Den flerstämmiga undervisningsmiljön

Framgångsfaktorer och utmaningar ur ett svenska som andraspråksperspektiv

Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här). I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet.I en flerstämmig undervisningsmiljö ska grunden vara elevernas egna språkliga produktion i tal och skrift; det ska vara en miljö där elevernas tankar och uppfattningar bildar utgångspunkt för undervisningen. Interaktion med andra är ett sätt att visa vad man kan men det får inte stanna vid det utan det är viktigt att interaktionen även blir en källa till nytt lärande. Oavsett vilken grupp av elever en lärare har framför sig är detta en utmaning men utmaningen växer i mötet med elever med svenska som andraspråk.

Det finns flera olika sätt arbeta för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och i detta arbete är lärarens roll viktig. Genom lärarstyrda samtal kan läraren modellera hur ett gott samtal kan genomföras och även göra tänkande synligt. Här följer olika faktorer i samtalet mellan lärare och elev som gynnar språk och kunskapsutvecklingen enligt forskningen:

  • jobba sig bort från fråga – svar – utvärdering utbytet (IRF – utbytet) genom att koppla på frågan varför och på så sätt få eleverna att resonera och reflektera,
  • använda öppna frågor (t ex: Hur vet du det?)
  • omformulera det eleverna säger,
  • lyssna på det eleverna säger och använda det för vidare samtal,
  • ge gott om tid,
  • behandla eleverna som jämbördiga samtalspartners 

Det finns dock forskning som menar att det finns en risk med lärarstyrda samtal då lärarna använder frågor för att bedöma kunskap, något som kan hämma samtalet att utvecklas till givande diskussioner. Samma forskning menar att undervisningen istället bör fokusera på samtal i mindre grupp utan lärarstyrning eftersom gruppsamtal kan göra att samtalen blir mer öppna, bjuder in till en ökad diskussion och att inlärning då sker på ett djupare plan. Denna forskning menar att samtal i mindre grupp ökar chansen att skolkunskaper omvandlas till handlingskunskaper. I praktiken innebär detta att kunskaper som förmedlas av läraren blir en del av elevens eget kunskapssystem och som denne kan använda i andra sammanhang.

Med hänsyn till språkutveckling ser jag en fara med att se samtal i grupp som den enda modellen för att utveckla förmågan att tala. Det krävs mer än så. T ex krävs det att inläraren uppmärksammas på skillnaden på det den säger och den målspråkliga formen, något som sker genom ett förhandlingsarbete. Detta förhandlingsarbete kan på sikt leda till en revidering av inlärarens språk men inte i heller detta sker per automatik. För att förhandlingsarbete ska ske måste gruppmedlemmarna delta i förhandlingen. Jag har erfarenhet av att elever med svenska som andraspråk lämnas med det de säger utan att någon i gruppen frågar eller ber om förtydligande. Troligen är det så att dessa elever inte menar något illa utan tvärtom tänker att de gör en god insats och visar sin finkänslighet genom att inte fråga och be om förtydligande. Detta talar om för mig att undervisningen måste omfatta undervisning om HUR språk, och kunskapsutvecklande samtal bäst genomförs, vilket tar oss tillbaka till lärarstyrning och modellerande.

Att få elever med svenska som andraspråk motiverade och se vikten av att delta i olika samtalsuppgifter för att utveckla sitt svenska språk är kanske inte den största utmaningen. Utmaningen finns enligt mig snarare i att motivera elever med svenska som förstaspråk. Min erfarenhet säger mig att  undervisningen i skolan som helhet fokuserar mycket på det skrivna och det tryckta ordet. Det har lett till att det bland elever finns en tanke om att det talade språket har lägre status än vad det skrivna och tryckta ordet har. Elever med svenska som förstaspråk  tycker att de kan prata/samtala och ser inte alltid samtalet som en källa till att lära. Därför är det av största vikt att skapa uppgifter som gör det nödvändigt för eleverna att tala med varandra. Detta skriver Hanna Fred Åhlander om i sitt senaste blogginlägg och hon tipsar också om lämpliga uppgifter.

När läraren planerar för att en uppgift ska vara språkligt givande måste hen också planera så att den är kognitivt utmanande och att det finns stöttning utifrån elevernas olika behov. I detta finns det ytterligare utmaningar gällande elever med svenska som andraspråk då det tar tid för läraren att få kunskap om elevens förkunskaper, dessutom ska förkunskaperna matchas med elevernas språkliga nivå. Uppgifterna bör även utformas så att de är förankrade i elevernas kulturella och sociala sammanhang.  Det är lätt att man som lärare använder den stora gruppen (elever med svenska som förstaspråk) som referensgrupp vid val av uppgifter vilket kan försvåra delaktigheten bland elever med svenska som andraspråk och annan sociokulturell bakgrund.

Att tala är ett sätt att visa vem man är och det kan vara känsligt att genom det man säger/inte säger visa sin personlighet. För en elev med svenska som andraspråk kan det också leda till frustration då denne har svårt att genom det talade ordet visa vad denne tänker och tycker. Detta tänker jag är något alla som försökt lära sig ett nytt språk kan relatera till, d v s hur “platt” man kan framstå som person i bristen på ord och vilken känsla av maktlöshet det kan ge.

Att arbeta språkutvecklande med samtalet som grund kräver att man som lärare vågar vara kritisk, det gäller att våga se vad som faktiskt sker och vad som inte sker i samtalen. Utvärderingen bör sedan ligga till grund för att vidareutveckla undervisningen. 

Att diskutera:

  1. Hur arbetar du för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö?
  2. Vilka  framgångsfaktorer har du noterat i ditt sätt att  använda samtalet i språk och kunskapsutvecklande syfte?
  3. Vilka utmaningar ser du med att använda samtalet i språk och kunskapsutvecklande syfte?
Share Button

En reaktion på “Den flerstämmiga undervisningsmiljön”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *