Etisk kompetens genom skönlitteratur

Etisk kompetens innebära förmågan att reflektera etiskt, att utveckla empati för sina medmänniskor, att se saker och ting från olika infallsvinklar. Det innebär även att man ser saker och ting från olika infallsvinklar och har en vilja att medverka till att människor finner mening och lycka, vilket på sikt är ett steg mot ett gott samhälle. Utveckling av etisk kompetens hos elever kan ses som en del utav det allmänna fostransuppdraget som den svenska skolan har gentemot sina elever, och som återfinns i läroplanens övergripande mål om normer och värden:

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Etik och moral har en särställning inom ämnet religion då undervisningen i ämnet ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt för att utveckla förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. I ämnet religion ska även elevens förmåga att resonera om moraliska frågeställningar och bruk av etiska begrepp och  modeller utgöra ett bedömningsunderlag. Men det övergripande målet ovan ska genomsyra all undervisning och återfinns sålunda även i andra kursplaner:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar/ Ur kursplan i samhällskunskap

 Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar/ Ur kursplan i historia

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling / Ur kursplan i geografi

Ett sätt att möta kraven ovan är att använda skönlitteratur som utgångspunkt. Läsning och arbete med skönlitteratur i skolan förknippas ofta starkt med svenskämnet men skönlitteraturen kan få en stor roll i kunskapsutveckling och lärande även i andra ämnen. Genom att som lärare göra medvetna val av skönlitteratur, planera lämpliga frågor, organisera läsningen och veta vad läsandet ska mynna ut i kan läsning leda till ett lärande som sträcker sig långt över ämnesgränserna. Läsning av skönlitteratur ger elever möjlighet att ta del av olika synsätt, världsbilder och ageranden som de annars kanske inte hade fått uppleva. På så sätt kan skönlitteratur utveckla elevers moraliska kompass och ge dem en större förståelse för sig själva och andra, i samtiden men även i historisk tid. 

Alice Lesnick, forskare inom religionsdidaktik, har genomfört en studie av litteraturläsning kopplad till utveckling av etisk kompetens bland skolelever. Hon kom då fram till en teori  som hon benämner etiskt engagemang som innebär att det uppstår olika typer av engagemang vid läsning av just skönlitteratur. I studien fann Lesnick att eleverna engagerade sig i texter genom att sätta upp gränser mellan sig själva och det de utläste i litteraturen. Gränser som de sedan antingen bekräftade eller utmanade. När eleverna bekräftade de påhittade gränserna mellan sig själva och litteraturen så gjorde de det antingen genom “bedömande” eller genom att ”distansera sig”. ”Bedömande” innebar att eleverna gjorde egna värderingar eller på egen hand beskrev en karaktärs moraliska egenskaper som en del av tolkningen av det lästa. Att eleverna ”distanserade sig” innebar istället att de på något sätt skapade avstånd mellan sig själva och en karaktär. När det kom till att eleverna utmanade de gränser de själva hade satt upp mellan sig själva och en text eller karaktär så beskriver Lesnick fyra former av engagemang. Det första var ”empatisering” vilket innebar att elever kunde sätta sig in i en annan person (eller karaktärs) sätt att se på en sak. Det andra var att ”ansluta sig” vilket inträffade när elever såg samband mellan sig själva som en fiktiv karaktär. Det tredje var ”blottning”, vilket inträffade genom att elever delade med sig av sina individuella, och personliga, historier och synsätt till andra elever som en del av deras reaktion på det de hade läst. Den sista formen av engagemang Lesnick tar upp är ”motstånd” vilket var när elever uttryckte en åsikt eller synpunkt som inte var välkommen av varken texten, läraren eller den aktivitet som pågick i klassrummet. 

Sammanfattningsvis kan man utifrån Lesnicks studie dra slutsatsen att läsning av skönlitteratur utmanar elevernas moral och gör dem engagerade men att det inte sker av sig självt. Lesnick studie utgick från observationer där eleverna bearbetade det lästa genom att samtala och skriva med stöd av läraren.  Dessutom pekar hon utifrån sin studie ut vikten av lärarens kunskap om elevernas etiska mall som de lever efter och utgår från för att göra litteraturläsningen engagerande. Om denna  kunskap finns ökar möjligheten ytterligare för att läraren vid val av bok och planering av olika uppgifter stöttar eleverna att bli etiskt engagerade människor. 

Som både svensklärare och SO-lärare ligger det nära till hands för mig att planera arbetsområden utifrån skönlitterära texter eller att koppla dessa till SO-ämnena.  Skönlitteratur skildrar inte en exakt sanning, de är inte faktatexter utan har ett mer konstnärligt mål. Författarna till skönlitteratur fantiserar ihop en berättelse som möjligtvis grundar sig på faktiska platser och händelser.  Just detta, att inte utge sig för att berätta en sanning, i samband med att skickligt uttrycka mänskliga känslor och tankar, är en styrka med skönlitteratur. 

Genom djupläsning av skönlitterära texter ger vi eleverna möjlighet att få insyn i enskilda människors liv och förutsättningar och därmed skapas också underlag för att fundera över moraliska frågor. Mötet med den lilla människans tankar och känslor, även om de är fiktiva, blir också inkörsporten till att behandla komplexa samhällsfrågor och därmed underlag för eleverna att göra än fler etiska ställningstaganden och bli etiskt engagerade.  

För att djupläsning ska ske krävs gemensam reflektion och samtal om det lästa. Vid den gemensamma reflektionen möter eleverna inte bara varandras tankar om det lästa utan även varandra. På så sätt kan läsning av skönlitteratur stärka empatin och toleransen i gruppen.

Nedan följer några skönlitterära texter som jag har använt i min undervisning för att möta det centrala innehållet i kursplanerna i so-ämnena och som jag på olika sätt använt för att låta eleverna göra etiskt engagerade.

  • Kyla – energikris, människors sätt att hantera kris, samarbete, vänskap, kärlek
  • Skyddad identitet –  medias roll i samhället och hur media kan påverka individer, utanförskap, identitet
  • Sms från Soppero –  Sveriges ursprungsbefolkning och att leva med två identiteter, vänskap, kärlek, utanförskap, identitet
  • Talk about it (låttext av B´baby) – utanförskap
  • En komikers uppväxt – utanförskap, att vara barn
  • Box 101 – korruption, fattigdom och hur det skapar utsatthet bland barn, att vara barn, vänskap
  • Brorsan är kung – normer i samhället, könsidentitet, utanförskap, identitet
  • 1916 (låttext av Lemmy Kilmister) – att vara soldat under första vk., nationalism
  • På västfronten intet nytt (film baserad på bok av Erich Maria Remarque) – att vara soldat under första vk, nationalism, vänskap, utanförskap
  • Perhaps (dikt av Vera Brittain) – första världskriget, sorg

Att diskutera:

  • Hur formuleras det övergripande målet om att eleverna genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla sin etiska kompetens?
  • Hur arbetar du nu för att ge  eleverna denna möjlighet?
  • Vilken skönlitteratur skulle vara användbar i ditt ämne för att stötta eleverna i utvecklingen av den etiska kompetensen?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *