FN 3.0

Jag har i tidigare blogginlägg beskrivit ett projekt med FN som jag för några år sedan planerade tillsammans med Sandra Pilemalm som jobbar på Aggarpsskolan. Nu har jag genomfört detta projekt vid tre olika tillfällen  och med tre olika årskullar. Vid varje tillfälle har jag förändrat, finslipat och förbättrat upplägget utifrån aktuell elevgrupp, sådant som fungerat mindre bra ur mitt perspektiv samt elevernas utvärdering. Den här omgången har jag gjort justeringar och tillägg  som syftar till att utveckla elevernas förmåga att resonera och känna en känsla av sammanhang.

Jag tänker inte återge hela projektet utan hänvisar till mitt tidigare blogginlägg, FN – ett språk och kunskapsutvecklande arbete. I korthet kan man säga att projektet är ett ämnesövergripande arbete i svenska, geografi, samhällskunskap och bygger på att eleverna samarbetar med att undersöka och beskriva ett lands fattigdom samt komma på lösningar till hur dessa problem skulle kunna lösas. Det är ett arbete som sker i två etapper med efterföljande presentationer inför FN. Efter varje etapp följer dessutom en individuell uppgift där eleverna får möjlighet att visa sina förvärvade kunskaper samt förmåga att resonera.

Den enskilda uppgiften om lösningar bygger på följande kunskapskrav :

eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in

För att ytterligare stötta eleverna valde jag att utveckla uppgiften utifrån tanken om det kooperativa lärandet och la till ett moment där jag lät eleverna förbereda sig inför den specifika slutuppgiften tillsammans med sin grupp. Jag lät de olika grupperna skatta en lösning som jag valt ut, utifrån perspektivet hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt, ekologiskt), Detta var sedan något gjorde enskilt med det land de ansåg ha de bästa lösningarna.

För att stötta eleverna i att  fördjupa och bredda sina resonemang kring lösningar gjorde jag ytterligare en uppgift, en uppgift som tvingade dem att se och beskriva olika perspektiv. Uppgiften går ut på att eleverna ska välja ut en lösning som de inte anser vara hållbar och förklara varför.

Bild för förtydligande av hållbar utveckling

Jag upplever att både förberedelsen i grupp och den tillagda uppgiften fungerade som god stöttning för eleverna att utveckla sina resonemang. Det som krävs för att nå framgång med kooperativt lärande är att interaktionen är strukturerad, dsv eleverna vet vad de ska prata om och hur det ska gå till. Det finns många olika strukturer för detta, jag valde den här gången att använda Inspiratören. Att eleverna får använda varandra som lärresurser genom dialog ökar delaktigheten och därmed känslan av meningsfullhet. Att beskriva olika perspektiv kan vara en svår uppgift om den inte är specifikt utformad. Genom att låta eleverna beskriva fördelar och nackdelar med lösningarna i olika uppgifter anser jag ökar deras möjligheter att visa på sin förmåga.

En viktig del i undervisningen är att den ger eleverna en känsla av sammanhang. Att arbeta med kartan utifrån namngeografi upplever jag ofta blir något jag har arbetat med enskilt utan koppling till något övergripande tema. eller ur ett specifikt perspektiv. Den här gången vävde jag in namngeografi i FN arbetet och ur perspektivet fattigdom. T ex: har eleverna förutom att lära sig  namn och läge på floder, berg, sjöar även fått träning i att resonera om hur dessa kan vara en tillgång för att land och påverka landets möjligheter att minska fattigdomen. Ett annat exempel är städer. Eleverna fick lära sig namn och läge på några megastäder men fick också träna på att resonera om varför urbaniseringen ökar och megastäderna blir allt fler samt vad det leder till för människor och miljö.

Den röda tråden – viktig för att skapa en känsla av sammanhang i undervisningen

En röd tråd i många gruppers analys av fattigdomen är att den beror på ländernas bristande möjligheter att utnyttja sina naturtillgångar och därmed bedriva handel. Denna insikt tänker jag utnyttja och använda som röd tråd in i nästa arbetsområde som ska handla om följande centrala innehåll i geografi:

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Min förhoppning är att denna ordning ska ge eleverna en känsla av sammanhang och stötta dem i förståelsen och det fortsatta arbetet.

Att samtala om:

  1. Hur stöttar du idag dina elever i att utveckla sina resonemang och hur skulle du kunna utveckla det?
  2. Hur planerar du idag din undervisning så att eleverna blir lärresurser för varandra och hur kan du utveckla det?
  3. Hur skapar du en röd tråd och en känsla av sammanhang i din undervisning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *