Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Eller… Om jag vill förbättra, vad ska jag förändra?

En bloggares vecka

Först reflekterade jag ett tag kring vad jag gjort den senaste tiden och vad som kunde vara intressant att dela med sig av.

Sedan antecknade jag i min mobil när tankarna dök upp, fotade av lektionsanteckningar, diskuterade med min kollega och vände och vred på olika områden.

Därefter skrev jag en snabb kladd på datorn och summerade mina tankar.  

Till sist redigerade jag kladden, kompletterade med foton och publicerade inlägget på ”Förstelärare bloggar”. Då kände jag mig slutligen nöjd.

Hur undervisar ni era elever i att skriva en personligt återgivande text?

Händelsebok

Varje vecka skriver vi i 2B och många andra klasser runt om i landet händelsebok eller dagbok, för att träna på att återberätta/återge skriftligt. Ofta stannar det vid en bok, där barnen berättar vad de gjort på utflykten eller i helgen och kanske ritar de en bild till. Det blir en trevlig bok att skicka hem vid terminsslut. Så även för mig.

För min del har händelseboken varit en bok, där jag inte rättat eller styrt så mycket. Jag har velat att barnen skulle få skriva fritt med skrivglädje och lust och att vi skulle kunna följa deras utveckling över tid. Det har fungerat bra och vi har tex vid utvecklingssamtal tittat på texter ur händelseboken från augusti, december och juni. Utifrån texterna har vi tillsammans kunnat prata kring hur olika delar i skrivandet har utvecklats och vad vi behöver arbeta vidare med. Vi ritar också bilder till texterna och genom att kombinera texterna med bilder, förtydligar och förstärker barnen budskapet och det är ju ett av våra kunskapskrav.

Jag har ett tag nu känt att det här inte räcker. Det hände för lite i barnens skrivutveckling och jag ville utveckla de återgivande texterna på ett mer stöttande sätt.

Genrepedagogik och cirkelmodellen –
Återgivande text

Cirkelmodellen

Jag har tidigare skrivit bloggar kring andra genrer och hur vi genom cirkelmodellen arbetar med tex berättande och beskrivande texter. Vi har även arbetat med instruerande och argumenterande texter.

Den återgivande genren har fått stå tillbaka lite. Jag har nog tänkt att den är relativt enkel och att barnen fixar det och att jag behöver lägga fokus på de mer ”tunga” genrerna.

Men i början av terminen var det nu dags, att ta sig an den personligt återgivande texten. Det som jag har tyckt fattats i barnens texter är en struktur och en medvetenhet kring texttypen. Hur ska de kunna ha det och skriva strukturerat om man inte lärt dem?

Vi började med att jag modellerade och återberättade min helg. Därefter skrev jag en personligt återgivande text på tavlan med hjälp av olika tidsord, vilka förde händelserna framåt. Vi pratade om vad syftet var med händelseboken och dagböcker och kom fram till att det var ju givetvis att berätta om något som hänt. Vi skrev rubrik, en orientering som innehöll svar på var?, vem/vilka?, när? och varför? För att kunna följa händelseförloppet behövde vi skriva i kronologisk ordning och kanske avsluta med en slutkommentar med värdering.

Barnen fick träna på att följa strukturen och skriva utifrån tidsorden, likt jag har gjort i bloggens inledning:
Först..
Sedan..
Därefter..
Till sist..

Veckan därpå tränade vi att återge fler dagar utifrån tidsorden:
I fredags… I lördags.. I söndags…

Barnen har även fått välja vilken struktur de föredrar och vilken som passar syftet för texten de ska skriva bäst. Vi har i mina modelltexter tittat på språkliga drag i texterna. Tidsorden som för handlingen framåt har vi ringat in och markerat tydligt. Vi har skrivit dem på ny rad för att lyfta fram deras betydelse för texten. Vi har pratat om att texten skrivs i dåtid (preteritum) och markerat verben och ändelsen -de i ex hoppade, spelade osv.

Återgivande texter innehåller också ofta beskrivande ord och det har vi jobbat med tidigare på olika sätt. Bland annat har vi brainstormat beskrivande ord och fyllt tavlan som en inspirationsbank.

Jag brukar ibland gå runt och läsa högt ur barnens texter när de skriver. Jag lyfter då fram just det vi fokuserar på ur texterna och läser ex upp ”högt torn, gröna byxor, spännande lektion osv.” för att påminna, uppmärksamma och tipsa om beskrivande ord.

Vad såg vi för förbättringar?

Vi såg ganska snabbt att det strukturerade arbetet med texttypen gav resultat. De som tidigare bara skrivit någon mening, skrev nu ett helt händelseförlopp. Tidsorden gav dem ett skelett, som bar upp texten och en lust att berätta mer. Vad hände sedan? Ja då behöver jag ju fortsätta berätta. Skrivglädjen och lusten ökade!

De barn som tidigare skrivit sida upp och sida ned, men där texten inte höll någon hög kvalitet, började skriva kortare texter med högre kvalitet. De fokuserade både på innehåll och form. Vi pratade om skillnaden på kvantitet och kvalitet.

Jag rättar fortfarande inte så mycket stavning i händelseboken, utan använder en personlig ordbok, vilken barnen har bredvid sig när de skriver. I den skriver jag in ord, som jag upptäcker barnen använder ofta, men har svårt för att stava. På det sättet uppmärksammar vi stavningen av ordet i ett sammanhang och ordboken är till hjälp när barnet ska skriva nästa gång. Målet är ju att kunna stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter (Kunskapskrav svenska åk 3). Jag återkommer nog till ordboken i ett annat blogginlägg längre fram. Kanske en diskussion kring rättstavningens vara eller inte vara?

Att diskutera

  1. Hur undervisar ni i olika genrer/texttyper?
  2. Är det något ni skulle behöva stöd i, för att utveckla elevernas skrivande ytterligare?
  3. På vilka sätt tränar ni era elever i att skriva återgivande texter?

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *