Differentiering i anpassad grundskola

Sammanfattning

En liten inblick i mina tankar om differentierad undervisning i anpassad grundskola. Vilka delar av undervisningen som är viktiga och hur differentiering gör elevernas skoldag bättre.

Av Caroline Nilsson, Förstelärare Anpassad Grundskola

På Kyrkskolan är differentiering en stor del av vårt utvecklingsarbete. Skolans lärare har sedan 2020 arbetat med detta och jag har varit en del av detta arbete sedan höstterminen 2022.

Jag är lärare i en klass med 12 elever från förskoleklass till årskurs 3 och utan differentiering som arbetssätt under vissa lektioner så hade det varit svårt att utforma undervisningen så att den passar hela gruppen samtidigt som den möter min grupps olika individuella behov.

Den 16 november 2023 publicerades en artikel i Vi Lärare där Agneta Gulz professor vid Lunds och Linköpings universitet menade att differentiering var en metod som saknade vetenskaplig grund och vidare menade hon att differentiering innebär att “lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta var elevs intressen, förmågor och förkunskaper”. För mig är inte differentiering individuella anpassningar, utan en möjlighet för mina elever att ta del av samma lektionsinnehåll och känna att de lär sig tillsammans, samtidigt som vi arbetar mot gemensamma lärandemål. Med en sådan spridning på kunskapsnivå, förförståelse, språk och mognad som mina elever ofta har så är det guld värt för klassen och mig som lärare.

“Differentierad undervisning har sitt ursprung i en syn på eleven som kompetent och bygger på tanken att undervisningen utformas för alla elever i gruppen. Utmaningen är att omsätta specifik kunskap om individer till en undervisning på gruppnivå”

(Wallberg 2023, s19)

Jag kan inte skriva om differentiering i anpassad grundskola utan att lyfta några punkter om anpassad grundskola och undervisningen som jag och mina kollegor bedriver där. För aldrig har jag stött på så många fördomar som när jag för snart 1,5 år sedan började undervisa i anpassad grundskola. Dessa kommer jag inte ta upp här utan jag vill slå ett slag för förändringsarbetet som just nu sker inom skolformen. Kunskap, samsyn och lärande lyfts helt enligt den viktiga delen av vårt uppdrag som i skollagen går att läsa (sfs 2010:80, 1 kap. 4 §, andra stycket)  att vi ska ge eleverna stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Enligt Sverla (2023) så finns det och har även historiskt sett funnits en kunskapssyn som begränsar eleverna i den anpassade grundskolan. Där elevens intellektuella funktionsnedsättning ses utifrån ett kategoriskt perspektiv där eleven blir bärare av sina oförmågor, brister och svårigheter vilket i sin tur gör att vi ställer för låga krav och gör att eleven inte ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Vänder vi på perspektivet och istället ser eleven utifrån ett relationellt synsätt och samtidigt ställer rimliga krav, då ger vi våra elever möjlighet att “bli den bästa versionen av sig själva” (2023: s 14).

 

Den systematiska läs och skrivinlärningen  

Med en läs och skrivförmåga så kommer man långt. Vi lägger stor vikt vid att varje elev ska utmanas rätt och få möjlighet att utvecklas så långt det bara går. Alla elever förtjänar att knäcka läskoden.

Den systematiska läs och skrivinlärningen  
Vi fokuserar på det som varje enskild elev behöver

 

Ämnesövergripande arbete

Vår timplan ser inte ut som grundskolans. Vi har t.ex. mer slöjd, idrott och hemkunskap, vilket gör att ämnesövergripande arbete, samplanering och tematiskt arbete är en viktig del för att elevernas skoldag ska bli så bra som möjligt.

Ämnesövergripande arbete
Hemkunskap och svenska inom vårt NO-tema.

 

Stationsbaserat lärande

En hel lektion med olika stationer där eleverna får möta samma innehåll fast på olika sätt, det är en lektion där det är lätt att differentiera, modellera och färdighetsträna. Här ges eleverna även en möjlighet att lära i samspel med andra.

Stationsbaserat lärande
Stationer med gemensamt lärandemål

Differentiering

Differentieringen i vårt klassrum sker oftast under ett tema och det är då jag lägger stor vikt vid de olika faserna av lektionen. Viktigt här är att klargöra mina förväntningar på eleverna, vilket lärandemål vi arbetar mot och vilka ämnesord vi arbetar med vid just denna lektion. Efter detta modellerar jag mycket. Jag som lärare tänker högt, skriver och aktiverar mina elever för att klargöra mina förväntningar ytterligare. När eleverna sedan sätter igång så vill jag att de ska känna att just dessa lektioner är något speciellt, lektioner där vi verkligen gör vårt bästa. Oftast är då lärandemålet kopplat till något konkret som eleverna känner är viktigt. Det kan vara att vi ska ha en utställning för vårdnadshavare eller presentera muntligt för varandra eller andra. Här blir det också tydligare att vi siktar mot samma mål och arbetar med samma innehåll.

Differentiering
Alla elever ska skriva en text, vägen dit är däremot olika.

Om jag skrivit denna text för ett halvår sedan hade den sett annorlunda ut. Då arbetade vi med vår elevgrupp på ett sådant sätt som fungerade för dem. En utmaning i anpassad grundskola är att det kommer nya elever varje termin och detta förändrar elevgruppen och dess dynamik. Att våga förändras med elevgruppen och  anpassa arbetssättet efter den är en process, en lärorik process men också en utmaning och en ständig påminnelse om att det inte finns en metod eller ett arbetssätt som fungerar som universalmetod. Det viktigaste som jag tar med mig i mitt arbete med mina härliga elever är att varje elev är unik, vill lära sig och har stor potential och  det är mitt uppdrag som lärare att möta detta.

Att diskutera:

  • Vad vet du vet du om anpassade grundskolan?
  • Vad tror du dig veta om den anpassade grundskolan?
  • Vad vet du inte om den anpassade grundskolan som du skulle vilja veta?

Referenslista:

Huss, J. (2023) Forskare dömer ut trender i skolan : “bygger på myter”. Vi lärare, 16 november.https://www.vilarare.se/nyheter/forskning/forskarna-domer-ut-trender-i-skolan-bygger-pa-myter/

SFS 2010:80 Skollag

Sverla, D. (2023) Den anpassade grundskolan – När elevsynen lyfter lärandet

Wallberg, H. (2023) Lektionsdesign i praktiken – Före, under och efter lektionen

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *