Föreställningen är över…

En viss matthet sprider sig och man känner en tomhet när man står där och eleverna går hem efter den sista föreställningen. I fem månader har vi, hela arbetslaget och drygt 80 elever, arbetat tillsammans. Gemensamma morgonsamlingar med rytmik, barnmassage, dagen och vad som ska ske under den. Musik, dans, drama, teater, skuggspel, historia, matlagning, husbyggen, instrumentbyggande, lekar, vandringar, studiebesök osv… Allt i vårt tema ” Barn Förr” som nu har krönts med 6 teaterföreställningar och 3 fina utställningar. Stolta föräldrar och ännu stoltare barn!

–          Att du kunde och vad duktig du var!!!

Berömmen haglar och känslan av att detta har vi gjort tillsammans och att alla har varit delaktiga är påtaglig. Nu känner vi varandra lite bättre och kan lita på varandra ännu mer!

Ändå smyger sig en liten känsla av tveksamhet in – så få kravnivåer att ”bocka av” efter alla dessa timmar. Grunden för vårt arbete ligger i vår värdegrund, entreprenöriellt lärande, att skapa trygghet i hela arbetslaget – barn som vuxna och inte minst en gryende förståelse av att allt, även det svåra och lite skrämmande, är möjligt om man bara övar och förbereder sig tillräckligt. Men ändå, så många timmar och så få ”avbockade” kravnivåer. Hur värderar man kravnivåerna? Syftena följer med och läroplanen likaså, men hur värderar man kravnivåerna?

Som tur är behöver jag inte lösa det ikväll. Ikväll kan jag bara luta mig tillbaka och känna mig stolt över vårt fantastiska arbetslag och våra lika fantastiska elever! Med Dylan Williamcitatet ” Den enda riktigt konkurrenskraftiga färdigheten är att kunna lära sig” sänder jag er en tanke.

–          Att vi kunde och vad duktiga vi var!!!

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *