– När demokratins värden krockar

Vi närmar oss slutet på partidebatterna för årskurs 9 i kommunhuset. Debattfrågorna har läraren/jag valt ut utifrån de samhällsfrågor de valt att skriva om i sina partiprogram och där ståndpunkten är motsatt gentemot kamraters. Det har varit två timmar fyllda av engagemang, argumentation och ställningstagande i samhällsfrågor där eleverna visat mycket goda kunskaper och stor förmåga att se saker ur olika perspektiv. Vi har publik också, ordförande från tre olika partier i kommunen och grundskolechefen. Vi har nu kommit till den sista frågan som jag medvetet valt att lägga sist. Nervöst tittar jag på klockan och upptäcker att vi har tid kvar. Frågan som ska debatteras är invandring och integration, en fråga som i den här klassen väcker mycket känslor.  Jag funderar över om jag som lärare kommer reda ut detta? Och för en sekund ställer jag mig frågan: “Varför tog jag inte den enkla vägen med lärobok, penna och svara på frågor…”

Det blev en het debatt och jag hade stora problem att få tyst på en handfull elever även efter att de två debatterande partierna lämnade podiet. Mina farhågor att diskussionerna skulle styras mot att bli främlingsfientliga och rasistiska inträffade inte, dock fick jag input på att jag som lärare måste tydliggöra skillnad på invandrare, flykting och EU-migrant. Hade  jag skjutit upp frågan eller inte tagit upp den alls hade nog några elever ropat diktatur.  Att undervisa om demokrati på riktigt är en av de svåraste och viktigaste pedagogiska utmaningarna vi lärare har.

Jag har tidigare bloggat om upplägget kring elevernas egna demokratiska partier som är inom ämnesområdet hur Sverige styrs i Demokrati i skolan och för framtiden – viktigt på riktigt.  Upplägget kom till stånd efter att elever i en tidigare undervisningsgrupp hellre ville göra egna partier snarare än att lära sig om befintliga riksdagspartier i riksdagen. Eleverna i dessa två undervisningsgrupper köpte upplägget när jag presenterade det.

Denna gången gjorde vi det dock ännu mer på riktigt och förflyttade oss till Naverlönnsalen i kommunhuset i Svedala. Rummet där alla viktiga beslut diskuteras, debatteras och fattas beslut om, då både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sammanträder här. Vi bjöd också in personal inom skolförvaltningen och samtliga partier i kommunfullmäktige, varav tre partier kunde närvara och berätta om varför de valt att engagera sig politiskt och hur man kan gå tillväga om man vill påverka saker i samhället.

Några av debattfrågorna återges nedan.

Snälla Liberala Partiet debatterade med Framtidspartiet om att införa obligatoriskt gymnasium. Rosa Liberalerna ville införa en summa på 9000 kr i skatt oavsett inkomst och argumenterade mot De Svenska Demokraterna som vill att skatt ska öka med lön.  Pandapartiet vill höja polislönerna men det ville inte UP-Ungdomspartiet som istället ville satsa på helt gratis sjukvård för vuxna och utöka möjligheten till psykologisk behandling. Många partier framförde också förslag på hur integrationen kan förbättras. Vill du läsa partiprogrammen så finner du dem här: Egna Demokratiska Partier 92C och                        Egna Demokratiska Partier 92D

Som avslutning har varje klass röstat och vinnare i 92 C blev Framtidspartiet (42 % av rösterna) och i 92D Pandapartiet (24% av rösterna) .

Innan eleverna lämnar nian ska de få i uppgift att analysera vilket riksdagsparti som ligger närmst deras eget parti.

En av de svåraste sakerna med demokrati är när demokratins värden krockar. T.ex. inom olika religioner ges det uttrymme för att tolka att alla människor inte har lika rättigheter/värde tex homosexuella och kvinnor. Vi har religionsfrihet i Sverige, men samtidigt ska alla människor vara lika värda och ha samma rättigheter. Vi har yttrandefrihet men det är inte tillåtet att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning (hets mot folkgrupp).

