Mina senaste blogginlägg har handlat om hur vi kan inta ett interkulturellt synsätt i skolan. Det är en utmaning för skolan och inte minst för mig som lärare som är född och uppvuxen i Sverige inom normen för “svensk kultur”. Hur lyfter vi allas språk och kultur? Hur stärker vi elevernas identitet och på vilket sätt kan vi försöka uppfylla allas lika värde utifrån dessa begrepp? Med små medel tror jag att vi kan göra stor skillnad.
Påsken står för tröskeln. Den traditionella ”svenska” påsken med tillhörande traditioner får enligt min erfarenhet ofta ta väldigt stor plats i skolan. Likaså när julen så småningom bankar på dörren. Jultemadagar och påsktemadagar står på schemat och personal och elever är ofta väldigt engagerade. Det är kanske i dessa tider som det monokulturella synsättet blir väldigt tydligt. Vilka andra högtider lyfter vi fram och ställer jämlikt med dessa? Vem är det som styr vilket undervisningsinnehåll vi ska fokusera på kopplat till högtider och traditioner?
Naturligtvis kan vi inte fira alla högtider som finns att fira bara för firandets skull, då skulle vi ju inte göra annat men det finns små justeringar att göra för att skapa en likvärdighet kopplat till eleverna i mitt klassrum. Återigen vill jag lyfta fram hur viktigt det är att jag som lärare har koll på vilka kulturer och språk som finns representerade. Jag behöver lära mig mer om mina elevers kultur för att kunna lyfta fram den och jämställa den med den svenska kulturen. Jag behöver se till att kulturerna får ta likvärdig plats i klassrummet. Det finns flera sätt att göra detta på som tex involvera elevernas föräldrar, se filmer, läsa berättelser och engagera eleverna själva på olika sätt. Jag kommer här kort berätta om hur vi valde att lägga upp undervisningen nu strax innan påsk:
I våra två klasser på Marbäcksskolan har vi totalt 51 elever. I klasserna representeras kristendom inkl katolsk inriktning och islam. Eftersom vi haft eleverna i 2 år nu vet vi genom att ha lärt känna barnen men också deras föräldrar att Ramadan är en viktig högtid för några av dem. Vi började arbetet med att ställa frågan till eleverna om de visste vad en högtid var. De fick prata ihop sig i små grupper och sedan berätta för klassen vad de sagt. I början var det lite klurigt, någon tänkte att en högtid var tex december men då sa någon annan: ”Nej, december är en månad!”. Till slut kom vi fram till att en högtid är något man firar vid en speciell tidpunkt som ofta är kopplat till det man tror på och att man har traditioner (ännu ett klurigt begrepp) som ser likadana ut varje gång man firar högtiden. Nu var alla med på banan. De fick nu i grupperna prata om vilka olika högtider de kände till och vilka de brukar fira. Tillsammans gjorde vi sedan en tankekarta över alla dessa högtider. När tankekartan var klar undrade vi om de visste vilka högtider som firas just nu i vår klass? Ramadan och påsk hade de flesta koll på. Vi pratade vidare i grupperna om hur barnen firade dessa 2 högtider och lyfte några av barnens berättelser muntligt inför klassen.
Vid nästa tillfälle lyssnade vi på 2 avsnitt ur serien Högtider på Ur play URPlay Högtider, avsnittet om Ramadan och avsnittet om den katolska påsken. Eleverna hade innan vi börjat lyssna fått veta att de skulle skriva ner saker som de hörde i avsnittet som små stödord på post-it lappar. Efter att vi hade lyssnat på avsnitten satte vi upp barnens post-it lappar på tavlan enligt bilden här under.
Vi läste igenom lapparna och barnen fick i gruppen fundera över vilka likheter de kunde hitta mellan de 2 högtiderna. Vi kunde sedan sortera lapparna och se att det fanns väldigt många likheter men också några skillnader. I den katolska påsken är tex fastan viktig liksom i ramadan. Samtidigt som vi arbetade med att sortera lapparna med barnens ord på kom det upp väldigt många frågor och funderingar tex ”Är det inte jobbigt att fasta?”, ”Varför får man äta när det är mörkt?”, ”Varför tror vi på Gud?”, ”Tror vi verkligen på Gud?”, ”Måste man tro på något?” osv. Vi kom in på existentiella frågor kring livet, döden och tro. I samtalen och reflektionerna som följde kunde eleverna berätta för varandra kring hur de såg på saken ur olika perspektiv. Elever fick dela med sig av sina erfarenheter kopplat till kultur, tradition och identitet på lika villkor.
Är du intresserad av grunden till detta blogginlägg kan du läsa mer här:
Att diskutera:
- Hur arbetar ni för att låta de högtider och traditioner som finns representerade i ert klassrum få ta likvärdig plats?
