Glad elev

Elevers aktivitet och motivation – ett utvecklingsarbete

På Aggarpsskolan har vi som ett av våra utvecklingsmål att få eleverna mer motiverade. Denna höst fokuserar vi på elevaktivitet som är en del av att nå målet. Vi har regelbundna träffar och under detta utvecklingsarbete är vi färre och större grupper än vi varit tidigare. Grupperna är bildade utifrån våra undervisningsämnen. Diskussionerna kan då lättare utgå från egna erfarenheter; olika ämnen har också olika möjligheter och utmaningar när det gäller elevaktivitet. Tillfällena då eleverna inte är aktiva skiljer sig åt i de olika ämnena.

Vid första träffen handlade det mycket om hur vi definierar elevaktivitet. Det var slående hur olika bilder vi lärare har av det. En uppfattning är att elevaktiviteten börjar först då eleven själv arbetar med en uppgift medan en annan uppfattning är att det kan vara redan under lärarens genomgång då eleven processar det den hör. Vi fortsatte diskussionen med att diskutera vid vilka tillfällen en elev är aktiv. Det kan vara när de är nyfikna och ställer frågor, tar egna initiativ, arbetar fokuserat, deltar i gruppdiskussioner, grupparbeten, paruppgifter och redovisningar.

Hur ser det ut när eleverna inte är aktiva?

En annan fråga vi diskuterade var hur det ser ut när eleverna inte är aktiva. Vi ser skillnader mellan teoretiska ämnen och praktisk-estetiska ämnen. I de teoretiska ämnena är det svårt att se hur mycket eleverna lär sig i gemensamma moment som genomgångar, filmvisning, gemensam läsning och gruppdiskussioner. Här kan eleverna förbli passiva utan att det märks. När en elev är inaktiv i ett ämne som t ex slöjd eller idrott ser det annorlunda ut. Här är det snarare så att eleven aktivt väljer bort att delta. Det faktum att eleverna har tillgång till egen dator med bland annat spel är ett stort distraktionsmoment som stjäl mycket tid från det som var lektionens syfte och gör eleverna mindre aktiva. Långa genomgångar, stora uppgifter som kräver stort eget ansvar och gruppdiskussioner där det inte finns krav på hur varje individs deltagande ska se ut var andra exempel.

Elever

 

Hur vi arbetar med elevaktivitet

Sedan ledde diskussionen till hur vi arbetar med elevaktivitet. Många, både inom teoretiska och praktisk-estetiska ämnen, var överens om att det är viktigt med delmål eftersom oförmågan att överblicka projektet kan göra att eleven tappar motivationen. Inom de praktisk-estetiska ämnena ser man att breda uppgifter där eleverna kan arbeta med olika delmoment parallellt gör dem mer självständiga.

Skapa motivation hos eleverna

I utvecklingsgruppen sammanställde vi nu vad som kommit upp i de olika grupperna. Vi kom då fram till att fortsättningen blir att välja ett fokusområde att arbeta med i undervisningen. Vid tredje träffen läste och diskuterade vi därför artikeln  Så skapar du motivation hos eleverna som är skriven av Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon tar upp sex olika saker som har visat sig kunna skapa motivation hos elever och som vi lärare därför kan ha i åtanke när vi formar vår undervisning och möter elever:

  1. Ha en bra svårighetsnivå
  2. Elevens egenkontroll
  3. Det gemensamma producerandet
  4. Få eleven att känna tillhörighet i skolan
  5. Elevers självbelöning
  6. Få eleven att uppleva meningsfullheten

I ämnesgrupperna diskuterade vi hur vi just nu arbetar med dessa punkter i vår undervisning och kunde då tipsa och inspirera varandra. Efter diskussionen skulle alla välja en av punkterna för att planera en lektion med denna som grund. En del av punkterna kräver som synes ett långsiktigt arbete och är svåra att planera enskilda lektioner kring, medan andra fungerade lättare. Syftet var inte att bedriva forskning och att sedan utvärdera vad som fungerade, utan snarare att få oss att börja tänka i de här banorna i vår ledarroll och vid planeringsbordet. Vi delade in oss i grupper efter hur vi hade valt och hjälptes åt att planera en lektion som skulle genomföras före nästa träff. Det visade sig att många fastnade för punkt 2: ”Elevens egenkontroll” och att planera lektioner där eleverna erbjuds möjlighet att i viss utsträckning påverka innehållet i lektionen genom att göra val. I artikeln beskrivs hur även mycket små val, som till exempel att välja i vilken ordning man vill göra uppgifter, kan ha en positiv inverkan på elevens motivation.

Våra observationer av elevernas motivation

Upplägget för terminens fjärde träff bestod i att vi redovisade ett lektionsupplägg och våra observationer av elevernas motivation. Tyvärr var det endast två veckor mellan träffarna och en tid på terminen då flera lärare var upptagna av de muntliga nationella proven så alla hade inte hunnit göra uppgiften. Redovisningarna gav en splittrad bild. I en del fall hade valmöjligheterna verkligen stimulerat eleverna och höjt motivationen, medan det i andra fall inte gett någon märkbar effekt eller till och med gjort att eleverna fått svårare med att komma i gång med sin uppgift.

Att resultaten spretade var i sig ingenting konstigt. Dels har vi här att göra med lärare som, samtidigt som de undervisar, själva försöker observera elevers motivation, och dels är motivation något komplext som påverkas av många olika faktorer. Vinsten här var snarare att vi fick tillfälle att tillsammans diskutera undervisningssituationer och reflektera över vad som leder till vad och hur vi lärare kan skapa förutsättningar för elevers motivation.

 

Att diskutera:

  • Hur definierar du begreppet elevaktivitet?
  • Hur planerar du dina lektioner för att aktivera eleverna?
  • Vilka av ovanstående punkter har du i åtanke när du formar din undervisning?
Share Button
Om författaren
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *