I mitt blogginlägg från den 4 september 2022 skrev jag om hur vi på Spångholmsskolan tillsammans arbetar för rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för våra elever, genom att öka lärarnas kunskap och samsyn. I detta blogginlägg tänker jag dela med mig av hur detta fortsatta arbete har fortskridit.
Utvecklingsgruppen, som på vår skola består av ledning och förstelärare, har sammanställt och gått igenom skattningen som all personal har gjort i början av detta utvecklingsområde. Vi har tagit fram våra första standarder utifrån det underlag som uppstått och kopplat det till underlag från våra styrdokument. Vi har alltså inledningsvis skattat oss själva med hjälp av olika påståenden som varje lärare skulle ta ställning till. Ett exempel på ett påstående från skattningen är: I mitt ämne kan eleven få terminsbetyg A i åk 7. Vi strävar efter en hundraprocentig samsyn och använder skattningens brist på det som grund för fortsatt arbete. I “Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, 2022” kan man läsa: “Läraren kan använda alla betygssteg alla terminer”. Med stöd i styrdokumenten kan vi då även fastställa en standard, nämligen att: Man kan få A i alla årskurser. Så här har vi jobbat och tagit oss igenom alla frågetecken eller hinder där samsyn och/eller kunskap inte funnits. Med stöd av styrdokumenten skapar vi våra standarder vilka tydliggör det som vi känner behövs framförallt vid bedömning och betygssättning. På detta sätt ökar vi rättvisan, likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna på vår skola.
- Eleven måste ha lämnat in alla uppgifter för att bli godkänd.
- Har eleven gjort alla uppgifter är eleven godkänd.
Punkterna ovan är två andra exempel på påståenden som vi har arbetat med eftersom samsyn saknades efter skattningen. Med stöd i styrdokumenten har vi därefter tagit fram följande standarder:
- Eleven behöver inte ha lämnat in alla uppgifter för att man ska kunna göra en bedömning.
- Det är inte antalet inlämnade uppgifter/bedömningstillfällen som är det viktiga utan kvalitén på det sammantagna bedömningsunderlaget.
Vi har även diskuterat de begrepp som är abstrakta men viktiga som t ex vad “brett och varierat bedömningsmaterial” egentligen innebär. Varje lärare har enskilt läst och funderat över olika exempel på “brett och varierat” kopplat till de ämnen man undervisar i. Vidare har vi i ämnesgrupper kommit fram till ämnesspecifika förslag och dokumenterat dessa. Avslutningsvis har vi haft ett kollegialt utbyte av kompetensen som till en början var ämnesspecifik. Ibland kan något som fungerar i ett specifikt ämne även översättas till ett annat. Vi har även skapat en idébank som stöd för all personal för att kunna säkerställa “brett och varierat bedömningsunderlag” i alla skolämnen.
Tillsammans har vi dessutom tittat på Skolverkets film riktad till elever om det nya betygssystemet. Vi började med personalen för att sedan visa och diskutera filmen med eleverna på mentorstid. Syftet med detta var att öka elevernas delaktighet och försöka minska betygshetsen och stressen.
Någonstans här kände vi som grupp oss trygga i Lgr22s nyheter. Nu var det dags att fördjupa oss ämnesvis. I mindre ämnesgrupper skulle vi fördjupa oss i det centrala innehållet och betygskriterier i våra enskilda ämnen. Vi skapade nya frågeställningar i ämnesgrupper. Ett mönster som kom fram var att många av oss ville fokusera på vad det är som är tyngdpunkten i det centrala innehållet i varje ämne. För att kunna göra detta bestämde vi att var och en skulle läsa igenom ämnesspecifikt kommentarmaterial gällande det nya syftet, centrala innehållet och betygskriterierna. Eftersom vi har olika kompetens har vi lärare som undervisar i ett ämne och lärare som undervisar i fem ämnen vilket också ledde till att några lärare var “klara” och andra lärare inte ens i närheten av målet. De lärare som var klara fick påbörja nästa del av vårt kommande utvecklingsarbete nämligen att skapa ett årshjul för det centrala innehållet och förbereda för stadieöverskridande överenskommelser. Mer om detta i den tredje delen av Spångholmsskolans arbete med kunskap och samsyn.
Att diskutera:
- Hur kan ni på er skola undersöka om samsyn finns bland lärare när det gäller bedömning och betygssättning?
- Hur kan man konkretisera det abstrakta i styrdokumentet?
