Elever tillsammans

Elevinflytande – en risk eller möjlighet?

I Baraskolans förra blogginlägg gjordes en beskrivning av hur inledningen av läsårets SKA-mål, som detta läsår handlar om elevers delaktighet och inflytande, inletts. Det första steget var att skapa ett nuläge genom att göra en inventering bland lärarna för att få syn på hur vi såg på delaktighet och inflytande och vad vi gjorde för att skapa delaktighet och inflytande bland eleverna. Under höstterminen och vårterminen har vi sedan arbetat med dessa begrepp genom skolverkets modul “Delaktighet och inflytande i undervisningen”. Vi valde att plocka ut de delar som vi kände var relevant för vår arbetsplats och fördjupade oss i dessa. 

I Lgr 22 är det tydligt att läraren ska svara för att alla elever får inflytande över arbetsformer, arbetssätt och undervisningens innehåll. Eleverna ska även få möjlighet att delta i planering och utvärdering av undervisningen. Dessa riktlinjer kan uppfattas som utmanande och aningen provocerande för undervisande lärare och även för oss på Baraskolan där vi brottades med frågor kring hur elever i årskurs f-3 kan vara med och planera och påverka innehållet i lektionerna. 

Douglas Thor och Alice Landerholm har skrivit en debattartikel  i Svenska Dagbladet som heter ”Slopa elevinflytande i den nya läroplanen”. I denna artikel framför de sina kritiska åsikter mot elevinflytande och anser att makten i klassrummet har förskjutits från experter till noviser. De anser att elevinflytande kan vara skadligt och att detta begrepp borde slopas från läroplanen eller formuleras så att inflytande endast ska ske i den mån läraren tycker det är rimligt. Dessa tankar och åsikter krockar med de forskningsresultat som presenteras i Baraskolans förra blogg där vi hänvisade till att delaktighet och inflytande ger goda relationer samt motiverade och engagerade elever.

Utifrån de kritiska och ifrågasättande tankar som florerat i diskussioner på Baraskolan samt det som står i debattartikeln kring elevinflytande är det en viktig poäng som missas. Även om det står i Lgr 22 att elever ska ges inflytande, så står det även att det ska ske utifrån elevernas mognad och ålder. Det scenario som Thor och Landerholm beskriver vore att misstolka begreppet inflytande. Inflytande är inte att bestämma, utan att få vara med och påverka. Det betyder inte att eleverna ska ha makt att bestämma över innehållet och vad de ska lära sig, det är redan bestämt i läroplanen. Där står tydligt vad det är jag som lärare ska undervisa kring och även förslag på hur detta kan göras. Dock finns det stora utrymme runt om lgr 22:s riktlinjer att ge eleverna inflytande efter elevernas ålder och mognad. 

Under både hösten och våren har vi på Baraskolan haft många och givande diskussioner kring detta ämne. Vi har ifrågasatt syfte och utförande men också fått aha-upplevelser kring både delaktighet och inflytande. Framförallt har vi försökt skapa en gemensam bild för vad de båda begreppen står för och hur vi kan arbeta med dessa. När vi hade gått igenom alla delar i skolverkets modul kände vi i utvecklingsgruppen att det började bli dags att göra någon form av utvärdering för att faktiskt se om vårt arbete har gett några resultat. Har vi fått en mer gemensam bild av vad delaktighet och inflytande är och syns detta i vårt arbete med eleverna? Alla lärarna fick därför individuellt svara på två frågor.

  • Vad tar du med dig utifrån arbetet kring delaktighet samt inflytande? 
  • Hur har du förändrat ditt arbete med eleverna utifrån delaktighet samt inflytande? 

Att få ta del av lärarnas svar kring dessa frågor var som ljuv musik i öronen. Det framkom tydligt att vi hade lyckats med att skapa en gemensam medvetenhet kring begreppen. I denna gemensamma medvetenhet såg vi tydligt att vi hade förändrat vår syn på delaktighet men framförallt det mer provocerande begreppet inflytande. Inflytande sågs inte längre som något som något svårt och jobbigt att genomföra med elever i f-3 utan precis som läroplanen förespråkar något som kan öka i takt med ålder och mognad. Det var också spännande att se hur många och enkla saker som lärarna faktiskt redan hade förändrat i sitt arbetssätt. Den främsta skillnaden som framkom i utvärderingen var att medvetenheten kring begreppen gjorde att de fick syn på tillfällen där elevinflytande faktiskt kan praktiseras. Lärarna tog även upp enkla saker som hur frågor ställs och hur elevernas frågor tas till vara. Utvärdering av undervisningen tillsammans med eleverna var också något som lärarna hade utvecklat olika former för. 

Thor och Landerholms artikel var något som jag fick upp i en av de facebookgrupper för lärare som jag är med i. I ett första andetag är det kanske lätt att hålla med dessa två debattörer, det kan väl inte vara rimligt att eleverna ska bestämma vad som ska göras i skolan? Men vid närmare eftertanke, vad vet Thor och Landerholm om hur god undervisning med delaktighet och inflytande kan se ut? Huruvida dessa två har någon erfarenhet av skolans värld eller inte framkommer inte i artikeln och tyvärr är det ofta så att alla kan ha åsikter om hur undervisning bör bedrivas eftersom alla gått i skolan. Vi som är lärare har en profession där vi arbetar utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, det gör att vi lutar oss på forskning och inte personliga åsikter. Forskningen i detta fall visar att elever som ges tillfälle till delaktighet och inflytande ökar sin motivation, sitt engagemang och bygger goda relationer i skolan. 

När vi startade upp detta arbetsområde, hösten 23,  började vi med att inventera hur vi gjorde i dagsläget. Precis som det framkom i Baraskolans förra blogginlägg var många av svaren kopplade till enskilda undervisningssituationer, vi saknade en helhetssyn. Därför känns det bra att läsa att det som många lärare lyft fram i utvärderingen av vårt arbete är hur deras tankesätt har förändrats, dels kring begreppen men även hur de kan se både delaktighet och inflytande i sin undervisning på ett nytt sätt. Det behöver alltså inte vara varken svårt eller omöjligt och det handlar absolut inte om att förskjuta makten från experter till noviser. Istället handlar det om att ta vara på elevernas tankar, bjuda in eleverna till att våga ställa frågor och att som lärare utgå från detta för att skapa engagemang och meningsfullhet hos våra elever. 

Syftet med denna text är inte att diskutera vilken påverkan debattartiklar kan ha, utan snarare vilken effekt kollegialt lärande kan ha. Inflytande i skolan kan vara ett ämne som väcker tudelade känslor där man behöver kartlägga för sig själv vad inflytande faktiskt är och hur inflytande ska kunna bli en del av undervisningen, dels för att läroplanen säger så men framförallt för att utnyttja vinsterna som elevinflytande bär med sig.

Att diskutera:

  • Vilka former av elevinflytande arbetar ni med?
  • Hur påverkar elevinflytande eleverna?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *