Elever tillsammans

Elevdelaktighet = motivation, engagemang och goda relationer

Rubriken till detta blogginlägg syftar på att elevdelaktighet ger motiverade och engagerade elever med goda relationer till såväl elever som lärare. Likhetstecknet i rubriken är inte helt sant eftersom det givetvis finns flera bidragande faktorer till motivation, engagemang och goda relationer, men enligt Skolverkets skrift “Elevers delaktighet och inflytande” har delaktighet stor positiv påverkan på elever. Men vad innebär egentligen elevdelaktighet och hur kan denna utformas? Under läsåret 23/24 ska Baraskolans SKA-arbete fokusera på undervisning med eleven i fokus. I detta utvecklingsarbete ska vi arbeta med begreppen elevdelaktighet och elevinflytande. Här kommer jag främst att skriva om elevdelaktighet eftersom det är där vårt utvecklingsarbete startat. 

I höstas när vi på Baraskolan inledde arbetet kring elevdelaktighet och inflytande började vi med att diskutera och kartlägga hur vi arbetar med dessa begrepp idag. Många av de tankar som då kom fram handlade om hur eleverna har möjlighet att påverka undervisningen på olika sätt t.ex. genom att påverka vilken svårighetsnivå de arbetar på, möjlighet att påverka vilken skönlitteratur vi ska arbeta med, genom att använda eleverna som lärresurser till varandra, genom reflektion och utvärdering av arbetsområde för att utveckla och påverka.  

Utifrån dessa svar kan jag se att de förslag som kom upp främst har ett fokus på enskilda moment i undervisningen där vi ser att eleverna är delaktiga. Genom att vi nu börjat arbeta utifrån Skolinspektionens kartläggning av vad som skapar delaktighet har vi möjlighet att bredda synen på vad delaktighet är och även få nya perspektiv av hur denna kan yttra sig i undervisningen. 

Skolinspektionens kartläggning av vad som skapar delaktighet bygger på sex delaktighetsprinicper: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. Skolinspektionen har granskat 23 olika skolor och kartlagt vad det är som skapar delaktighet respektive inte skapar delaktighet i undervisningen. Jag kommer nu att redogöra för några av de delaktighetsprinciper som vi hittills berört och diskuterat på skolan. 

Tillhörighet

Med tillhörighet kopplat till delaktighet syftar Skolinspektionen både på formell och informell tillhörighet. En formell tillhörighet kan beskrivas som att eleven på pappret tillhör en klass eller grupp. Utöver en formell tillhörighet krävs även en informell, det vill säga att eleven känner en tillhörighet till en grupp eller klass. Det finns två utmärkande faktorer som påverkar elevers känsla av tillhörighet. Den första är att skolan har ett gemensamt förhållningssätt för hur undervisningen utformas så att elever kan delta i den gemensamma undervisningen i klassrummet. Den andra är hur fördelningen ser ut av personal och vilket samarbete det finns mellan personalen som arbetar med en grupp elever. Ytterligare en faktor som skolinspektionen tar fram som främjar tillhörigheten för eleverna är att inte ha fasta indelningar av eleverna i undervisningen, (bortsett från exempelvis förutbestämda halvklasser) istället ska det vara lektionens innehåll och aktiviteter som avgör hur eleverna bör delas upp. Genom diskussioner kring tillhörighet i lärarkollegiet på Baraskolan kände vi att det finns en känsla av att skolan har ett behov av utökat samarbete mellan personalen som arbetar kring eleverna, främst mellan fritids och lärare, men att detta samarbete är svårt att få till rent praktiskt. Vi diskuterade och problematiserade de förutsättningar vi har för att skapa större samarbete och vägde för och nackdelar med olika system för att fördela personal. 


Samhandling och erkännande

Under hösten har vi även pratat om samhandling och erkännande. Med samhandling menas förenklat att eleverna deltar i mindre och större sammanhang där de arbetar tillsammans. Erkännande betyder att eleverna i gruppen respekterar och accepterar varandras medverkande i olika sammanhang. Skolinspektionen såg i sin granskning att det var stor skillnad mellan hur olika skolor såg på samhandling och förutsättningarna för detta. De skolor som hade ett arbetssätt där eleverna fick goda tillfälle till samhandling arbetade med samhandling kontinuerligt, genomtänkt och anpassade momenten utifrån elevernas förutsättningar. En del skolor undvek samhandling med förklaringen att det skapade kaos och oordning och bidrog till utanförskap. Genom gemensamma diskussioner på Baraskolan var vi överens om att vi alla arbetar med samhandling på olika sätt i undervisningen. Precis som Skolinspektionen framhåller så är fungerande samhandling något som inte sker av sig själv. Vi kände igen oss mycket i hur viktigt det är att planera för att få fungerande grupper och lära eleverna hur de ska göra för att arbeta tillsammans. Dock ser vi också att det kan uppstå problematik i samhandlingar mellan elever utifrån delaktighetsprincipen: erkännande.  Hur gör vi när elever pratar nedlåtande om gruppmedlemmar och inte visar respekt mot varandra? En utmaning som vi upplever på Baraskolan är hur vi kan arbeta med erkännande i elevgrupper där elever med avvikande beteende utmärker sig. Trots mycket arbete med klassrumsklimat och relationer kan det vara problematiskt för elever med denna typ av beteende att både ge erkännande och få av gruppen beroende på elevens problematik. 

Eleven i fokus

Vårt arbete med att skapa goda förutsättningar för delaktighet och inflytande har bara börjat men genom våra diskussioner och kollegiala lärande ser jag att vi är på rätt väg. För att knyta an till rubriken som likställer delaktighet med motivation, engagemang och goda relationer så är det ett förenklat sätt att se på delaktighet. Däremot så tror jag att genom att granska vårt sätt att undervisa och betrakta hur vi gör för att skapa tillhörighet, samhandling och erkännande kan vi hitta företeelser vi behöver förändra och förbättra. En del av de diskussioner vi haft på skolan leder till fler frågetecken och funderingar, men samtidigt så skapas det en medvetenhet kring problemområden och vi får chans att reflektera över hur vi kan utveckla vårt arbetssätt för att säkerställa att eleven står i fokus för undervisningen.

Att diskutera:

  • Vad betyder delaktighet för er?
  • Hur arbetar ni för att eleverna ska känna tillhörighet?
  • Vilka effekter ser ni av att arbeta med samhandling och erkännande?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *