Du kan bara minnas det du har tänkt

För att bilda sorterade minnen så måste du tänka på det du gör medan du gör det (Tebelius, 2017). Förmågan att hålla fokus och bara tänka på en sak i taget kan vara lättare sagt än gjort. Vi har alla träffat på elever som har god närvaro i skolan men som ändå har svårigheter med att befästa kunskaper och nå kunskapskraven. Kan detta bero på att de inte tänker på det de gör medan de gör det?

Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation är titeln på en bok skriven av Anna Tebelius Bodin. Boken är en skriftlig version av en av hennes fortbildningar där vetenskaplig teori varvas med konkreta råd om kommunikation mellan den som leder lärande och den som lär. Tebelius beskriver på ett lättförståeligt sätt vilka biologiska förutsättningar vi har med vår hjärna. Jag kommer i en serie bloggar framöver diskutera några faktorer som påverkar inlärningen, med hjärnan i fokus.

Goda relationer

Hot eller belöning

Förmågan att upptäcka hot var avgörande för människans överlevnad när vi levde på savannen. Dagens hjärna tolkar fortfarande alla intryck som hot eller belöning.  I hjärnan finns fem gånger fler nervbanor för att hantera hot än för att hantera belöningar. Det gör att vi lätt går i försvar och känner oss otrygga i nya situationer då hjärnans främsta uppgift är att överleva. (Tebelius, 2017)

Hormonet oxytocin påverkar hjärnans bedömning gällande hot och belöning. Oxycotin gör så att hjärnan blir mer mottaglig för att ta in ny information, komma till insikter och bry sig om andra. Genom att känna närhet eller genom att ta del av en berättelse ökar produktionen av oxytocin. (Tebelius, 2017)

Hjärnans intryck om hot och otrygghet får mig att tänka på goda relationer, som enligt forskning anses vara en framgångsfaktor för lärande. Det finns mycket forskning inom det pedagogiska forskningsfältet, vad gäller relationen mellan lärare och elev och betydelse av denna för elevens skolprestation. Ett exempel är Hattie (2012) som utifrån sin metastudie menar att eleverna vågar utmana sig själva och utvecklar sitt lärande när de känner sig trygga. Det biologiska perspektivet om hur hjärnan fungerar som Tebelius skriver om i sin bok, styrker forskningen som till stor del baseras på enkäter och intervjuer. Goda relationer kan utifrån ett biologiskt perspektiv gynna inlärning då goda relationer kan minska hjärnans uppfattning av hot till att bli mer mottagliga för inlärning.

Ni har säkert liksom jag observerat hur en elev kan påverkas negativt i sin inlärning när det inte finns en god relation till skolan, med pedagogen, ämnet eller med klassen. Eleven är ständigt på sin vakt och lägger mycket energi på att avgöra om intrycken hen tar in är ett hot eller en belöning. Huruvida något upplevs som ett hot eller inte beror även på tidigare relationer och erfarenhet.

Fly, fäkta eller spela död

Det som uppfattas som hot måste snabbt uppmärksammas och hanteras då hjärnans främsta uppgift är att överleva. Det finns tre alternativ att hantera hot.  Ett alternativ är att undvika möten, situationer eller uppgifter och förhålla sig defensiv. Ett annat alternativ är att ta strid, konfrontera och utmana. Det tredje alternativet är att ”Spela död”, vilket kan översättas till ”jag orkar inte”. Oavsett vilket av alternativen fly, fäkta eller spela död som individen väljer så är det ett försvar mot hotet, vilket begränsar individens förmåga att tänka.  (Tebelius, 2017)

”Jag hatar matte”, är en fras som ofta hörs i skolan från elever. Med andra ord så kan detta betyda att eleven uppfattar ämnet matematik och indirekt pedagogen i matematik som ett hot. Eleven kommer troligtvis att varva mellan att fly, fäkta och spela död och lägga energi på detta, energi som kunde använts till att tänka i stället. Genom att få i gång elevens oxytocin produktion, genom att ha en god relation, ökar känslan av tillit och dämpar ångest, oro och aggression. Hjärnan kan då fokusera och lägga energin på att tänka på det den gör medan den gör det och bilda sorterade minnen, först då kan en inlärning kan ske.

Att diskutera

  • Vilken erfarenhet har du gällande goda relationer i förhållande till studieprestationerna?
  • Vilka olika uttryck har du stött på som kan härledas till fly, fäkta och spela död metoden? Vilken/vilka metoder brukar du själva använda dig av?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *