Sammanfattning
Jag lärde mig läsa tidigt och har alltid älskat böcker och att läsa. När jag var liten hade vi en biblioteksfilial i närheten av där vi bodde. Ditt gick jag ofta med min mamma och mina syskon. Vi lånade böcker och mamma läste för oss och senare läste vi själva. På filialen fanns en barnavdelning och en vuxenavdelning. Dagen då jag fick lov att börja låna på vuxenavdelningen – när jag var 10 eller 12 – var en stor och viktig dag för mig.
Läsning är en viktig del i skolarbetet. I årskurs ett, två och första terminen i årskurs tre har vi använt oss av en läsebok i den gemensamma läsningen. Fördelen med detta är att alla elever blir delaktiga i läsningen, och vi kan prata om och arbeta med texterna tillsammans. Nackdelen med läseböcker är att texterna är tillrättalagda och sällan anknyter till elevernas vardag eller behov. För att få till detta har jag valt högläsningsböcker som fyller det behovet.
Hela tiden har jag längtat efter att få tag på klassuppsättningar med bra böcker som passar våra elever. Det gjorde mig därför väldigt glad att vi denna termin fått tillgång till en bok i klassuppsättning, som passar våra treor. Boken heter Kompishjärtat, som handlar om två kompisar och deras kompisrelation men även om spirande kärlek. Temat passar som hand i handske för våra treor. Inför läsningen fick eleverna provläsa ett kapitel för att se om de tyckte boken var något för oss att läsa. Det blev ett rungande ”Jaaa!” på den frågan. Både kompisrelationer och kärlek är svåra saker att hantera, så det är bra att kunna läsa om det och diskutera det utan att det kommer för nära inpå. I skolan ska eleverna lära sig för livet och genom böckerna lär de sig om livet och kan färdas genom tiden ut i världen.
I min undervisning har jag tydligt sett att eleverna tycker om vår högläsning med böcker som kopplar till pågående tema eller till elevnära frågor. Men vi vill att eleverna själva också ska läsa och få upp intresset för läsning på grund av alla de positiva effekter som läsning ger. Exempelvis läsglädje, samvaron, ökat ordförråd, omvärldskunskap, avkoppling med mera.
Jag lärde mig läsa tidigt och har alltid älskat böcker och att läsa. När jag var liten hade vi en biblioteksfilial i närheten av där vi bodde. Ditt gick jag ofta med min mamma och mina syskon. Vi lånade böcker och mamma läste för oss och senare läste vi själva. På filialen fanns en barnavdelning och en vuxenavdelning. Dagen då jag fick lov att börja låna på vuxenavdelningen – när jag var 10 eller 12 – var en stor och viktig dag för mig. Jag minns fortfarande känslan när jag gick runt och tittade, plockade ner en bok och kikade i den för att sedan gå vidare till en annan hylla och någon annan bok.
De här minnena dyker upp hos mig när jag ser elever som går runt i vårt skolbibliotek och letar efter en bok att läsa. En del elever vet precis vad de tycker om att läsa och kan själv leta upp något de gillar eller be om hjälp att hitta medan andra vilsna drar runt. Det är svårt att hjälpa någon hitta något att läsa när inte ens de själva vet vad de gillar. Ibland lyckas vår proffsiga bibliotekarie, Essie, hjälpa dem genom att ta fram en bok hon gillar, men ofta tar de en bok och bläddrar liten i den och sedan är de klara med den. Essie och jag har funderat över detta och provat på lite olika sätt att hjälpa dem komma fram till något som intresserar dem, skönlitterärt eller fakta det spelar mindre roll. Essie kommer med jämna mellanrum in till klassen med en boklåda fylld med spännande böcker som vi ska ha i klassrummet. Hon presenterar böckerna och då är alla nyfikna och sugna på att låna dem, men när de sedan finns i bokhyllan svalnar intresset. Varför? Den frågan ställer vi oss, men när vi frågar eleverna har de inget svar att ge. Blir böckerna för anonyma eller är det bara det att det triggar fantasin och lässuget mer att gå ut i biblioteket och låna ungefär som det var för mig när jag var yngre (delvis nu med)?
Vi har inget svar på frågan, så vi tänker vidare kring hur vi kan göra. Ett sätt som är uppskattat är när jag tar med mig ett urval böcker, som jag presenterar på samma sätt som Essie brukar göra, som eleverna sedan kan låna. Ett annat sätt som väckte intresse var när jag använde mig av AnnMarie Körlings tips att be eleverna läsa några sidor – jag preciserade antalet – i sin lådbok och välja ut en mening ur boken. De fick välja vilken mening de ville – lång, kort, spännande, konstig, rolig eller vad som helst. Detta var så mycket mer uppskattat än jag hade kunnat föreställa mig och det väckte intresse för vilken bok det kom ifrån. När eleverna läste upp sin valda mening fick kamraterna fundera på vad boken den kom ifrån kunde handla om och sedan berättade den som valt meningen. Alla ville berätta och alla var engagerade och intresserade: ”Den boken vill jag låna”, och så vidare. ”Kan vi göra detta fler gånger?”, var den avslutande meningen av eleverna. Detta verkar vara ett effektivt sätt att väcka intresse och det ska bli spännande att se om intresset fortsätter även när de får tillfälle att låna och läsa boken.
Vad det är som gör att en del elever är intresserade och vet vad de vill läsa, medan andra inte vet och faktiskt även har svårt att ta hjälp att hitta något att läsa. Först kom tanken att det är de elever som fortfarande arbetar på sitt läsflyt som inte vet vad de vill läsa, men den tanken håller bara halvvägs. Vi har flera elever som länge läst med flyt som inte heller vet eller kan välja. Så vad beror det då på? Essie dukar fram nya boktips regelbundet inom olika genrer och olika svårighetsgrader. Inför olika högtider tar hon fram böcker som knyter an och hon tar fram lästips på olika sätt väl synligt i biblioteket.
Essie hör ofta elever fråga kamrater om olika böcker och hör hur kamraterna återberättar handlingen för dem som frågar. Det är ett sätt som ofta fungerar för dem som letar utan att hitta. Detta gör vi emellanåt i klassrummet också och det är uppskattat. Hon tipsade mig om boktrailers på Youtube som fångar elevernas intresse. Det är både förlag, bibliotekarier, lärare och elever som spelar in och lägger ut boktips. Är dessa inspelade tips vägen fram för de som har svårt att hitta något som intresserar dem? Det vet vi inte ännu men det ska vi ta reda på.
Exempel på boktips finns nedan.
Att diskutera
- Hur gör ni för att hjälpa osäkra läsare att hitta rätt bok?
- Hur delar era elever med sig boktips till kamraterna?
