Du kan bara minnas det du har tänkt och du kan bara tänka på en sak i taget

I mitt senaste blogginlägg skrev jag om hur viktigt det är med goda relationer och hur det biologiskt påverkar inlärningen. Denna gång kommer jag att skriva om automatiserade processer och hur de påverkar inlärningen, med inspiration från boken Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation (Tebelius, 2017).

Automatisering

Automatiserade processer är energisnåla, avlastar vårt arbetsminne och ger utrymme till annan tankeverksamhet. Automatiserade processer är till exempel att cykla, knyta skorna eller att läsa, det vill säga saker som du gör utan att behöva tänka på det. Automatisering uppnås när man har tränat tillräckligt mycket för att till slut kunna göra det utan att tänka på det medan man gör det. 

Tebelius delar förenklat in hjärnan i två delar, den bakre delen av hjärnan och den främre delen av hjärnan. Den bakre delen av hjärnan står för det som är automatiserat och kan registrera och bearbeta stora mängder av information. Detta sker automatiskt och kräver inte mycket energi. Den främre delen av hjärnan är den tänkande delen, det är här de medvetna tankarna sker. Att använda den främre delen av hjärnan kostar energi.

För att kunna bilda sorterade minnen är vi begränsade till att bara tänka på en sak i taget, enligt Tebelius. I dagens samhälle är detta nästan en omöjlighet och så även i skolan. Vi utsätts hela tiden för intryck som hjärnan registrerar och sorterar. Oviktiga intryck sorteras bort och viktiga intryck skickas till den främre delen av hjärnan för bearbetning. Detta gör hjärnan automatiskt. Vi behöver inte aktivt tänka på vad som ska uppmärksammas eller ej och detta kräver därför inte energi. Hjärnan kan lägga sin energi på att tänka i stället. 

Man kan säga att automatisering frigör energi till tänkande, den bakre delen av hjärnan är en stödfunktion till den tänkande främre delen av hjärnan.

Automatisering påverkar inlärningen

Elever med koncentrationssvårigheter har ett stort uppmärksamhetsspann, deras hjärna tar in alla intryck och får svårt att sortera. Hjärnan måste då aktivt sortera med den främre tänkande delen som kräver energi. Då eleven måste lägga sin energi på att aktivt mota bort störande intryck som till exempelvis ljud och rörelser i ett klassrum, sker detta på bekostnad av inlärningen. En elev med koncentrationssvårigheter beskrev för mig att hen de första tio- femton minuterna scannade av klassrummet, var klasskompisarna satt, vad de gjorde osv. När hen aktivt hade sorterat alla intryck och kunde lägga sin energi på att lyssna på läraren hade hen missat en del av lektionen och fick därmed svårigheter att följa med i undervisningen.

Elever med Dyslexi, läs/skrivsvårigheter eller elever som inte uppnått automatiserad läsning får lägga mycket energi på att läsa. Det innebär att den främre delen av hjärnan aktivt måste lägga energi på att avkoda orden. När hjärnan är upptagen med själva avkodningen så går läsförståelsen förlorad, då hjärnan har behov av att tänka på en sak i taget.

Att avläsa ansiktsuttryck är en automatisk tolkning som sker i hjärnans bakre del. Elever som har svårigheter med social kommunikation har ofta svårt att avläsa ansiktsuttryck. De måste aktivt använda den resurskrävande främre delen av hjärnan för att försöka tolka vad någon menar eller känner, vilket begränsar förmågan att tänka. Hjärnan är upptagen med att försöka tolka ansiktsuttrycket. En strategi för eleven kan vara att undvika ögonkontakt, för då behöver hen inte lägga sin energi på att tolka ansiktsuttrycket, utan energin kan gå åt till att tänka på vad personen säger istället.

Elever med, dyskalkyli eller dyslexi har ofta svårigheter med att automatisera till exempel multiplikationstabellen, tiokompisar och de fyra räknesätten trots träning. Dessa automatiseringsprocesser gör att vi enkelt kan utföra snabba uträkningar utan att egentligen behöva tänka och kan lägga vår tankeenergi på att lära oss nytt istället. Men om du gång på gång stoppas i din inlärning för att du måste lägga din energi på enkla räkneoperationer kan det vara ett hinder för vidare inlärning. 

Ovanstående är några få exempel på hur automatiserade processer påverkar inlärningen. Det finns väldigt många fler exempel.  

Kompensera automatiseringssvårigheter för effektiv inlärning

Tebelius menar att vi måste tänka på det vi gör och bara tänka på en sak i taget för att bilda sorterade minnen. Våra automatiserade processer gör det möjligt för oss att göra just det, tänka på det vi gör och på en sak i taget. För att hjälpa våra elever som har svårigheter med att automatisera till en effektiv inlärning, måste vi kompensera. 

Digitala hjälpmedel som inlästa texter, stavningsprogram och miniräknare, eller hörselkåpor, skärmar med mera är exempel på hjälpmedel som kompenserar för icke automatiserade processer. Men det viktigaste är förståelsen och kunskapen om varför det är viktigt att kompensera. Om eleven har tränat och inte lyckats automatisera är det dags att tänka på kompensation. Det är inte självvalt att inte kunna automatisera vissa processer, det är biologiskt. Kompensation gör så att den tänkande främre delen av hjärnan kan använda sin energi till inlärning.

 

Att diskutera

  • I vilka situationer har du uppmärksammat att en elevs svårigheter att automatisera påverkat inlärningen?
  • Hur har du/kan du kompensera för dessa svårigheter?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.