Ett utvecklingsarbete med delaktighet

När vi förra hösten skulle starta upp ett nytt utvecklingsarbete på Marbäcksskolan tog vi i utvecklingsgruppen fasta på vad Helen Timperley säger:

”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på.”

Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling. (Skolverkets skrift ”Forskning i klassrummet”, s26)

Prioriterat mål
Vi behövde först komma fram till vilket prioriterat mål vi skulle ha att arbeta mot. Problemområdet identifierades i uppföljning och utvärderingar av resultat och Nationella prov. Vi kom då fram till att eleverna behövde arbeta med sitt skrivande. Vi valde följande prioriterade mål: ”Utveckla elevens förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur ” Nu var ju frågan vilka färdigheter och förmågor vi behöver bli bättre på att utveckla hos våra elever för att fler ska lyckas med det prioriterade målet.

Arbetsgång
Vi valde en arbetsgång där våra kollegor är delaktiga i hela processen. Den består av fyra faser. Analysfasen, planeringsfasen, utvecklingsfasen och utvärderingsfasen. Återigen tänkte vi på vad Helen Timperley sa om att vi måste vara uthålliga i vårt utvecklingsarbete och låta det ta tid. Vår analysfas skulle få ta så lång tid som den behövde, vilket vi nu vet blev sex månader. Vi bildade lärlag där alla lärare på skolan, oavsett vilket ämne eller vilken årskurs man arbetar i, deltar. Dessa lärlag träffas var tredje vecka och däremellan träffas utvecklingsgruppen och planerar nästa träff utifrån vad som diskuterats i de olika grupperna.

Arbetsgången med fyra faser.

Bakomliggande orsaker
Första uppgiften i analysfasen blev att skaffa oss en gemensam förståelse för orsakerna bakom resultaten i skrivande. Varje lärlag skulle skriva en tes, ett antagande, om varför elevernas förmåga kopplat till det prioriterade målet ser ut som den gör idag. Diskussionerna i grupperna handlade då t ex om att eleverna behöver träna sig i uthållighet och motivation. De behöver ha rimliga delmål att sträva mot och en förståelse för att arbetet och framgången är en process. Flera grupper diskuterade också att uppgifterna behöver kännas meningsfulla vilket bl a innebär att vi måste se till att eleverna har mottagare när de skriver. Diskussionerna handlade också om att vi arbetar för lite med strukturen för skrivandet. Eleverna äger inte strukturen och misslyckas. Vi får inte vara rädda för att modellera tillsammans med eleverna. Ett exempel på tes blev då: Det går för fort. Eleverna ges inte tid att förankra och fördjupa sina kunskaper och förmågor. Eleverna får inte den tid som behövs för att arbeta med språket på ett övergripande och mångfacetterat sätt och utvecklar därför inte sitt språk, ordförråd och fantasi.

Bakomliggande orsaker.

Teserna lämnades in till utvecklingsgruppen som gick igenom dem och sammanställde dem så varje lärlag hade en eller två teser.

Genomgång av teser
Andra uppgiften i analysfasen blev nu att alla lärlag diskuterade alla gruppers teser och antecknade vad de kom fram till i sina diskussioner. De skulle utgå från frågan: ”Är det denna kunskap eller förmåga hos våra elever som skulle gagna dem mest för att lyckas bättre i sitt lärande kopplat till det prioriterade målet?”

När alla teser hade diskuterats rangordnades de efter i vilken utsträckning de skulle påverka våra elevers förutsättningar för att utveckla sitt skrivande. Nu var det viktigt att alla lärlag fokuserade på det eller de mål som är mest angelägna för att få ett djupt lärande och verklig förändring. Helen Timperley pratar ju om vikten att behålla fokus. Vi vill inte påbörja flera olika utvecklingsområden. Slutligen lämnade gruppen in sin reviderade tes till utvecklingsgruppen.

Genom att låta de olika lärlagens teser utmanas och omprövas hoppades vi att:
– analysen fördjupades
– utvecklingsarbetet blev välgrundat
– lärarna blev delaktiga och äger en gemensam förståelse för skolans målsättning

Utvecklingsgruppen formulerade nu två teser som skulle vara gemensamma för hela skolan:

  • Eleverna upplever ej meningsfullhet i undervisningen.
  • Eleverna saknar relevanta begrepp och stödstrukturer i sitt skrivande.

Teserna i praktiken
Tredje uppgiften i analysfasen blev nu att prova teserna i praktiken. Vi skulle göra lektionsobservationer hos varandra och hade med oss två frågor: ”Hur kan vi få syn på det som beskrivs i tesen? Hur kan vi se om tesen inte stämmer?” För att kunna få syn på och för att kunna prata om det vi upplevde och såg i klassrummet behövde vi ta fram gemensamma kriterier utifrån tesen. Dessa skulle fokusera på vilka kunskaper eleverna uppvisar och vilka effekter lärarens undervisning har på dem. Exempel på kriterier kunde vara att:

  • eleverna kommer ihåg vad som hände senast
  • eleverna pratar med varandra om undervisningens innehåll
  • eleverna använder aktuella begrepp i sitt sammanhang, muntligt eller skriftligt.

Slutsatser och lärdomar
Fjärde uppgiften, när vi träffades i lärlagen efter observationerna, var att diskutera vad vi hade sett hos varandra. Vad hände med eleverna under lektionen? Vad såg vi för tecken på meningsfullhet och engagemang och vad såg vi för tecken på att det inte upplevdes meningsfullt? Hur upplevde vi elevernas språk, både muntligt och skriftligt? Tyckte vi att teserna stämde eller behövde vi revidera dem igen? Hur fungerade observationskriterierna? Hur kunde dessa revideras för att bättre stödja det undersökande arbete som väntar.
När utvecklingsgruppen träffades för att sammanställa resultaten från diskussionerna reviderade vi ännu en gång tesen så att den nu lyder: Eleverna behöver mer stöttning i att utveckla sitt språk för att känna meningsfullhet och sammanhang, så att de kan utveckla sitt skrivande och sitt lärande.

Analysfasen avlutas
Nu är vi färdiga med analysarbetet. Vi har låtit det ta den tid som behövdes för att komma fram till vad vi lärare behöver utveckla för att eleverna ska kunna utveckla de färdigheter eller kunskaper de behöver för att nå vårt prioriterade mål. Vi har nu gått in i planeringsfasen och utvecklingsfasen och hur vi arbetar med dessa faser kommer i en blogg längre fram.

 

Att diskutera:

  • Hur gör ni när ni väljer ut vilket utvecklingsområde ni ska arbeta med på skolan?
  • Hur får ni era kollegor att känna sig delaktiga i utvecklingsarbetet?

 

Referenser:
Skolverket. Forskning i klassrummet.

Share Button

En reaktion på “Ett utvecklingsarbete med delaktighet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *