Erfarenheter från utbildning vid Vad Vashem, Jerusalem. Del 1

Jag befinner mig i skrivande stund i Jerusalem. Här är jag i syfte att  förkovra mig i judisk historia och judiskt liv vid Yad Vashem, The World Holocaust Remembrance Centre som är Israels myndighet, monument, arkiv och forskningscentrum för “hågkomst av Förintelsens offer och hjältar”. Här har vi dagligen fått lyssna till forskare som pratat om olika perspektiv och aspekter av Förintelsen och hur vi kan forma vår undervisning för att öka kunskapen om densamma men också för att förstå mänskliga mekanismer som gjorde Förintelsen möjlig. 

The Garden of Righteous Among People

The Garden of Righteous Among People med vår guide Anna.

Landskap med bebyggelse - Yad Vashem
Utsikt från Yad Vashem
Hall of Rememberance
Hall of Rememberance i Yad Vashem

I detta blogginlägg vill jag dela med mig av några av mina erfarenheter från min utbildning kopplade till dilemman med att undervisa om Förintelsen och att använda olika typer av källor i undervisningen. Jag hoppas därmed kunna inspirera dig att tänka kring och utveckla din undervisning.  Det allra första min grupp fick göra var att utifrån två olika beskrivningar av Förintelsen (eng: Holocaust) resonera om vilken beskrivning vi tyckte var den bästa. Övningen ledde till en het diskussion om vad och vilka olika händelser som ska betraktas som en del av Förintelsen. Det vi mer eller mindre kom fram till är att nazisterna försökte utrota olika grupper i samhället av olika anledningar och att dessa är viktiga att undervisa om för att förstå nazismen och därigenom se förtryck av olika grupper i samhället idag. 

En av våra föreläsare, Dr Yael Richter Friedman, talade om olika dilemman som undervisningen om Förintelsen innebär då man använder autentiskt material, t ex foto, vittnesskildringar, brev och dagböcker. Det första dilemmat handlar om urval, att visa på det unika i Förintelsen olika skeenden samtidigt som man visar på det allmängiltiga, det man som elev kan känna igen och därmed känna empati. Att skapa empati kan vara oerhört svårt då eleverna har det de behöver i form av mat, vatten, familj osv. Dr Richter Friedman menar att man som lärare Istället för att skapa empati genom att använda autentiskt material istället riskerar att skapa trauma, en känsla som gör eleverna passiva. I värsta fall menar hon att det kan infalla någon form av förnekelse av det som hänt då det blir för svårt att ta in. Ytterligare ett dilemma gäller tolkning, vilket innebär att vi utifrån vår nutida referensram tolkar det som skedde då vilket kan ge eleverna en felaktig bild av det de ser/läser/hör. 

Relevans är ytterligare ett dilemma på så sätt att det autentiska material som finns att använda i undervisningen kanske inte svarar på just elevernas frågor och att de då förlorar intresset för ämnet. För att göra undervisningen om Förintelsen angelägen och skapa empati istället för trauma menar Dr Richter Friedman att det är oerhört viktigt att undervisa om judiskt liv innan Förintelsen genom autentiskt material där den enskilde individen träder fram. På så sätt visar man på likheter med elevernas liv idag och visar också på vad de enskilda  judarna förlorade i och med Förintelsen. Detta skapar igenkänning och ökar möjligheten för eleverna att känna empati istället för att skapa trauma. Utmärkta källor att hämta vittnesskildringar från är Yad Vashem och I WItness

Många lärare använder bilder från Förintelsen i sin undervisning. Det är välkänt och accepterat av de flesta att “en bild säger mer än 1000 ord” och det ter sig nästan självklart att det man sett på en bild lättare fastnar i minnet än vad en text eller ett muntligt budskap gör. Vid en workshop fick vi tillsammans med vår lärare Sheryl Ochayon göra en övning tillsammans utifrån The Auschwitz Album. Detta är är en uppsättning fotografier tagna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau under sommaren 1944. Samlingen anses vara unik genom att den idag utgör ett av de viktigaste visuella vittnesmålen om processen för utrotning av judar, bilderna visar inte den faktiska utrotningsfasen utan förberedelsen av denna. Bilderna visar bl a när ungerska judar anländer till och stiger av tåget vid Birkenau och selekteringen strax därefter. Vem som tagit bilderna och varför diskuteras men forskarna är relativt ense om att de är tagna av en SS soldat i propagandasyfte eller som referens för egen vinnings skull. Det här är en fantastisk källa att använda i undervisningen men man måste förstå att fotografierna är tagna av nazister, dvs förövaren och då ställa sig frågan vad visar bilderna och vad visar de INTE. Vår lärare, Sheryl Ochayon, poängterade för oss att om man använder material som är skapat av förövarna, här: nazisterna, så måste man också lyssna till offren, här: judarna.

Foto från The Auschwitz Album

Vi fick ta del av fotografier från The Auschwitz Album som visar hur människor lugnt, försiktigt och under tystnad hoppar av ett tåg vid perrongen i Birkenau. Som ett komplement till fotografierna lyssnade vi till Ellis Lewins vittnesmål om hur det gick till när han och hans familj skulle stiga av tåget. Han berättar om kaos; hundar som skäller, soldater som piskar och skrikande barn. Med andra ord en helt annan historia. Detta vittnesmål och hundratals andra hittar man på I WItness. Att göra övningen tillsammans med eleverna ger dem insyn och kunskap om förövare, dvs om nazismens som ideologi, hur nazistiskt propaganda såg ut, hur den användes och varför. 

Ellis Lewin
Ellis Lewin

En liknande studie av förövaren gjorde vi genom att studera två källor som beskriver samma skeende: en rapport skriven av Paul Salitter, polisofficer och ansvarig för en deportation av judar från Dusseldorf till Riga 1941 och Hilde Shermans vittnesmål vid Yad Vashem år 1994. Hilde var judinna och en av dem som deporterades. I länken kan ni hitta en mer detaljerad beskrivning av materialet och övningen. En studie av förövare – deportation av tyska judar.

Text med vittnesmål

Text med vittnesmål som kan hittas på Yad Vashems hemsida.

Förutom att lära om nazismens ideologi, källkritik, nazismens ideologi i praktiken var det en övning i att granska mänskligt beteende kopplat till olika val de olika aktörerna i det beskrivna händelseförloppet hade. Detta i sin tur att få eleverna att få kunskap om det samhälle som nazisterna skapade och vilka möjligheter/val människor hade att påverka och förändra sin situation. Kontentan av övningen är att människor alltid har val men vilka valen är beror på referensramar, vilka varierar beroende på vem du är och vilket samhälle du lever i. I det långa loppet vill övningen få elever att förstå att även de alltid har val utifrån sin specifika referensram.

I  mitt nästa blogginlägg kommer du få ta del av mer utav mina upplevelser vid Yad Vashem.

Att samtala om:

  • Hur skulle du vilja beskriva Förintelsen?
  • Vilka svårigheter/dilemman finns, enligt din mening, kring att undervisa om Förintelsen?
  • Vad tänker du om att använda skeenden och händelser från Förintelsen för att prata om de val som aktörerna hade för att visa på att eleverna alltid kan göra egna val?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.