Ett försök att summera årets integrerade sv/so arbete och vilka tankar som undervisningen grundat sig i

Under detta läsår har vi i vårt integrerade sv/so arbete om elevernas närområde befunnit oss i framtid, nutid och dåtid varav den största delen varit i dåtid. Delar av det arbetet har jag beskrivit i de fyra bloggar jag skrivit från vt -20 till ht -21. De bloggarna har till stor del beskrivit vad vi undersökt och arbetat med. I denna blogg vill jag försöka beskriva didaktiska former och tankar om undervisning.

Ambitionen har varit att skapa ett sammanhållande tema om elevernas närområde där främst ämnena svenska och so integrerats. För att skapa ett flerstämmigt klassrum med en språk- och kunskapsutvecklande undervisning har jag försökt väva in kontextrikedom, rik interaktion samt språklig stöttning i undervisningen. Enligt Hajer och Meestringa (2010) är det dessa tre kriterier som när de vävs samma, skapar utmanande uppgifter för eleverna, och som när de löses i små grupper, leder till att den rika interaktionen mellan eleverna resulterar i språklig stöttning.

Genom att utgå från varierade sammanhang som att undersöka verkligheten, göra studiebesök, läsa text, se film, lyssna på skönlitteratur samt genomföra utforskande samtal och samarbete har undervisningen bedrivits utifrån ett vidgat textbegrepp. Det innebär att inte enbart skriven text används för kunskapsinhämtning och förmedling av kunskaper, och text används i en utvidgad betydelse. Genom att undervisningen utgått från flera och varierade kontexter har eleverna fått möjligheter att utveckla språk och kunskaper genom upplevelser, aktiviteter och möten med andra.

I det utforskande tankeskrivandet, de utforskande samtalen och i de grupparbeten som skett har eleverna varit språkligt aktiva och engagerade i olika samtal. Arbetet har skett i mindre grupper för att skapa möjlighet för alla att göra sin röst hörd och komma till tals. För de utforskande samtalen har det funnits klara strukturer utifrån demokratiska arbetsformer, samt ett förtydligande om att det inte är ”rätta” svar som efterfrågats, utan att det varit elevernas reflektioner och tankar som varit viktiga. På så vis har samtalen och frågorna blivit mer autentiska och diskussioner och frågor har ställts för att ta reda på något man inte redan vet. Frågorna har varit ”äkta” och bidragit till ett flerstämmigt klassrum då de framförallt kommit från eleverna. Under samtalen, textskrivande och bildarbete om elevernas frågor, har likheter och olikheter tydliggjorts och diskuterats, ord upprepats, tankar omformulerats, meningar förklarats, svar utvecklats, ny information och andra perspektiv har tillförts, samt att eleverna kommit till nya gemensamma insikter. Språklig stöttning har skett i stunden i funktionella sammanhang.

Undervisningen kan räknas som elevstyrd då det varit elevernas frågor och funderingar om innehållet i skönlitteratur, filmer, studiebesök och texter som styrt innehållet i undervisningen. Detta ska inte tolkas som att det är eleverna som ”bestämt” vad som ska undersökas, utan mer att det handlat om att vara lyhörd för vad som skapat frågor och tomrum hos eleverna och då utveckla undervisningen utifrån det. Under höstterminen läste vi ”Fattigskorna” och fick inte veta så mycket om huvudpersonen Tors mamma, som jobbade som hembiträde långt bort i Stockholm. Eleverna var nyfikna på vad ett hembiträde gjorde och om hon skulle komma tillbaka till Tor som bodde hos sin mormor. Uppgiften blev att ta reda på vad jobbet som hembiträde innebar och att formulera ett brev från mamma till Tor, om hennes liv i Stockholm och att förutspå om mamma stannade i Stockholm eller kom tillbaka till Tor. I Urs serie ”Jakten på den glömda historien” om Sven, fick vi först veta att Sven blev såld på barnauktion och senare också hur det gick för Sven i framtiden. Den informationen uteblev om Svens lillasyster och pappa vilket skapade frågor och tomrum hos eleverna. Därför fick de skriva lillasysters och pappas berättelser. När det gällde Kra och Mu från boken ”Pojken och båten” visade det sig att det var svårt för eleverna att sätta sig in att det under stenåldern inte fanns något alls som var ”färdigt” att gå och köpa någonstans. Detta ledde till uppgiften om att förflytta sig i tiden och att undersöka vilka kunskaper som var nödvändiga för att överleva under stenåldern men också vilka kunskaper som är viktiga i vår tid. Vad händer om eleverna färdas i tiden till stenåldern. Vad kan Kra och Mu lära våra elever och tvärtom om Kra och Mu hamnar i vår tid.

Vi har också arbetat med jämförelser mellan livet förr, nu och framtiden. Det har vi gjort utifrån gamla skolan, som numera finns kvar som bostad i samhället, nya tillbyggnaden på nuvarande skolan och vi har skrivit om framtidens skola. Vi har jämfört gamla svart/vita skolfoto med nutidens skolfoto och ritat framtidens skolfoto. Eleverna uppmärksammade olikheterna i elevernas klädsel då och nu, vilket vi skapade uppgifter utifrån.

När vi besökte kyrkan och kyrkogården skapades det frågor om de yrken som var skrivna på gravstenarna. Detta ledde till att vi undersökte vilka yrken som finns i samhället nu, vilka yrken har, vilka yrken som eleverna trodde skulle försvinna eller finnas i framtiden och vad de själv ville jobba med som vuxna.

Under läsåret har eleverna på olika sätt levt sig in i olika roller. De har jämfört sig själv och upplevt likheter och olikheter med olika huvudkaraktärer som, från dåtid, nutid och framtid dykt upp i undervisningen. De har försökt placera sig själv i historien, nutiden och i framtiden. Jag har upplevt ett genuint intresse och engagemang från eleverna, som muntligt uttryckt att de tycker att ”detta är jätteroligt” och ”vi vill inte gå på rast” (som för en lärare så klart är uppskattade fraser) men som också, kanske viktigast ändå, varit nyfikna och formulerat många frågor om innehållet i undervisningen.

”En kognitivt utmanande undervisning är verklighetsorienterad och bygger på meningsfulla sammanhang och autentiska uppgifter. En sådan undervisning gör att eleverna inte begränsas till att reproducera och memorera kunskap inom skolans fyra väggar utan de får uppgifter som även leder ut i samhället. För att bli framgångsrik behöver undervisningen också ta avstamp i elevernas egna erfarenheter och förkunskaper och bygga på dessa”. Gibbons (2009)

Förutom Gibbons nämner jag nedan några namn vars tankar, texter och kunskaper inspirerat till den undervisning som bedrivits:

  • Jan Nilsson, (2007) Tematisk undervisning
  • Karin Jönsson 2007, Litteraturarbetets möjligheter, en studie av barns läsning årskurs F-3
  • Jan Nilsson, Ulla Wagner, Emma Rydstav, (2008) Vilja och våga: Temaarbete i grundskolans tidigare år
  • Langer, J. A. (2017). Litterära föreställningsvärldar
  • Caroline Liberg (2007). Läsande, skrivande och samtalande
  • Roger Säljö. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.
  • Dysthe,O (1996). Det flerstämmiga klassrummet
  • Dysthe,O., Hertzberg, F., & Hoel, T. (2010). Skriva för att lära
  • Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning
  • Leif strandberg (2007 )Vygotskij i praktiken, bland plugghästar och fusklappar

 

Att diskutera:

  • Vilka tankar och texter grundar sig er undervisning i?
  • Hur delar ni dessa tankar i det kollegiala arbetet?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *