Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1

Säkerligen har ni, precis som jag, tillsammans med kollegor många gånger diskuterat vad som är den lägsta godtagbara nivån för elever i årskurs 1. Detta eftersom kunskapskraven i de olika ämnena är kunskapskrav som stäcker sig upp till årskurs 3. Hur ska jag veta vad som är den lägsta godtagbara nivå i årskurs 1 i förhållande till kunskapskraven i årskurs 3? Därför har nu Skolverket tagit fram ett bedömningsstöd i årskurs 1-3 i matematik, taluppfattning samt bedömningsstöd i årskurs 1-3 i läs- och skrivutveckling. Bedömningsstödet blir obligatoriskt från 1 juli 2016. Materialet som jag ska beskriva är framtaget för årskurs 1, för att stödja lärarnas bedömning och tidigt upptäcka om det finns elever med behov av extra anpassning, men också identifiera elever som behöver extra utmaning. Skolverket beskriver också att bedömningsstödet ska ge en ”likvärdig bedömning av elevers kunskapsutveckling i de tidigare skolåren” (Bedömningsstöd i taluppfattning, Skolverket, 2015). Alltså har lärare som arbetar i de lägre årskurserna nu tydliga riktlinjer för lägsta godtagbara nivå i matematik, taluppfattning samt läs- och skrivutveckling, i relation till kunskapskraven i årskurs 3.

Skärmavbild 2016-04-22 kl. 14.43.25

(Skolverket har givit sitt tillstånd till publicering av bild)

Materialets uppbyggnad

Vidare kommer jag att beskriva uppbyggnaden av bedömningsstödet i matematik, taluppfattning.

Materialet består av flera olika delar såsom:

  • Muntliga uppgifter
  • Skriftliga uppgifter
  • Exempel på elevsvar för skriftliga uppgifter
  • Facit till skriftliga uppgifter
  • Sammanställningsblanketter för skriftliga och muntliga uppgifter samt en blankett för sammanställning av skriftliga uppgifter- Hur går vi vidare? (Se lärarinformation med handledning, s 4, Skolverket, 2015)

Syftet med materialet är

  • Att identifiera elever som visar vanliga missuppfattningar
  • Att identifiera elever som visar begreppsliga svårigheter
  • Att identifiera elever som har kommit långt i sin matematiska utveckling och som behöver utmaningar (se lärarinformation med handledning, s 3, Skolverket, 2015)

I lärarinformationen med handledning, beskrivs materialets olika delar mer ingående. Utifrån min erfarenhet är det viktigt att sätta sig in i materialet innan det används med eleverna. Syftet med detta är att få en förförståelse för materialets uppbyggnad men också få en fördjupad kunskap om vilka områden som behandlas i de muntliga och skriftliga delarna. Läraren börjar med de muntliga uppgifterna som behandlar följande områden:

  • Talraden/ ramsräkna
  • Talets grannar
  • Att namnge tal
  • Koppla antal till siffra
  • Minskning/ skillnad
  • Uppdelning av tal
  • Begreppen fler/färre
  • Antalskonstans eller godtycklig ordning (Bedömningsstöd i taluppfattning, s 3, Skolverket, 2015)

De flesta muntliga uppgifterna har tre nivåer och läraren ska börja på mellannivå (vid varje ny uppgift). Om eleven klarar mellannivån, ska läraren ge eleven möjlighet att ta del av uppgiften på högre nivå. Elever som inte klarar uppgifter på mellannivå ska få möjlighet att ta del av uppgifter på den lägre nivån. I materialet beskrivs även att ”Mellannivå är den nivå som kan anses vara lägst godtagbar för en tillräcklig kunskapsutveckling inom området taluppfattning” (Bedömninsstöd i taluppfattning, s. 4, Skolverket, 2015). Utifrån sammanställningen av elevernas resultat från de muntliga uppgifterna, gör läraren en bedömning om vilken nivå som eleven bör ha på den skriftliga delen (lägre, mellan eller högre nivå). Efter genomförandet av samtliga delarna, ska blanketten- Hur ska vi gå vidare? fyllas i tillsammans med eleven där fokus ligger på elevens uppfattning om matematik, elevens styrkor och utvecklingsområden.

Reflektion av materialet

Jag har haft stor nytta av lärarhandledningen vid förberedelsen av de muntliga uppgifterna. Varje område inom taluppfattning beskrivs mer ingående och materialet ger konkreta exempel på hur elevers tankegång kan vara vid vanliga missuppfattningar. Detta ger mig större inblick i elevens förståelse och på så sätt blir det också lättare för mig att möta eleven där den finner sig i sin kunskapsutveckling. Materialet beskriver också hur elever som har kommit långt i sin matematiska utveckling, kan stimuleras vidare och få utmaningar som för lärandet framåt.

Genomförandet av de muntliga uppgifterna är tidskrävande och tar ungefär 30 minuter per elev och med 26 elever i klassen har det inte alltid varit lätt att lösa logistiken. Trots detta är jag förvånad över hur tydligt det blev för mig, efter genomförandet, vart eleverna befinner sig men också vad jag som lärare måste förändra i min undervisning.

Exempel på detta är när jag gjorde klart sammanställningen av elevers resultat, så kunde jag se att många hade svårt för uppdelning av tal, samt dubbelt och hälften. Alltså måste jag ändra mitt sätt att lära ut detta så att eleverna lättare kan ta till sig kunskapen. Lika viktigt som det är att synliggöra elevers styrkor och utvecklingsområden, är det att läraren får syn på vilka områden som i undervisningen behöver utvecklas och förändras så att alla elever ska ha möjligheten att lyckas och nå kunskapskraven. Min tolkning av elevernas upplevelse är att många uppskattar att få sitta med läraren och ”prata matematik”. Eftersom de flesta muntliga uppgifterna har 3 nivåer upplever jag att eleverna känner att de lyckas, då uppgiften anpassas till deras nivå. Då det är många delar som ska genomföras, kan det vara bra att dela upp uppgifterna så att inte allt görs vid samma tillfälle. Detta gäller främst de elever som lätt tappar koncentrationen vid längre arbetsmoment.

Jag har inte genomfört de skriftliga uppgifterna med klassen än, och därför inte heller fyllt i blanketten- Hur går vi vidare? Däremot har jag använt mig av resultatet från de muntliga uppgifterna till att skriva in styrkor och utvecklingsområden inom taluppfattning, i elevernas IUP. Vid samtliga IUP-samtal har vårdnadshavarna fått ta del av bedömningsstödet och tillsammans med eleven har vi gått igenom de olika delarna. Jag upplever att det blir väldigt tydligt för både eleven och vårdnadshavaren vart eleven befinner sig i matematik- taluppfattning. Målen för taluppfattning blir på så sätt väldigt tydliga och konkreta för eleven, då hen inte bara refererar till matematiklektionerna utan också de specifika delarna i de muntliga uppgifterna. Vidare kommer vi givetvis att genomföra de skriftliga övningarna och sedan fylla i hur vi ska gå vidare med resultatet. Även detta kommer att skrivas in i elevernas IUP.

Avslutningsvis anser jag att bedömningsmaterialet är ett bra redskap för att få syn på vart eleven befinner sig och vilka utmaningar eleven behöver för att komma vidare i sin utveckling. Det är viktigt att läsa igenom instruktionerna av upplägget innan uppgifterna påbörjas. Om materialet inte används på det sätt som beskrivs i handledningen, finns det en risk enligt mig, att det blir ”summativa tester” som inte ger eleven stöd i hur hen kan utvecklas vidare.

Diskussionsfrågor

  1. Vilka bedömningsstöd använder du/ ni och på vilket sätt synliggör bedömningsstöden elevernas styrkor och utvecklingsområden?
Share Button

3 reaktioner på ”Nya bedömningsstödet i taluppfattning för åk 1”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *