Fan, helvete, jävlar, fuck! Språkhistoria genom svordomar

Ett språk är inte statiskt utan förändras med tiden och beroende på geografisk plats, detta eftersom ett språks förändring och utveckling hänger samman med samhällsutvecklingen. Svordomar är en del av ett språk och att studera samtida och aktuella svordomar är ett sätt att synliggöra hur språk förändras och påverkas av det samhälle där de används. 

Svordomar ses som fula och det hänger ihop med att vi använder ord från områden som är tabu när vi svär. Vad som är tabu skiftar över tid men är även beroende på var vi befinner oss rent geografiskt. De klassiska svordomarna fan, jävlar, helvete, herregud och jisses  är exempel på svordomar med koppling till kristendomen.  Knappast svordomar som någon lyfter på ögonbrynen för idag men under den tid då den kristna läran och kyrkan hade stor inverkan på människor och samhället, ansågs det förfärligt att använda dessa ord eller missbruka Jesus eller Guds namn. Men när  vi nyligen arbetade med språkhistoria i åk 9, började vi inte i historien utan i vår samtid, med svordomar som finns i elevernas värld och används av dem.

Jag upplever att språkhistoria ofta inte väcker något större intresse hos ungdomar när vi arbetar med det i skolan. Att starta upp arbetsområden i elevernas nära värld, brukar vara lyckosamt och därför valde jag den här gången att starta arbetsområdet med just svordomar, de svordomar ungdomarna använder. Det visade sig vara  mycket lyckosamt utifrån att skapa förståelse för hur och varför språk förändras. 

Eleverna fick börja med att lista svordomar de känner till eller ofta hör. Utifrån denna lista fick de sedan i uppdrag att markera de svordomar de själv använder. Nästa steg var att välja ut de, enligt dem, allra värsta svordomarna, skriva dem på post it lappar och placera dem på tavlan. Dessa svordomar blev sedan underlag för diskussion om varför just dessa svordomar är de värsta. Här dök det upp flera könsord och ord där man förnedrar familjemedlemmar. Eleverna var helt överens om att ordet fuck inte längre är så förfärligt att använda, vilket de förklarade med att det har blivit alldeles för vanligt, både bland unga och vuxna. Här pekade eleverna på hur det går till när svordomar blir etablerade och en del av språket, dvs när vuxna börjar använda svordomar som inledningsvis använts av unga och när de börjar används i mer offentliga sammanhang.

Det ord som de flesta var överens om var det allra mest tabubelagda var n-ordet. Att säga n – ordet var inte direkt tabu fram till 1970-talet men idag är det i princip helt uteslutet och i sina förklaringar av denna utveckling lyfte eleverna fram sina historiska kunskaper om rasism kopplade till bl a kolonialismen och medborgarrättsrörelsen. De gjorde även kopplingar till samtida händelser och samhällssituationer: det ökade antalet mord på afroamerikaner och hela Black Lives Matters rörelsen. Några tvåspråkiga elever lyfte fram svordomar från sina förstaspråk som när de översattes inte alls framstod som hemska för oss andra, dvs ytterligare exempel på att språk är beroende av geografisk plats.

Elevernas olika exempel och deras egna resonemang tog oss snabbt in i kärnan av språkhistoria. De skapade även en god grund av förståelse när vi arbetade vidare med att blicka tillbaka in den mer “klassiska” språkhistorien.

Att diskutera:

  • På vilka olika sätt kan man med utgångspunkt i elevernas språk arbeta med språkhistoria?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.