Går man in på olika sidor på Skolverket så går det att utläsa att skolan är en del av samhället och skolan ska analysera och förhålla sig till de politiska fenomen som finns i samhället. Skolan måste vara öppen för samtal även när elever uttrycker uppfattningar som strider mot skolans värdegrund. Samtidigt står det också att dialogen behöver präglas av rätt till skydd mot kränkningar. Ett uppdrag som inte är enkelt och som gör att det är väldigt lockande att skippa svåra frågor. Lägger man därtill att diskussioner och ställningstagande kan väcka ont blod utanför skolans väggar är det ännu lättare att man låter bli att ta upp vissa ämnen. För några år sedan tog personal på en skola ställning för mänskliga rättigheter genom att måla naglaran efter att höjdhopparen Emma Green-Tregaro och löparen Moa Hjelmer, som med naglarna protesterade mot en rysk lag som förbjöd ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer”.   Lärare med färg för lika villkor   Rektors telefonlinje var ockuperad dagen artikeln publicerades och långt ifrån alla uppskattade ställningstagandet.

Det skolan ska stå för delas inte av alla och alla är heller  inte medvetna om skolans värdegrundsuppdrag som vilar på det svenska samhällets demokratiska principer och värden. Jag har undervisat i ungefär 15 år och emellanåt har det kommit synpunkter på det vi pratat om i klassrummet.  “Dessutom hörde jag att ni bara hade halva engelsklektionen i fredags och resterande delen var det mer intressant att visa bilder på flyktingarna. Är inte detta något man får ta efter skoltid? Alla har kanske inte samma åsikter om detta?”  

Vårt uppdrag som lärare är inte att överföra “våra åsikter” till eleverna. Vårt uppdrag är att ge eleverna strategier och redskap så att de kan bli demokratiska samhällsmedborgare och analysera och granska partier och information kritiskt  och ta ställning. Det står också i LGR-11 att eleverna ska utvecklas mot att känna empati och solidaritet med svaga och utsatta.  Att vara en demokratisk medborgare innebär att man respekterar andra människor, man behöver inte dela samma åsikt, och man anser inte att en grupp av människor är mer värda än andra.

Under mina första lärarår var jag nog mycket noggrann med att tidigt markera att vissa uttalanden inte var oke,j snarare än att lyfta upp uttalandet till analys och diskussion.  I mina tre första nior (15 år sedan) ville eleverna ha en stordebatt med alla tre klasserna i matsalen om nationalism och främligsfientlighet. Önskemålet kom från många elever efter att tre elever öppet sa att de var nazister och gick klädda med rakade huvuden, bomberajckor och kängor. Vi hade debatten, men en sak har jag många gånger funderat över och haft i åtanke när antidemokratiska åsikter träder fram. De eleverna som behövde vara på den där debatten i matsalen var inte där. I min och många elevers iver att tydligt markera så blev mitt klassrum en stängd plats där dessa tre pojkar inte fick möjlighet att analysera sina idee’r och tankar och möta alternativa sätt att se på världen och på de människor de sade sig hata.

Att diskutera:

1. Hur gör ni på er skola så att eleverna upplever att demokrati är på riktigt och inte bara blir mantra om alla människors lika värde och svåra ord som tex konstituition, regeringsförsamling, succesionsordning?
2. Hur hanterar du som pedagog en situation där en elev uttrycker sympatier med IS?
3. Hur gör du för att skapa ett klassrumsklimat som präglas av analys och kritiskt tänkande kring frågor där det finns risk att en del elever känner sig kränkta?

Tips på undervisningsmaterial: 

• raoulwallenbergacademy
• Forum för levande historia

Fördjupa dig mer?

• Så kan skolan förebygga intolerans och främlingsfientlighet – Hugo Wester undervisningsråd- värdegrund

• Skolverket undervisa om kontroversiella frågor
• Lärlabbet bemöta intolerans
• Skolverket juridisk vägledning politisk information i skolan
• Ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan