången var svaren mer lika. “Djur och växter och naturen där de lever” med diverse varianter var ett vanligt svar, dessutom dök begreppet ekosystem upp på flera ställen. Svar som handlade om ekologisk mat försvann och ingen svarade att de inte visste. Man hade kunnat köra en runda till men tiden räckte inte. Det var ändå tydligt hur elevernas uppfattning om begreppets innebörd förändrades på ett positivt sätt bara med hjälp av denna aktivitet.

Forskningsidén då, hur går det med den? Jag är fortfarande intresserad av hur naturvetenskap framställs i klassrummet och hur den tas emot men har skiftat perspektiv en aning.  Sedan förra blogginlägget har jag haft givande samtal med mina handledare vilket ledde till delvis nya frågeställningar och det  var mycket positivt. Jag har börjat titta på en intressant metod och det känns bra att fokusera på undervisningen och NO-klassrummet ur en spännande synvinkel.

Att diskutera

1. När är det befogat att diskutera begrepp som validitet och reliabilitet i skolan?
2. Hur kan man använda elever som lärresurser?
3. Vilken bild ger forskning och media av undervisningen i svenska skolor?