Det matematiska språket

Matematik är mer än bara siffror. Det är även ord, begrepp och meningar. För att kunna använda matematik och diskutera matematik med andra måste man lära sig det matematiska språket. Precis som andra språk lär man sig det matematiska språket efter hand. Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet redan från tidig ålder är grundläggande för att eleverna ska få en matematisk förståelse och att undervisningen ska vara effektiv för att alla elever. I mitt klassrum försöker jag göra så att alla elever får prata matematik.

Här är några tips och metoder jag använder av för att mina elever ska utveckla sitt matematiska språk.

  • Genomgångar
  • Öppna uppgifter
  • Nyfikenhet och intresse
  • lyssna på eleverna


Genomgångar

I mina genomgångar försöker jag alltid få till en diskussion med eleverna. Det kan vara allt från ett begrepps betydelse, en uppgift eller en lösning. Genom att tillsammans diskutera i klassrummet, utvecklar eleverna bland annat sin förmåga att använda rätt begrepp i rätt sammanhang, förstå begreppets innebörd och sambanden mellan dem. När vi diskuterar låter jag alltid olika uppfattningar komma till tals och alternativa förklaringar utvecklas och undersöks. I mina genomgångar låter jag ofta mina elever fundera och diskutera innehållet i matematiken i små bikupor. Därefter resonerar och diskuterar vi tillsammans det matematiska innehållet i uppgifterna.  På så sätt kan eleverna uppmärksamma vilka strategier eller metoder som de känner sig mest bekväma med och helt enkelt få möjlighet att lära sig hur de lär sig bäst.

 

Öppna uppgifter

För att alla elever ska få utrymme att prata matematik använder jag ofta öppna uppgifter som har många olika svar. Jag låter eleverna diskutera sina lösningar, ofta två och två. Lärandet blir mer aktivt; alla elever får chansen att tänka efter, samtidigt som de får höra hur andra tänker och väljer att lösa olika uppgifter.

Arbetet med öppna uppgifter som kan lösas på olika sätt, har gjort aktiviteten på lektionerna större. Eleverna använder matematiken i fler sammanhang. De hittar inga färdiga strategier utan måste tänka till och sätta ord på sina tankar. En viktig effekt är att de får bättre självförtroende.

Vissa lektioner övar vi olika strategier att lösa uppgifter. Eleverna läser då igenom uppgifterna och försöka lista ut vilken strategi som kan vara möjlig att använda. Därefter får de diskutera uppgiften med en kompis och slutligen går vi igenom i hela klassen vilken strategi som var bäst och vi tittar på uträkningarna tillsammans.

 

Nyfikenhet och intresse

För att väcka nyfikenheten och intresset för matematiken brukar jag dra paralleller till vardagliga situationer. Jag ger ofta exempel som jag själv har varit med om eller som eleverna har berättat för mig. Eleverna får ofta diskutera tillsammans hur de kan koppla uppgiften till vardagliga situationer.  Ett sätt att komma ihåg begreppen och det matematiska innehållet är att associera dem till vardagliga saker. Detta gör att eleverna blir mer delaktiga och det är bättre att det kommer från eleverna istället för mig. Då får jag lättare med mig eleverna. Detta leder till att eleverna visar glädje och får en drivkraft att arbeta vidare. Det ger möjlighet till att fler elever tycker att matematiken är värdefull och rolig.

Frågor jag ställer under lektionerna kan vara.

  • Varför är det viktigt att kunna?
  • Kan man koppla det till vardagen?
  • Vilka matematiska begrepp använder vi?

Lyssna på eleverna

När mina elever arbetar i klassrummet  går jag runt och lyssnar på deras samtal. Jag brukar observera mina elever och  hör då vilka begrepp eleverna använder sig av samt vilka strategier och metoder de använder. På så vis kan jag  se vilka strategier och begrepp som kan vara bra att ta upp i helklass så att alla får lyssna till dem. För att få en bra diskussion brukar jag då lyfta både bra och mindre bra strategier. Under arbetets gång övar eleverna på att reflektera, analysera, tänka kritiskt, utmana varandra, lyfta varandra samt att lära av varandra. Lärandet blir mer aktivt och alla elever får chansen att tänka efter, samtidigt som de får höra hur andra tänker och väljer att lösa olika uppgifter. Till exempel att de får förklara det matematiska innehållet, diskutera tillsammans och att de kan använda olika begrepp i rätt sammanhang.

Genom att prata och sätta ord på saker, inser jag ganska snart vad eleverna kan eller behöver lära sig mer om. Och det är genom aktivitet man lär sig. När jag bedömer mina elevers förmåga att resonera fokuserar jag på hur väl eleven motiverar sina matematiska slutsatser.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni/du för att bygga upp elevernas språk och begreppsförståelse inom matematiken?
  • Hur gör du för att få eleverna att prata matematik?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *