Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan.  Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.

Den stora skillnaden som jag har sett när eleverna arbetar med skrivande är att skickliga elever tänker först igenom vad de vill skriva, de lägger in tillräckligt med information så att läsaren kan förstå vad han eller hon läser och de är medvetna om skillnaderna mellan tal och skrift. De mindre skickliga fokuserar kanske på själva skrivandet, som stavningen, och bryr sig ofta för mycket om att allt ska bli ”rätt”. Deras texter liknar också ”nerskrivet talspråk”. När jag arbetar med skrivande med eleverna vill jag uppmuntra dem att fundera på hur språket används till olika ändamål och för olika åhörare och läsare. Också enligt kunskapskraven ska eleverna lära sig om olika texters uppbyggnad och språkliga drag. Jag tror inte att elever lär sig skriva i olika genrer med olika syften utan formell undervisning.

Pauline Gibbons uttrycker det så här: Explicit undervisning handlar om att ge eleverna förmågan att kunna använda sina kunskaper i verkliga livet. Språkförståelsen utvecklas alltså samtidigt som språket används i ett naturligt sammanhang. (Stärk språket, stärk lärandet, sidan 127) Då fungerar det bra att arbeta enligt cirkelmodellen. Min erfarenhet är att eleverna då får en förståelse för vilken typ av text det är vi arbetar med. De får också en grund att stå på när de slutligen ska skriva egna texter.

Steg 1: Bygga upp fältet
Vårt sagotema började med att lyssna på sagor och läsa sagor. Vi läste, och lyssnade på flera sagor och varje gång hade de samma stödmall till hands. En stödmall med sju rutor. Dessa hade

Stödmall för saga

rubrikerna: inledning och avslutning, tid och plats, huvudkaraktärer, problem och upplösning, sagofigurer, magiska tal och slutligen magiska föremål. Eleverna arbetade i par och diskuterade vad som skulle stå i rutorna, det fanns alltid något att skriva i varje ruta. Som avslutning gick vi igenom rutorna tillsammans i klassen och kunde då se vilka gemensamma sagodrag vi hade hittat men fick också möjlighet att höra vad de andra i klassen hade hittat som vi kunde få tips om. På detta sätt blev eleverna väl medvetna om sagans uppbyggnad och det som är speciella drag för en saga. Vi diskuterade också vad tid innebär i en saga, hur långt bak i tiden utspelar sig en saga? Vad fanns det för platser då, fanns det banker?

Stödmall för saga

Steg 2: Modellera genren
Den första lektionen fick eleverna, indelade i grupper, fem bilder som var tagna ur sagan. Jag hade valt Snövit eftersom de flesta elever känner till den och får då möjlighet att lyckas med uppgiften. Eleverna fick först lägga ut bilderna i den ordning som de trodde de skulle komma i och när de sedan lyssnade på sagan fick de ändra på ordningen om de ville det. När sagan var färdigläst diskuterade vi i vilken ordning de hade lagt bilderna. Detta var en enkel övning eftersom eleverna kände till sagan men vi fick anledning att börja diskutera hur en saga är uppbyggd. När vi senare gjorde om övningen med dubbelt så många bilder och till en saga som inte är lika välkänd, Sagan om Pomperipossa, påminde jag dem om att fundera på i vilken ordning olika situationer brukar komma i just en saga.
Eleverna fick också parvis arbeta med ett berättelseschema. De läste sagan högt tillsammans och sammanfattade den sedan med hjälp av nyckelord som de skrev i berättelseschemat. Eftersom händelser, personer och miljöer beskrivs i kronologisk ordning får eleverna tydligt syn på strukturen i sagan. Lektionen avslutades med att eleverna med hjälp av berättelseschemat fick återberätta sagan för ett annat par som hade fått en annan saga.

Berättelseschema från ”En läsande klass”.

Steg 3: Gemensam konstruktion
Det var dags att skriva en gemensam saga. Vi fyllde i en gemensam stödmall med samma sju rubriker som tidigare och hjälptes åt att skriva ihop det till en saga med rätt struktur och typiska sagodrag. Vi kunde också prata om grammatik, stavning och interpunktion i ett sammanhang. I detta steg får eleverna också se processen för att skapa en text.

Steg 4: Individuell konstruktion
Väl förberedda på hur en saga är uppbyggd och vad som är speciellt för genren skulle eleverna nu skriva egna sagor. Framför sig på tavlan hade de en tydlig arbetsgång. Alla elever skulle först fylla i sin stödmall med de sju rubrikerna. För de elever som har behov av extra stöttning hade jag även hjälpt dem med en mening i varje ruta. Sedan kunde eleverna börja skriva i sitt dokument som jag lagt ut på classroom. Alla skulle ha sin stödmall bredvid sig. När de ansåg sig vara färdig med sin saga skulle de göra en självbedömning med hjälp av en checklista. Denna innehåller både punkter kring inne-

Checklista till skrivuppgift

hållet och det språkliga. Eleven tittar på en sak i taget i sin text och bockar sedan av på sin checklista. När eleven är nöjd med sin text ska de göra en kompisbedömning. Eftersom det är ett kunskapskrav både att ge och ta emot respons har jag funderat mycket på hur man gör detta meningsfullt och kvalitativt. Denna gång får de en stödmall med rutor för stjärnor och önskningar men på baksidan finns det också konkreta frågor som de svara på om sin kompis text, för att slippa att någon bara säger att kompisens text är bra. När vi har kommit till denna del av arbetet brukar jag visa exempel på olika elevtexter som är avidentifierade. Eleverna får säga vilken text de tycker är bäst och så diskuterar vi vad som gör att den är bättre och vad som behöver förändras i den andra texten.

Nu har alla elever skrivit sin saga, naturligtvis på många olika nivåer, men alla har skrivit en saga och jag upplever dem som nöjda med sina sagor. Cirkelmodellen har fått alla elever att skriva och stödmallarna är en modell som gör det tydligt för alla elever vad som ska göras och hur det ska göras. Samtidigt är de ett bra stöd för att få strukturera sina tankar.

 

Att diskutera:

  • Hur arbetar du för att få med dig alla elever?
  • Hur ofta och vilka uppgifter modellerar du?
  • Vilka stödmallar använder du i skrivande?

Referenser:
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren

 

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *