Fast det är ändå litta jobbigt!

För ett antal år sedan skrev en elev just så på ett prov vi hade: “Fast det är ändå litta jobbigt!” Det var på ett fysikprov och frågan löd något i stil med: “Om du står och håller en tung väska i handen och sedan går med den i samma höjd till busshållplatsen. Har du då i fysikaliskt mening utfört ett arbete? Förklara hur du tänker.” Eleven svarade: “Jag har lärt mig att det inte är ett arbete för man övervinner ingen kraft, fast det är ändå litta jobbigt!” Eleven hade lämnat ett korrekt svar på frågan som ställts men vill ändå lägga till sin tidigare föreställning som en slags reserv eller ett “jag vet att det är detta svar du vill ha men..”

Naturvetenskapliga fenomen möter vi från det att vi föds och redan från tidig ålder börjar vi förklara vår omvärld och försöka förstå och se samband. I vår önskan om att förklara och förstå drar vi ibland rent naturvetenskapligt sätt felaktiga slutsatser. Det är kallt ute ta på dig en varm jacka. Finns det varma jackor? Jag ställde den frågan till mina elever i årskurs 4 och majoriteten tyckte att de fanns. Hur vet man att en jacka är varm? Här fanns det lite olika bud men de flesta menade att man kände att den var varm. Kan man mäta att något är varm? Jodå, det kunde man med en termometer. Sagt och gjort två elever fick hämta sina jackor. En som påstod sig ha en “varm” jacka och en som påstod ha en “kall” jacka. Test visade så klart att de hade samma temperatur. Jag höll även en liten genomgång av hur en termos fungerar. Till skillnad från exemplet med jackan var det ingen som trodde att termosen var varm. De tyckte inte heller det var konstigt att varm vätska förblev varm när det hällts i termosen. Däremot var tanken på att hålla något svalt svårare att förstå. På frågan, “kan en termos hålla något kallt?”, fanns olika åsikter där det bland annat blev tydligt att förståelsen för hur jackor, termosar och andra värmeisolerande föremål fungerar inte fanns. Deras tanke var att en termos och en “varm” jacka värmde upp snarare än bevarar temperaturen. Därför var det inte svårt att förstå att en kopp varmt vatten svalnar men mer svårbegripligt att förstå att en termos kan bevara kyla lika lätt som värme.

Vi ritade termosar i genomskärning, jämförde med vinterjackan och pratade om isolering i hus. Alla fick prova att formulera varför en vinterjacka upplevs varm medan en sommarjacka inte gör det. Vi läste i boken om värme. Pratade om skillnaden mellan ledning, strömning och strålning. Varje lektion gjorde vi något litet experiment och återkom både till termos och jackan flera gånger. Vi läste om hur man förr tog upp is på vårvintern och sparade den under spån i stora lador för att folk skulle kunna ka isskåp även på sommaren.

Avslutningen blev en tävling om att bevara en isbit längst. Först fick alla skriva en plan med materiallista med motivering av sitt val. Isbiten skulle befinna sig i klassrummet under hela experimentet och man skulle själv kunna bygga ihop sin förvaringsplats. Det var alltså inte lönt att skriva upp kylskåp, frys, kylklampar eller kylväska, men fullt tillåtet att bygga ett själv. Med tanke på att vi läst om hur man förr sparade is under sågspån förvånade det mig att ingen valde det. Ungefär en femtedel av eleverna skrev att de tänkte ta det kallaste vattnet i kranen och lägga isbiten i det. Vanligt var också att de ville ha aluminiumfolie och packa in den i och många ville hälla på salt. Det blev lite förvånade miner när de första 5 minuterna hade gått och man skulle titta till sin isbit. Först smälte de som lagt isbitarna i vatten. Vid nästa koll hade de saltade och de aluminiuminpackade bitarna smält. Var gång någons isbit smälte diskuterade vi varför utifrån vetenskapliga grunder och knöt även till tydliga vardagliga exempel som att salta vägar på vintern. Vid lektionens slut, en timme senare, var 6 isbitar kvar. Dessa var alla inpackade i luftiga material såsom tyg eller chips av frigolit. Även referensisbiten som jag lämnat på ett papper på skrivbordet var kvar.

Varför valde då så stor andel av eleverna en metod som kallvatten trots att vi läst om isolering och hur värme leds. Det är kanske inte så konstigt och stavas conceptual change(begreppslig förändring) i en artikel på skolverkets sida, Begreppsförvirring i NV kräver speciella grepp hittar man följande: 

“Enligt konstruktivismen är lärarens uppgift att hjälpa eleven att aktivt bygga ut och förändra sin begreppsliga förståelse i riktning mot en som stämmer bättre överens med vetenskapligt accepterade uppfattningar.”

vilket ju gick sådär tydligen… vidare kan man läsa:

“Det har dock visat sig att de kognitiva strukturer som utgör elevers naiva begreppsliga förståelse är mycket motståndskraftiga mot undervisning som syftar till att förändra den.”

Jag pratar ofta med mina elever om att det är jobbigt att lära sig nya saker, men också om att det är värt jobbet. Tillfredsställelsen när man lagt ner jobb och lyckats gör tröskeln lägre nästa gång. Att våga befinna sig i det gungande läget där det går upp för en att man trodde man visste men inser att man inte gör det. Att inte ducka det utan ta sig an och se möjligheten till förändring. För mig sägs det bäst med Posners teori om conceptual change:

Att göra en begreppslig förändring tar tid och kan inte tvingas på någon. Mitt jobb som mellanstadielärare blir att starta denna process mot begreppslig förändring genom att mina undervisning ställa frågor och försätta eleven i situationer/uppgifter där eleven

  • är otillfredsställd med sin förståelse (dissatisfaction), så att hen inser att det finns avvikelser och märkliga samband som inte går att förklara med de existerande begreppen.  Som i diskussionen om varför en jacka upplevs som varmare än den andra trots att termometern visade samma temperatur.
  • kan tillgodose sig en begriplighet för nya begreppet/fenomenet och ge eleven möjlighet att undersöka det och prova dess möjligheter att förklara (intelligibility) det nya.
  • att få det nya begreppet att  framstår som rimligt (plausibility). Och här i upplever jag att svårigheten ligger. Eleverna vill gärna generalisera och applicera en förklaring på allt. De tycker det är mer rimligt att jackan är varm, eftersom de upplever att kroppen är kall innan jackan tas på och blir varm efter den tagits på. Alltså ger jackan värme till kroppen. Vilket innebär att jackan är varm; vad än termometern säger.
  • Slutligen menar Posner att det nya begreppet även måste kunna leda vidare, så att eleven upplever att det ökar hans eller hennes förståelse av världen (fruitfulness).

Det är detta som är det frustrerande för lärare. Det är inte alltid man själv får se den begreppsliga förändringen som eleverna går igenom. Det spelar ingen roll om det handlar om hur jobbigt det är att bära en väska eller huruvida en jacka kan vara varm, eftersom eleverna kommer till klassrummet med förutfattade meningar om hur verkligheten fungerar är det svårt att få dem att ta till sig nya modeller innan man har motbevisat det de redan tror. Ibland får man vara nöjd med att de har öppnat upp för möjligheten att det finns ett annat svar, även om de måste lägga till att det är litta jobbigt.

Att diskutera

  • Hur kan vi veta att vi når fram till eleverna när vi kanske inte direkt kan se resultatet?
  • Hur jobbar ni med begreppslig förändring?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *