CPS – Collaborative Proactive Solutions (del 2) Det fortsatta arbetet

I mitt senaste inlägg här valde jag att belysa grunderna i PhD. Ross W Greenes modell CPS (Collaborative Proactive Solutions – Problemlösning i samförstånd) utifrån hans samlade erfarenheter, kliniska arbete och forskning om barn med explosiva beteenden vid Harvard Medical School, Boston Massachusetts.

Sedan dess har mitt arbete fortskridit, dels den vanliga undervisningen men jag har även blivit tillfrågad, utifrån Greenes tankar, att föreläsa och delta i andra skolors gemensamma utvecklingsarbete under deras pedagogiska konferenser och APT. Därav kommer detta inlägg att handla om fortsättningsarbetet utifrån Greenes samlade erfarenheter och forskning.

Barn gör rätt om dem kan.

Ross W Greene

Enligt Greene uppstår problemskapande beteende alltid under samma förutsättningar, när förväntningar och krav överskrider elevens faktiska förmåga. Därav menar Greene att man bör arbeta för att identifiera dessa ”vanliga” problemsituationer (ALSUP) så att dessa kan undvikas eller att frustrationen kan avstyras innan affekten är ett faktum, t.ex. Om genomgången alltid slutar med att stolen slängs i golvet, pappret skrynklas ihop, skrik och störande prat utstår, det vill säga situationer som sätter barnet i ett affekttillstånd kanske genomgången bör förändras/minskas/förtydligas/stöttas/under en period.  Jag/Vi måste göra något, eleven själv saknar förmågan att….

Men att förändra ett synsätt eller ett grundläggande arbetsmönster är både svårt och utmanande. Greene visar t.ex. hur amerikanska skolors nolltolerans mot elever med utmanande beteende, med bestraffningar och disciplinära åtgärder snarare gjort skolsituationen långt mycket värre för eleverna med utmanande beteende. Enligt Greene har disciplinära åtgärder ingen som helst verkan i skolan överhuvudtaget. Inte för elever med utmanande beteende, men inte för de elever som uppför sig väl heller. De elever som uppför sig väl gör det för att de kan, inte på grund av skolors olika disciplinära åtgärder. En tanke som vi måste beakta i arbetet mot en skola för alla.

Den som utför samma handling tio gånger och den tionde gången förväntar sig ett nytt resultat…..Hen är inte klok.

Albert Einstein

Istället menar Greene att man genom att undvika vissa saker som ofta framkallar utbrott skapar ett större lugn kring barnet som då kan lägga sin energi på att försöka utveckla sina bristande förmågor. Det är här Greenes metod CPS (Collaborative Problem Solving – Problemlösning i samförstånd) tar sin början.

Greene delar upp de viktigaste uppgifterna jag som lärare/personal har när jag vill hjälpa en elev med utmanande beteende.

  1. Ta reda på vilka färdigheter eleven saknar och vilka förväntningar och krav som hen har svårt att uppfylla.
  2. Börja lösa problemen, på rätt sätt – samarbetsbaserat och proaktivt – som gör eleven delaktigt i att lösa de problem som påverkar hens liv.

Efter ett inledande arbete, där vi har ställt oss frågor som: Varför uppvisar eleven ett utmanande beteende? När uppvisar eleven ett utmanande beteende, har vi tagit reda på vilka färdigheter en elev saknar samt vilka förväntningar och krav eleven har svårt att uppfylla. Då är vi även på det klara med att en elevs beteendemässiga svårigheter inte beror på dess bristande motivation utan på avsaknaden av vissa färdigheter. Då är vi också förberedda att arbeta vidare för att hjälpa eleven vidare, mot att lyckas. Detta kan man inte uppnå med hjälp av bestraffningar eller belöningar. Alltså, man uppnår det inte med ett ark klistermärken eller genom att förvägra eleven rast.

När vi har identifierat vilka färdigheter eleven saknar och vilka förväntningar och krav hen har svårt att leva upp till blir elevens beteende högst förutsägbart. Insatsen blir därmed proaktiv. Början på arbetet med elever med utmanande och problemskapande beteende.

Jag vill dock förtydliga att inga arbetsmetoder eller modeller pedagogiska teorier fungerar så länge jag inte bestämt mig för att vilja utmana/utveckla mitt eget förhållningssätt gentemot elever med problemskapande beteende. Grunden är att ge alla elever rätt förutsättningar för att lyckas. Därmed finns det tillfällen som du i grunden måste förändra. Ett bråk kring en keps vara eller icke vara får inte vara början på en konflikt där en elev hamnar i ett affekttillstånd.

Att diskutera vidare:

  1. Hur arbetar ni för att utreda vilka situationer som framkallar ett oönskat problemskapande beteende?
  2. Vilket förhållningssätt har ni kring disciplinära åtgärder och bestraffningar?
  3. Hur skulle du kunna förändra ditt arbete kring en elev med utmanade beteende inom kort?

Referenser

Greene, R.W. (2017) Hitta rätt, en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Lund: Studentlitteratur

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *