Digitala Lärresurser i matematik

Jag har under en längre tid funderat på vilka digitala verktyg och lärresurser som finns och som utvecklar elevernas matematikkunskaper och förmågor. Jag upplever att vi översköljs av en mängd digitala lärresurser, den ena snyggare och flashigare än den andra. Jag får hela tiden reklam och erbjudande om det perfekta verktyget för mina elever. Men hur kan jag som lärare handskas med detta och hur väljer jag de digitala verktygen som faktiskt fungerar? Vad behöver jag tänka på när jag släpper lös eleverna med helt ny digitala resurser?

För att gå till botten med detta behöver jag först undersöka om det finns någon forskning om digitala lärresurser i matematikundervisning. Jag behöver sedan tillsammans med eleverna undersöka och testa en rad olika verktyg, testa igen och igen för att sedan dra slutsatser. Detta är inte något som görs på en eftermiddag, att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet tar tid, och det ska ta tid.

För drygt ett år sedan började jag läsa forskning om digitala lärresurser inom matematikundervisningen. Jag hittade en hel del som gjorts internationellt, de flesta är relativt små studier under kortare perioder. Väldigt få studier är svenska. De flesta studier visar på att elever som arbetar med digitala lärresurser inom matematik utvecklar goda kunskaper och förmågor, det finns vissa mekanismer som medför att det sker en positiv utveckling, forskningen använder sig av uttrycket effektstorlek för att mäta denna utveckling. Effektstorlek är när vi undersöker två grupper av elever, den ena är experimentgrupp och den andra är referensgrupp. Skillnaden mellan elevgruppernas medelresultat (här ska även standardavvikelsen beaktas) blir ett mått av effektstorlek (detta är en grov matematiska förenkling av uttrycket effektstorlek). Vill du fördjupa dig i detta kan du tex. läsa Horst Löfgrens bok ‘Grundläggande statistiska metoder för analys av kvantitativa data’.

2017 redovisade Skolforskningsinstitut en delrapport om digitala lärresurser i matematikundervisningen, denna rapport är en forskningsöversikt som sammanfattar relevant forskning. Sammanfattning och hela rapporten hittar du på Skolfi.se .

Skolforskningsinstitut delar in lärresurserna i fem kategorier:

  • Digitala uppgifter erbjuder eleverna att arbeta med matematiska uppgifter på olika sätt. Dessa lärresurser har ett stort antal uppgifter med tillhörande instruktioner. De har många gånger samma upplägg som en matematikbok.
  • Digitala objekt är lärresurser som symboliserar olika matematiska objekt eller matematiska processer. Många av lärresurserna är interaktiva och eleverna ges möjlighet att manipulera olika geometriska föremål, tabeller, diagram och matematiska formler på datorskärmen.
  • Digitala spel använder olika spelmekanismer för att förmedla ett matematiskt ämnesinnehåll. De digitala mattespelen brukar innehålla uppdrag, utmaningar, belöningar och tävlingsmoment. Spelen har oftast en ramberättelse för att engagera eleverna.
  • Digitala verktyg har utvecklats för annat syfte än för att användas i undervisningen. Det handlar framför allt om kalkylprogram och grafritande program.
  • Digitala kurspaket är mer omfattande, de innehåller flera olika delar och funktioner och fokus är inte på endast ett matematikområde utan fler olika områden. Kurspaketen omfattar ett stort område som sträcker sig över hela eller stora delar av läsåret.

Skolforskningsinstitutet kommer fram till att undervisning med digitala lärresurser kan ha positiv effekt. De menar att det går att konstruera bra lärresurser som kan användas för att utveckla matematiska förmågor. De digitala lärresurserna ska ha ett avgränsat område. När ett smalt område inom matematiken behandlas med de digitala lärresurserna gör detta oftast på ett genomtänkt sätt. De är även positivt om de digitala lärresurserna gör att eleverna kan uppleva och urskilja olika begrepp och processer. Det visar sig även att om lärresurserna uppmuntrar till att elever samarbetar och pratar matematik uppstår positiva effekter. Skolforskningsinstitutet påpekar att det finns lärresurser som inte ger några effekter eller till ock med negativa effekter på elevernas lärande och det är de digitala lärresurser som kallas för digitala kurspaket. Dessa kan inte ersätta en vanlig, varierad undervisning. Det finns anledning att vara försiktig och vara kritisk när dessa kurspaket utvecklas och lanseras.

Tillsammans med mina elever valde vi ut 12 olika digitala verktyg vi skulle testa och använda under matematiklektionerna. En del verktyg kände eleverna redan till och andra var helt nya som de ville prova. Inför varje test av ett digitalt verktyg genomförde eleverna ett förtest, ett test med fem uppgifter som var mycket avgränsat till det som lektionen skulle handla om. I slutet fick sedan ett eftertest med fem nya uppgifter. Resultaten använde jag sedan för att se om eleverna utvecklat några kunskaper och förmågor. Alla lärresurserna användes flera gånger och inom olika matematiska områden. Jag vägde sedan ihop alla testen och kom fram till en effektstorlek av varje lärresurs. (Mitt mått av effektstorlek går inte att jämföra med andra studier då jag inte har använt mig av en referensgrupp med elever som inte testat lärresurserna.)

Ja, vad ser vi då efter att ha testat alla dessa under en längre period?

De flesta digitala verktygen fungerar bra, eleverna lär sig och utvecklar sina förmågor när de arbetar digitalt. Det finns en kategori av verktyg som fungerar mindre bra och de är de som ingår under kurspaket, alltså när vi använder ett digital plattform som utger sig för att ha helheten och täcka in allt som eleverna behöver lära sig, det kan likställas med att vi ger eleverna ett mattebok och ber dem räkna på under lektionerna. De verktygen som ger bäst effekter har två *mekanismer’ som medför att det uppstår positiva effekter.

  1. De verktyg där det finns en interaktion mellan elever och mellan elever och lärare. Här visar både forskning och min enkla studie på samma resultat. Det är interaktion på olika sätt, både digitalt och fysiskt i klassrummet som är en bidragande orsak till de positiva effekterna.
  2. De digitala verktyg där eleverna ges möjlighet att prova sig fram, testa och experimentera med olika matematiska problem. Det visar sig att när eleverna inte behöver lägga tid och kraft på att med papper och penna göra massor av beräkningar och rita ett otal figurer, där lärresursen underlättade arbetet, där kunde tiden användas föra att dra slutsatser, generalisera, resonera och kommunicera sina resultat, något som ger fördjupade kunskaper i matematik.

Till sist skriver Skolforskningsinstitutet i sin forskningsöversikt att lärarens roll och arbete är mycket centralt om digitala lärresurser ska användas. Arbete med digitala lärresurser som innebär att pedagogen aktivt medverkar i undervisning, är det mest optimala och att undervisningen i matematik har en stor variation. ( Detta gäller all undervisning!).

Att diskutera med kollegor:

  • Hur arbetar vi med digitala lärresurser i klassrummet?
  • Vilka digitala lärresurser ser vi får positiva effekter på elevernas lärande?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *