Fördjupa dig i Svedala utvecklingsarbete (SKA)

För att kunna driva ett tydligt kvalitets- och utvecklingsarbete är det av stor vikt att arbetet är systematiskt och sammanhängande. I Svedala arbetar vi efter en modell som vi kallar för SKA (systematiskt kvalitetsarbete). Med utgångspunkt i det övergripande syftet med verksamheten att alla ska lyckas och Utbildnings verksamhetsidé följs fyra så kallade SKA-områden upp genom samtal och dokumentation med respektive förskolechef/rektor. Områdena är: Ledarskap, Alla ska lyckas, Synligt lärande och Inkludering. Som förstelärare i Svedala förväntas du att aktivt arbeta utifrån detta utvecklingsarbete.

Stöd för att alla ska lyckas
En animation som visar hur stöd för professionellt lärande kan utformas på en skola där målet är att alla ska lyckas.

Steg 1 – analys av resultat och elevernas behov av utveckling
– Vad behöver eleverna utveckla för kompetens, färdighet och kunskap för att lyckas bättre i skolan? I exemplet (animationen) kommer skolan fram till att många av eleverna inte utvecklat sin metakognitiva förmåga. (Kunskaps- och värdegrundsresultat följs upp i Svedalas SKA-modell under SKA-områdena: Höga förväntningar och Inkludering)

Steg 2 – förutsättningar för lärares lärande
– Vad behöver lärarna lära sig för att tillgodose elevernas behov? I exemplet (animationen) handlar det om att lära sig att undervisa på ett sätt som utvecklar elevers metakognitiva förmåga. (Ledarskap, organisation och förutsättningar följs upp i Svedalas SKA-modell under SKA-området: Ledarskap)

Steg 3 – påbörja det undersökande och kunskapsbildande arbetet
– Hur kan vi arbeta tillsammans för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? I exemplet (animationen) innebär det arbete med lärmoduler. (Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet följs upp i Svedalas SKA-modell under SKA-området: synligt lärande)

Steg 4 – utvärdering av det undersökande och kunskapsbildande arbetet
– Vilka effekter har lärarnas undersökande och kunskapsbildande arbete haft på elevers resultat? Har lärarnas lärande lett till att elevernas metakognitiva förmåga utvecklats? (Kunskaps- och värdegrundsresultat följs upp i Svedalas SKA-modell under SKA-områdena: Höga förväntningar och Inkludering)

Ledarskap

Som förstelärare förväntas du, i de kollegiala sammanhang där du verkar, aktivt stödja det utvecklingsarbete som bedrivs av din rektor. Du är och ska vara en förebild för dina kollegor och det du gör legitimerar och påverkar den kultur som finns på arbetsplatsen. Uppdragets utformning kan variera både mellan de enskilda skolorna och mellan individer, men många av er kommer att vara delaktiga i planerandet och organiserandet av kompetensutveckling på skolan.

Som förstelärare förväntas du hålla dig uppdaterad om skolforskning. Den forskare som är bland de namnkunnigaste på området lärares professionella utveckling är Helen Timperley och därför rekommenderar vi att du lär dig mer om hennes forskning genom att läsa tio principer för lärares professionella utveckling (26 sidor) och genom att titta på filmen lärares professionella lärande (8:49).

Alla ska lyckas

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen, 3 kap. 3 §)

I Svedala kommun har vi en hög målsättningar och höga förväntningar på vår utbildning och som förstelärare är det viktigt att stå upp för den målsättningen:

Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godtagbara/ godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera efter sin bästa förmåga.

Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden. Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som ”effektiva skolor”. I denna slags skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik. Lärarna klargör målen för lektionerna och hänvisar också till dem för att behålla fokus.
– Skolinspektionens rapport, Rätten till kunskap.

Som förstelärare är det viktigt att du är förtrogen med läroplan och kursplaner och därför rekommenderas du att genomgå Skolverkets webbkurs betyg och bedömning. Kursen finns än så länge för 4-6 och 7-9/gy, men lärare som undervisar 1-3 kan använda sig av och få stor behållning av kursen för 4-6. Läs mer och registrera dig på betyg och bedömning.

Synligt lärande

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och utveckling av undervisningen

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad. Som förstelärare i Svedala kommun förväntas du vara väl insatt i strategier, metoder och förhållningssätt för bedömning för lärande och därför rekommenderas läsning av Kommunförbundet Skånes forskningsöversikt, Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning (30 sidor). I fem kapitel, ett för varje strategi, presenteras det huvudsakliga syftet med respektive strategi och exempel ges på instrument och metoder som kan stödja ett formativt arbetssätt. Varje kapitel avslutas med ett par exempel på hur man konkret kan arbeta med strategierna i klassrummet.

Ett annat viktigt område för undervisningsutveckling är att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Du kan läsa mer om språkutvecklande arbetssätt i Svedalas språkutvecklingsplan.

Med beprövad erfarenhet avses erfarenhet som är:

Prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Byggs kollegialt. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av ett större flertal och den måste vara dokumenterad. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet. – Skolverket

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning. Som förstelärare är du en viktig pådrivande kraft för den systematiska undervisningsutvecklingen genom kollegialt lärande. Läs Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala

Vi rekommenderar dig att orientera dig i och ta del av det material som finns på KvUtiS som stöd för det kollegiala arbetet:

Inkludering

I en inkluderande skola är det fem kriterier som måste uppfyllas: gemenskap på olika nivåer, ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd), en demokratisk gemenskap, delaktighet från eleverna, att olikhet ses som en tillgång.

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära. Dr David Mitchell är forskare från Nya Zeeland, som forskar om och har skrivit om inkludering. Mitchell anger tio effektiva faktorer för inkluderande undervisning och Helena Wallberg skriver om dem i bloggartikeln evidensbaserad inkluderande undervisning.

  1. Kooperativ lärande/lagarbete
  2. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra
  3. Engagera föräldrar som stöd
  4. Undervisa eleverna i lärstrategier
  5. Träna eleverna i minnestekniker
  6. Allsidiga och återkommande bedömningssituationer
  7. Positiv förstärkning av gott beteende
  8. Formativ bedömning, dvs, att läraren tar in återkoppling på sin undervisning
  9. God lärmiljö
  10. Positivt klassrumsklimat (ur Mitchells keynotepresentation)

Följ gärna Specialpedagogen – Det inkluderande klassrummet, Helena Wallbergs blogg om inkludering och formativ bedömning och titta på Skolverkets film Tillitsfullt klimat och inkludering (6:19).

Share Button

Undervisning och lärande