En ko på isen – Tankar om TIMSS

Den 8 december 2020 blev jag uppringd av tidningen Ämnesläraren M som ges ut av Lärarförbundet. De vill ha min kommentar och tankar kring resultaten av TIMSS 2019 som hade publicerats bara några timmar tidigare. Reportern ville veta mina tankar kring Sveriges resultat och om resultaten är viktiga, hur det kommer sig att Sverige hamnar där vi är och vad som är viktigt för att Sverige ska klättra i resultatlistan. Mina tankar och svar kan du läsa här Matteprofilernas krav efter TIMSS-resultatet. Tanken som slår mig så här några veckor senare, när resultatet väl sjunkit in, är att det verkligen är en Ko på isen (motsatsen till det gamla ordspråket Det är ingen ko på isen – så länge stjärten är i land). Resultaten från TIMSS, när vi ser på matematik, är att det är relativt oförändrat sedan 2015, våra elevers kunskaper och förmågor ligger kvar på en konstant nivå, varken bättre eller sämre. Men kan vi verkligen sitta lugnt i båten och ro på åt samma håll? Nej, jag tror verkligen inte det. Nu är det tid att stanna upp, tänka om och göra rätt!

För ser vi till resultatet som Skolverket redovisar i sin rapport TIMSS 2019 ligger Sverige på en låg kunskapsnivå i matematik, Sverige ligger under medelnivå när det gäller EU- och OECD-länderna. De som ligger i topp inom matematik är Singapore, Hongkong, Sydkorea, Taiwan och Japan. Finland och Norge visar på relativt goda resultat och ligger högre än Sverige. Även om vi inte jämför resultatet med andra länder, kan vi inte vara nöjda med att elevernas kunskapsutveckling inte har ökat det senaste fyra åren. Vi borde ha sett någon förändring till det bättre då vi måste ha utvecklat vår undervisning. Eller har vi inte utvecklats alls? Står vi stilla och undervisar som vi har gjort de senaste 4 åren? Jag hoppas inte det, men resultatet visar ju ändå på något.

Visst kan vi hitta en massa olika orsaker till resultatet och den uteblivna kunskapsutvecklingen. Jag säger i intervjun att vi borde ha en likvärdig skola (staten kanske borde ta över) och lärarutbildningen måste bli ännu vassare i sin utbildning, det är för lite matematikdidaktik. Någon säger att det är för lite resurser i skolan, andra menar att läromedel som används i skolan är undermåligt och borde bli bättre. Ja, men vi kan inte lägga allt ansvar på alla andra, vi matematiklärare behöver vända blicken inåt, till oss själva och fundera på hur vi kan förbättra vår undervisning. Men vi behöver också vända blicken utåt och se på de som lyckas, vad är det lärarna i Singapore gör för att nå bra resultat och vad gör de i vårt grannland Finland?

Jag tänker i alla fall ändra fokus på min undervisning under 2021, jag ska göra mer av det som fungerar bra och mindre av det som jag upplever som onödigt och där för mycket konflikter med eleverna uppstår. Eleverna ska känna att de kan lyckas i matematik och deras förmågor i matematik måste utvecklas och fördjupas. Det är framför allt när eleverna arbetar med problemlösning som jag ser att eleverna får en större förståelse och kunskap. Jag skrev tidigare i ett blogginlägg, Problemlösning som engagerar, om just problemlösning och att forskning visar att det är då som eleverna utvecklas i en positiv riktning. Och när jag nu blickar utåt i världen, jag då ser jag att både i Finland och i Singapore lägger lärarna tyngden vid problemlösning.

I Singapore har de tagit fram en undervisningsmodell som är en väl beprövad modell som grundar sig i gedigen forskning. Lektionerna har tydlig struktur och systematik. Lektionen består av tre delar där inledningen består av ett gemensamt problem, där eleverna börjar lösa problemet enskilt för att sedan arbeta med en kamrat och läraren avslutar med att hela klassen diskuterar de olika lösningarna. Eleverna får sedan likande problem att lösa och lektionen avslutas sedan med färdighetsträning. Det går att läsa mer om detta på Singaporematte.

I Finland finns även här bra forskningsbaserade metoder där problemlösningen ligger i fokus. Bland annat finns materialet Mattehunger som bygger helt på problemlösning med öppna frågor (matematikuppgifterna har inte bara ett givet svar utan det finns många lösningar). Materialet bygger på Laura Tuohilampis och Juuso Henrik Nieminens forskning i matematik där fokus ligger på att skapa ett engagerande och inkluderade arbetssätt. De har tillsammans med Sebastian Holsti och Jenni Katz – Miller skapat materialet. Det bygger på att inspirera och få eleverna att arbeta mer ihärdigt, självständigt och samtidigt lära för livet. Materialet bygger på olika menyer där det finns förrätter som kan användas som lektionsstart, där elevernas intresse för matematik väcks. Där finns huvudrätter som är problemlösningsuppgifter som kräver mer arbete för att slutföras, det är här eleverna utmanas. Det finns sedan efterrätterna som trevliga avslutning på lektionerna, det är de där små uppgifterna som har en liten tvist och som eleverna ofta tar med sig hem och diskuterar med familj och vänner. Sedan finns även de små utmaningarna doggie-bages som eleverna får med sig hem för att försätta träna.

Så i januari 2021 kommer jag att fortsätt utveckla min matematikundervisning. Jag kommer att lägga större vikt vid problemlösning och ta inspiration av Singaporematematiken och Mattehunger från Finland (jo, jag har redan börjat så smått). Och genom att använda det jag redan vet fungerar tillsammans med denna nya inspiration är jag säker på att vi kommer att se en positiv kunskapsutveckling i matematik.

Att diskutera:

  • Från vilka olika källor och forskning hämtar ni inspiration för att förändra undervisningen på ett positivt sätt?
  • Hur kommer du att förändra din matematikundervisning under 2021?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Ma/NO Aggarpsskolan | andreas.ekblad@svedala.se

Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *