Det hänger på håret

Att skapa utmanande uppgifter till elever kan vara knivigt för oss pedagoger. Samtidigt är det kreativt och roligt. De som känner min lärarstil vet att jag vurmar för elevuppgifter som rymmer olika kunskapsaspekter vilka kan kopplas till flera mål ur styrdokumenten. Den tid vi har till förfogande i gymnasiet kräver ofta att vi tränar och mäter flera saker samtidigt.

Jag försöker undvika fraktionerat lärande där sammanhang kan riskera att gå förlorat. Istället strävar jag efter att främja ett holistiskt kunskapssammanhang. Det är ju visserligen härligt att riktigt kunna grotta ner sig i ett kunskapsområde. Det möjliggör för elever att få så pass mycket ämneskunskap att djupförståelse inställer sig eller i bästa fall ökar. Tack och lov får vi höra gymnasielever säga att det är först nu som de begriper något på riktigt. Att det inte enbart är häftiga färgomslag, explosioner eller spektakulära kemiska reaktioner som fångar tillfälligt intresse, utan att det till exempel uttrycks en vördnad över hur otroligt listigt invecklade cellprocesser regleras eller att elever visar stor fascination över naturvetenskap – ja, det är godis för en lärare.

I kursen Naturvetenskaplig specialisering 100 p är det spännande att få vägleda eleverna i möte med moderna naturvetenskapliga tillämpningar. Flera moment vi tar upp belyser medicinska och forensiska rön. En av uppgifterna eleverna jobbar med handlar om ämneskunskap rörande hur ett hårstrå är bärare av kemisk information.

Att ”läsa” ett hårstrå på ”kemiska” och att kunna skilja på vetenskap och pseudovetenskap

Hårpigmentet melanin har en förmåga att binda in kemiska substanser i själva hårstrukturen. Ämnen följer med hårets utväxt. Detta blir som en kalender över de molekyler hårbäraren omsatt internt (kost, läkemedel, droger miljögifter et cetera). Därigenom kan exponeringen för droger eller läkemedelsöverdoser följas över tid (månader, år) beroende på hårstråets längd. Påverkan av yttre miljö avspeglas i substansinformationen, till exempel om håret är färgat eller utsatts för passiv rökning.

Håranalys

Håranalys kan vara del av rättsmedicinskt underlag. Det kan handla om allt från att utröna om en person med indraget körkort har en drogfrihet, eller om en person misstänker att hen ofrivilligt drogats. Vid dödsfall kan det analyseras om den avlidne har tagit en överdos eller underdoserat livsviktiga läkemedel. Dopingmedel eller gifter kan spåras och bevis säkras.

Andra sammanhang

Hår från Napoleon har flera gånger testats för att försöka ge svar på om han utsattes för toxiner. Analyserna har inte gett besked om det varit avsikt att förgifta Napoleon men de facto påvisas arsenik i hans hår.

Hårvävnad har analyserats från såväl mumier som andra kungligheter.

  • Eleverna får arbeta med olika textkällor. En av dessa är artikeln ”Det hänger på håret” skriven av Robert Kronstrand på Rättsmedicinalverket och materialet går att finna i webbtidskriften BioScience Explained volym 2 nr 1.

Hårmineralanalys

Som kontrast till det rättsmedicinska möter eleverna i arbetsuppgiften en annan komponent: hårmineral-analys. Den innebär att hår analyseras med hjälp av samma apparatur och teknik som Rättsmedicinalverket tillämpar (vätskekromatografi, gaskromatografi och masspektrometri). Hårmineralanalysen har till syfte att beskriva ämnesförekomst och mineralbrister i undersökt hår. Kosttillskottsprogram som saluförs via företaget marknadsförs som skräddarsytt för individens behov.

  • Eleverna får träna att avläsa och identifiera budskap i texterna och föra ett resonemang kring likheter och olikheter. De ska deskriptivt påvisa kriterier på vetenskaplighet och ovetenskapliga generaliseringar i sammanhang där samma naturvetenskapliga analystekniker används men med olika tillämpningar och syften.

Varför väljer jag detta?

Ur styrdokument för kursen:

  • Ett välutvecklat ämnesspråk gör att eleverna kan förstå hur grundläggande principer i ämnet är organiserade och därmed gå in i ämnesspecifika diskussioner och föra relevanta resonemang, samt läsa och skriva de texttyper som dominerar i det aktuella ämnet. Ämnesspråk handlar alltså till stor del om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men det inbegriper även de känslor och åsikter som ämnet väcker (Skolverket 2015).
  • Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kritiskt värdera och skilja mellan påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund samt att resonera kring och förhålla sig kritiska till valda strategier och resultat
  • Att samla in, sovra, strukturera och värdera information samt att dra slutsatser utifrån informationen är centralt för en fördjupad vetenskaplighet
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor.

Essä

Istället för att elevuppgiften ska utmynna i en utredande text växlar jag ibland med genren essä. Det kan vara extra utmanande för naturvetare att använda den språkstilen då de är tränade i att skriva värdebefriat, koncist och ”torrt”. Eleverna får se exempel på olika essäer och vi tar upp vad som typiskt för en essä. Jag har erfarenheten att det är först mot slutet av kursen naturvetenskaplig specialisering som eleverna är redo att skriva naturvetenskaplig essä. Då har de tillräckliga ämnesspecifika kunskaper för att kunna växla till essä-genre.

Läs mer:

 

Att diskutera:

  • Hur ser språkutvecklande arbetssätt ut i din naturvetenskapliga undervisning?
  • Vilka olika genrer möter och tränar dina naturvetare?
  • Hur håller vi en ödmjuk öppenhet för kommande vetenskap när vi ska urskilja vad som idag är icke-vetenskapligt?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *