Feedback för lärande?

På min skola har vi under en längre tid bedrivit ett utvecklingsarbete med fokus på BFL, Bedömning För Lärande. Kollegiet har tillsammans arbetat med flera av nyckelstrategierna på konferenser och under arbetslagstid samt vid ett par lektionsobservationer. Ett arbete som har givit mig ett nytt sätt att bedriva undervisning på, relativt smärtfritt. Ibland har jag dock fastnat (i normer) och gömt mig bakom mina elevers ålder och förväntade kunskaper då jag arbetat med vissa av nyckelstrategierna. Och anledningen är enkel, vissa delar har varit svåra att överföra samt otroligt tidskrävande. Speciellt vad gäller ”nyckelstrategi 3” som handlar om att ge eleverna feedback som för lärandet framåt.

feedback

Jag ger fortfarande mina elever en guldstjärna eller ett stort R i läroboken. Idag är det dock allt mer sällan. Det beror på att mina elever inte riktigt vet vad dessa symboler står för längre. Vad ger det dem för stöd att ta sig vidare och utveckla sitt arbete/kunskapande ytterligare? Inte speciellt mycket mer än att de vet att de har gjort rätt och att jag har kollat på vad de har arbetat med just för stunden. Istället har jag försökt att arbeta mer med muntlig och skriftlig feedback. Feedback som för lärandet framåt. Till min hjälp har jag använt några praktiska metoder från Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande”. Den har varit ett stort stöd i detta arbete.

Först och främst vill jag dock delge ett par ”regler” som jag försöker använda mig av vid formulerandet och givandet av feedback.

1.Feedback/återkoppling ska generera tänket och inte vara svaret rätt eller fel.

2. Minst en positiv och en önskan om ändring.

Inledningsvis gav jag mestadels eleverna en form av enskild muntlig feedback samtidigt som vi arbetade i klassrummet. Smidigt då jag ändå gick runt och var eleverna behjälplig. Ett relativt bra men tidskrävande sätt och dessvärre omöjligt att hinna till alla. Eleverna glömde även ofta bort vad jag hade sagt vilket gjorde det svårt för dem att arbeta vidare med den feedback de fått. Vid nästa arbetsområde delade jag istället in eleverna i par och därmed kunde jag ge dem muntlig respons i mindre grupper. Denna form gav mig mer andrum samt att eleverna nu lättare kunde arbeta vidare då de nu gavs möjlighet att fundera och diskutera tillsammans. Avslutningsvis arbetade jag med gemensam feedback i helklass. En bra metod att använda då man upplever att hela klassen bör titta/fundera på något specifikt. ”Det här har jag märkt…Jag vill att ni ska titta på det här….”.

Jag har även försökt att arbeta med skriftlig feedback. En utmaning då mina elever går i grundskolans tidigare år 1-3. Men absolut inte en omöjlighet. Viktigt är dock att formuleringarna är elevnära och tydligt kopplade till det/de lärandemål vi arbetar med. Här finns också stora vinster i att låta eleverna arbeta i par. Dels för att jag då ges möjlighet att sätta samman elevpar där jag garanterat vet att någon av dem kan läsa. Dels för tiden det tar att formulera och skriva.

Det finns givetvis ytterligare metoder för effektiv feedback. Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att feedbacken leder till tänkande. Den ska vara fokuserad och relatera till, för eleverna, kända lärandemål samt att den skall ta längre tid för eleven att arbeta med än för mig, läraren. För hela avsikten med feedback är att öka elevernas förmåga att äga sitt eget lärande. Så bara kör och lycka till!

Fler praktiska metoder:

  • Små kommentarer i kanten
  • Hitta felen och fixa dem

Att diskutera:

  • Hur/När arbetar du med feedback?
  • Vilken typ av feedback ger du?
  • Hur skulle du vilja utveckla ditt arbete med feedback/återkoppling?

 

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *