Elevdemokrati – ett utvecklingsarbete

På Aggarpsskolan har vi arbetat med att skapa studiero för eleverna (och arbetsro för lärarna). Det är ett pågående utvecklingsarbete som vi hela tiden måste arbeta med tillsammans på skolan. Som ni alla vet handlar det mycket om tydliga strukturer, gemensamt förhållningssätt, konsekvenser och relationer. Men det finns även andra faktorer som är viktiga. Tidigare har vi arbetat med boken Lektionsdesign av Helena Wallberg, vilket gav oss en hel del verktyg för att skapa studiero. Vi har sedan under hösten arbetat med elevers aktivitet och motivation; du kan läsa mer om detta i blogginlägget Elevers aktivitet och motivation – ett utvecklingsarbete. Denna termin har vi började fundera på hur vi kunde gå vidare för att utveckla detta ytterligare – vilken vinkel behöver vi ta på vårt fortsatta utvecklingsarbete?

När vi börjar dra i lite olika trådar, dyker bland annat Skolverket upp. De skriver bland annat att när vi gör elever delaktiga i undervisningen ökar motivationen att lära sig. Elevdemokrati är därför en viktig del i arbetet för att öka studiero. De skriver även att ett sätt att få eleverna att bli mer aktiva på lektionen är att göra dem delaktiga. Det kan ske exempelvis genom elevaktiv undervisning eller återkoppling och samtal om elevernas lärprocesser. När eleverna har förståelse för vad de ska lära sig och varför, leder det till att deras motivation för skolarbetet ökar. (Skolans arbete för att säkerställa studiero och Skolors arbete med trygghet och studiero)

Vi är medvetna om att elevdemokratin inte är vår starkaste sida på Aggarpsskolan. Visst har vi klassråd och elevråd, men att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen är kanske inte det som står högst upp på listan. Vi blev heller inte förvånade, när Skolinspektionen som var på besök på Aggarpsskolan under två dagar, identifierade att ett utvecklingsområde inom undervisningen är just att involvera eleverna i planering och utvärdering av undervisningen.

Skolinspektionen skriver att vi ska:

“aktivt arbetar för att öka elevernas delaktighet genom att använda olika metoder för att planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. Lärare som lyckas ge eleverna reellt inflytande involverar eleverna redan tidigt i sin planering och låter sedan eleverna kontinuerligt utvärdera undervisningen. När läraren utvärderar undervisningen är det väsentligt att läraren inhämtar elevernas synpunkter på hur undervisningen genomförts med avseende på innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Rektorn bör sträva mot att förankra en gemensam förståelse i hela kollegiet av vad delaktighet och elevinflytande innebär.”

Så utifrån detta blir det tydligt vad vi kommer att arbeta vidare med på olika sätt på skolan.

Som första del i utvecklingsarbete behöver vi inventera var vi pedagoger står just nu. Har vi en samsyn kring elevdemokrati? Hur arbetar vi idag med demokrati i klassrummet? Vad är våra brister? Vi behöver få samma grund att stå på, att skapa ett gemensamt synsätt kring elevdemokrati och vi behöver fördjupa oss i forskning och våra styrdokument kring detta.  Vår uppfattning är ändå att alla vet vad det handlar om men att det inte alltid praktiseras i klassrummet. Det kan upplevas som lite jobbigt och besvärligt när eleverna ska vara med och bestämma.

De två första texterna som pedagogerna får möjlighet att fördjupa sig i är en artikel om Skolans centrala bestämmelser och en artikel utifrån Skolverkets kunskapsöversikt Delaktighet för lärande. Här får vi en sammanfattning av vad skollagen och läroplanen säger om elevdemokrati i skolan. Skolverket skriver om grundläggande demokratiska värderingar och att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Vi får även en fördjupad kunskap om vad forskningen säger. Bland annat handlar det om olika perspektiv på delaktighet och inflytande. Här lyfts olika delar fram som formellt och informellt inflytande, vad detta innebär och på vilka sätt detta används i skolan. De lyfter även fram politisk och social delaktighet. Dessa begrepp göra att det inte är helt enkelt att hitta definitionen av elevdemokrati, det är mer komplext. I texterna lyfts även fram varför elevers delaktighet och inflytande är viktigt. Samanställning av forskning visar att när skolor arbetar målmedvetet med elevdemokrati på olika sätt får eleverna…

  • utvecklade demokratiska kunskaper som är viktiga för livet.
  • en ökad självkänslan och den sociala statusen ökar.
  • mer kunskaper och ökat lärande.
  • en ökad interaktion till elever och lärare.
  • en högre måluppfyllelse.

Utifrån dessa texter och diskussioner planerar pedagogerna  nu tillsammans för att genomföra en kartläggning över elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande i undervisningen. Syftet är att lärare ska få en inblick över när, var, hur och i vilket syfte eleverna ges möjlighet till delaktighet. I en avslutande diskussion lyfts de delar som vi upplever fungerar bra, det vi kan göra mer av och de delarna som vi kan utveckla. Det som vi behöver utveckla kommer att ligga grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete med elevdemokrati på Aggarpsskolan.

I nästa del av detta arbete behöver vi nu involvera våra elever.  Vad är elevers syn på när, var, hur och i vilket syfte de har möjlighet till delaktighet och inflytande i sin skolgång. Här kommer även de sex delaktighetsaspekterna (tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi) att lyftas fram.

Det fortsatta arbetet kommer att bli utmanande, svårt och ganska jobbigt, men vi är övertygade om att detta är en av nycklarna för att skapa mer studiero och att alla elever ska få möjlighet att lyckas.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni med elevdemokrati på skolan?
  • Vad gör du i klassrummet för att eleverna ska få mer delaktighet och ett större inflytande?
  • När, var, hur och i vilket syfte har eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Ma/NO Aggarpsskolan | andreas.ekblad@svedala.se

Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *