Eleverna som provkonstruktörer

Om eleverna ska tränas i att leverera så bra svar som möjligt kan det vara en idé att titta på hur eleverna först tolkar provfrågor. Det är långt ifrån så att en ställd fråga tolkas på samma sätt av alla. Det är också klokt att undersöka på vilket sätt eleverna levererar sina svar. Det går att träna på att samla sina tankar och vara mer precis. Det går också att träna på att inte stressa och göra snabba antaganden som ofta leder till att svaren inte blir tillräckligt utförliga. Men ska de inte bli bättre läsare generellt? Det har jag inte tid att reflektera över nu. Snart är det NP. Nedan kan du läsa om ett sätt att träna eleverna inför läsförståelsen på det nationella provet.

I många år har jag låtit mina elever testa äldre nationella prov och andra liknande texter med tillhörande frågor. Långt ifrån unikt, eller hur? Eleverna testas, jag rättar och vi går tillsammans igenom svaren. Vi för långa diskussioner kring vad provkonstruktörerna är ute efter i förhållande till elevernas svar. Ofta håller vi till slut med om att det bara kan finnas ett rätt svar men inte sällan är vi överens om att andra svar lika gärna skulle kunna fungera som “rätt”. Det har ju faktiskt hänt att en del flerpoängsfrågor under åren varit så kluriga att nästan ingen klarat av dem i klassen även om många elevers svar varit väl underbyggda. Elevers tolkning av frågan och deras svar kan kanske trots detta vara fullt godtagbara. Blir inte helhetsbedömningen ganska skev då för att inte tala om betyget på provet? Vi diskuterar i klassrummet frågor och svar och jag har varit hyfsat nöjd med mina förberedelser inför Np. Men bara hyfsat… Elever misstolkar frågor för att de gör snabba antaganden och många orkar inte bevisa sina teorier genom att gå tillbaka i texten och leta efter facit som faktiskt finns i texterna. Vad mer kan man göra?

“Jag låter mina elever bli provkonstruktörer.”

Jag låter mina elever bli provkonstruktörer. Vi genomför tillsammans ett helt äldre prov i klassrummet där elevernas uppgift är att skapa frågor till texterna. I år är vi fem grupper i min nia. Alla har texthäftet och jag högläser en text i taget sedan sätter eleverna igång att arbeta. En grupp har ansvar för en typisk trepoängsfråga, två grupper tvåpoängarna och två enpoängarna. Pluspoäng om någon grupp lyckas pricka in en fråga som är identisk med de “riktiga” frågorna. Grupperna arbetar en stund sedan levereras samtliga frågor samtidigt i ett gemensamt dokument på Google Drive. Nästa steg blir att alla grupper besvarar varandras frågor. Inget sker enskilt och allt sker i samförstånd gruppmedlemmarna emellan. Det är det skrivna svaret som gäller. Ingen får komplettera sina svar muntligt. På det sättet tränar de tillsammans på att vara så precisa som möjligt. Ingen elev får utses som sekreterare och endast en elev får skriva på en uppgift sedan måste de byta i gruppen. Alla ska vara aktiva. När vi gått igenom samtliga svar läser vi och diskuterar provets “riktiga” frågor gemensamt.

Vilka vinster finns det med att vända på perspektivet? Först kan jag konstatera att det är svårt att skriva en fråga som ger tre poäng. Då är det  inte så konstigt att förstå att det är svårt att få full pott när man ska svara på en trepoängare. Med träning blir mina konstruktörer bättre på att precisera exakt vad som ger poäng eftersom de förstår att det krävs en viss metod eller sätt att tänka på för att vara tydliga. Ett exempel är frågor som innebär jämförelser mellan olika delar i provet. Du behöver berätta vad du ser på t ex bilden, hur du tolkat texten, lyfta fram exempel från texten och dra paralleller mellan de båda. Enkelt i teorin men eleverna förstår bättre om de får uppleva båda perspektiven som konstruktör och besvarare av frågorna. Ett annat exempel på missförstånd beror på hur frågan är formulerad. Handlar en fråga som börjar med “När” om den faktiska tidsaspekten eller händelsen som leder fram till förändringen. När blev Lena glad? Den 14 maj eller när hon hittade sitt halsband? Det är inte alldeles okomplicerat att ställa frågor och förvänta sig givna svar.

En av anledningarna till att jag blev lärare var just litteraturen och de världar som som den öppnar upp. Friheten att tolka och vrida och vända på perspektiv ser jag som givande i arbetet med mina elever. Hur eleverna hanterar läsförståelsetester är kanske mindre kul att arbeta med men inte desto mindre viktigt.

Att diskutera:

  • Hur förbereder du dina elever inför Np?
  • Hur förhåller du dig till dina elevers resultat?
  • God läsförståelse gynnar elevens resultat i många ämnen. Finns det samtal och strategier mellan ämneslärarna på er skola när det gäller era elevers läsförståelse?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *