Demokratiresan

När detta läsår började ville jag förändra mitt fokus i undervisningen i samhällskunskap på introduktionsprogrammen. Jag har tidigare utgått ifrån kapitelindelningen i det läromedel jag använder och låtit det vara ramverket, eftersom det är en enkel struktur att följa. Jag har jobbat mycket med de ord och begrepp som ingår och fokuserat mycket på de olika områdena, som just avgränsade områden. Detta har jag gjort för att det skulle kännas överskådligt och hanterbart för eleverna. Detta året har jag låtit begreppet demokrati stå som ramverk och utifrån detta följt läromedlet. Varje lektion har direkt knutits till begreppet demokrati och alla diskussioner har också haft demokrati som en tydlig utgångspunkt. Detta innebär att demokratibegreppet har legat som en väl synlig röd tråd genom hela undervisningen. Inte bara synlig för mig, utan tydliggjord för eleverna vid varje tillfälle för att de ska förstå syftet med kursen.

Anledningen till att jag vill tydliggöra demokratibegreppet för eleverna är att jag ser att många elever endast återger andras åsikter om företeelser i samhället, utan att reflektera över dem på ett nyanserat sätt. De har helt enkelt överlåtit sin demokratiska rättighet att tänka fritt, åt någon annan. Någon annan är ofta pappa i kombination med influerare på nätet som förstärker pappas åsikt. Detta är faktiskt ganska allvarligt. Ungdomar måste tränas i att kritiskt fundera över de åsikter som de utsätts för, väga för- och nackdelar, samt försöka se konsekvenser i flera led. Annars är risken stor att de missar att utnyttja den kanske viktigaste förmånen demokrati har att erbjuda. Nämligen rätten att bilda sig en egen uppfattning om hur ett samhälle ska fungera och agera där efter och känna sig delaktig.

Redan i läroplanens första mening står det ”skolväsendet vilar på demokratins grund”. Lite längre ner står det ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Givetvis har man som individ den demokratiska rättigheten att oreflekterat kopiera andras åsikter, men om samhället ska utvecklas så är det önskvärt om medborgarna faktiskt analyserar och reflekterar nyanserat för att kunna göra så kloka val som möjligt.

Demokrati är avancerat och även om demokratin i sig inte ställer krav på medborgarnas kunskaper, så krävs det att medborgarna har kunskaper och förståelse för vad demokrati är och hur den fungerar, för att den ska kunna fungera och för att ett samhälle ska kunna utvecklas i demokratisk anda. Demokrati är så mycket mer än att bara acceptera att majoriteten bestämmer. För att kunna slå vakt om vår demokrati, så måste medborgarna vara medvetna om dess beståndsdelar.

Vi inledde med att prata om hur det är att leva tillsammans med andra och hur demokrati i sin enklaste form handlar om just detta, att kunna fungera tillsammans i grupp under en längre tid. Här handlade det mycket om att förstå vad ett samhälle är och vilka olika gemenskaper på olika nivåer som inryms i ett samhälle, samt att ett samhälle kan vara olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har. Här diskuterade vi även en del om vad utanförskap kan vara och vad känslan av utanförskap kan leda till.

Sen gick vi över till att prata om medier som uttryck för demokrati, mediernas för- och nackdelar samt hur viktigt det är med tryckfrihet och yttrandefrihet. Det krävdes mycket diskussioner och exemplifieringar för att få eleverna att förstå vikten av fri media som en förutsättning för att demokratin ska fungera, att det handlar om att alla åsikter förtjänar att bli hörda, för att vi medborgare ska ha en möjlighet att bilda oss en någorlunda välgrundad uppfattning.

När vi arbetade med lag och rätt, gjorde vi även det med utgångspunkt i att demokratin kräver rättssäkerhet för att fungera. Att de möjliga konsekvenserna av en persons handlande måste vara kända och förutsebara för att kunna vara rättvisa. Inom ekonomi, arbetsmarknad och arbetsliv arbetade vi med utgångspunkten att alla måste bidra för att samhället ska fungera, att vissa förutsättningar måste finnas för att en demokratisk gemenskap ska fungera. I avsnittet om hur Sverige styrs lade vi väldigt mycket fokus på de stora ideologierna och hur de politiska partierna tar sin utgångspunkt i dessa.

När vi kommit så långt, insåg jag vilken resa eleverna gjort under läsåret. I september gick väldigt mycket lektionstid åt till att förklara grundläggande begrepp och exemplifiera i detalj. Studietakten var långsam i början. I denna okunnighet lyftes väldigt många åsikter fram som var oreflekterade och onyanserade. Typiska ”pappas åsikter”. I maj månad hade vi fantastiska diskussioner om de olika partiernas politik kopplat till ideologier och demokrati, där eleverna noggrant vägde för- och nackdelar mot varandra. De lyssnade på varandras argument och använde diskussionerna för att lära sig mer, snarare än för att vinna. Stoltast blev jag när jag insåg att de hade lärt sig att principer och argument inte är hållbara om de inte anses giltiga i alla jämförbara situationer. Även om dessa skulle vändas mot en själv. Nu såg jag att eleverna hade börjat skaffa sig egna åsikter och argument för att stärka dessa.

Att diskutera

  • Hur gör ni för att försäkra er om följande text från läroplanen? ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”
  • Hur kan man arbeta för att få in ovanstående i andra ämnen än samhällskunskap? Detta tillhör ju hela skolans uppdrag.
Share Button
Om författaren
Förstelärare Nils Fredriksson Utbildning | bjorn.persson@svedala.se

Förstelärare i Svedala kommun på Nils Fredriksson Utbildning, kommunens gymnasieskola. Undervisar i SO och matematik på i huvudsak introduktionsprogrammen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *