Fältstudier i geografi – vad kan det vara?

Vårt uppdrag

I läroplanen för geografiämnet ingår momentet “fältstudier”. Jag har då och då brottats med tankarna kring på vilket sätt jag egentligen ska ta mig till för att lösa detta.

Själv minns jag fältstudierna som långa dagar en bussresa från stan då jag och klasskamraterna iklädda stövlar blev myggbitna medan vi håvade i någon gammal göl med förhoppningen att hitta någon form av varelse att hålla under lupp.

Vad ska jag göra? Måste man fixa en heldag med ostmackor och varm choklad? Jag är ju bara geografilärare…

Jag har träffat flera lärare som tyckt att det varit svårt att få ihop något vettigt.

Vad säger läroplanen?

I geografiämnets syftestext

“Undervisningen ska… bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.”

“…göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker…”

I geografiämnets centrala innehåll

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön. (centralt innehåll 4-6) / av samhällsplanering i närsamhället. (centralt innehåll 7-9)

I geografiämnets kunskapskrav för A, år 6

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.


Mycket förenklad sammanfattning…

Utgångspunkt: undersöka människans och miljöns påverkan av varandra
Källa: närmiljön
Verktyg: karta (eller andra geografiska metoder/tekniker)
Uppdrag: analysera och ta fram resultat


Exempel på fältstudier

Så vad kan man då göra av denna info?
Här följer några exempel på fältstudier jag själv genomfört:

Fimparna

När man pratar om hur människan påverkar sin miljö genom nedskräpning hamnar man snabbt bland fimparna, som verkar vara helt ok att slänga i vår närmiljö. Om man sedan går ut för att föra statistik över hur många fimpar man kan hitta inom ett visst område blir man snabbt upprörd…

Det finns ett smörgåsbord av uppslag alldeles utanför fönstret!
Med karta i hand kan man dessutom skapa visuell statistik kring var man hittar flest fimpar och sen ligger det nära till hands att analysera varför det är så. Vid parkeringar hittar man ofta fimpar. Är det för att man fimpar på närmsta markyta innan man hoppar in i bilen och kör iväg? Vad kan man göra åt detta? Askfat på parkeringarna? Förbudsskyltar? Här kan man ju också koppla på etik och moral eller skriva en argumenterande text i svenskan.

Brunnslocken


Gå ut och titta dig omkring. Brunnslocken är riktigt många om man börjar se sig om och det som står på dem varierar. Vad betyder beteckningarna? Nej, det betyder inte otur att trampa på en A-brunn. Det betyder däremot att locket ligger ovanför en avfallsledning. Vad hittar man därunder? Om man prickar in brunnarna på en karta – kan man då följa ledningarna? Vad finns det fler för brunnar? Varför finns brunnarna där de finns? Observation, statistik, karta och analys i ljuv kombination.

Trafiken


En gång ställde vi oss vid vägkanten i morgontrafiken och förde statistik över hur många som satt ensamma i sin bil och hur många som verkade samåka. Vi kollade samtidigt upp hur många som satt och pratade i mobil under färden och förde statistik över hur många fordon av transportkaraktär som rullade förbi. Statistiken använde vi bland annat för att räkna ut hur många färre bilar som skulle behöva rulla från Bara in mot Malmö om man istället samåkte eller tog bussen. Diskussion om hållbar utveckling på köpet!

Bygga nya hus och en tunnel


Man kan också hitta på uppgifter som man på ett bakvänt sätt applicerar på närmiljön. Om du skulle bygga ett nytt bostadsområde där du bor – var skulle du då bygga? Markera på karta. Gå till platsen och undersök. Vad ser du? Fördelar och nackdelar med att bygga just här?

Vad är på gång just nu?

På fredag jag och min klass göra fältstudier. Enligt en tidningsartikel i Sydsvenskan kommer man i slutet av året att bygga en tunnel från Bara som ska leda under Malmövägen rakt ut på åkern. Vad ska det vara bra för? Varför har man tunnlar? Hur ser det ut med tunnlar i övriga Bara? Varför finns de? Efter att ha prickat in befintliga tunnlar på kartan och läst tidningsartikeln tillsammans kommer vi att gå till platsen för den kommande tunneln och titta. Det ska enligt tidningen i förlängningen byggas bostäder, hotell och konferensanläggning där det idag bara finns öppna fält. Dags att analysera – vad tror vi att det kommer att leda till? Finns det både fördelar och nackdelar? Vad får vi och vad försvinner?


Titta dig omkring…

Det jag vill säga med den här texten är att det ibland inte behöver vara så krångligt som det verkar att genomföra ett arbetsområde som fältstudier. Det kan däremot bli en rolig omväxling jämfört mot den vanliga undervisningen. Titta dig omkring i närområdet. Det finns en hel del att använda sig av – gatunamn som skvallrar om områdets historia, växtlighet som förändras under året, anläggning av nya områden, kulturlandskap och naturlandskap. Det mesta har människan varit med och påverkat. Dessutom står ett samhälle aldrig still. Alltid är det något på gång. Det finns ett smörgåsbord av uppslag alldeles utanför fönstret!

Samtidigt skulle jag bli glad över att få fler förslag på fältstudier. Använd gärna kommentarsfältet!


Att diskutera:

  • Vad har du redan jobbat med inom fältstudier i geografi?
  • Vad finns det för möjligheter att göra fältstudier i ditt närområde?
  • Hur skulle man kunna sprida tips om en sånt här arbetsområde?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *