Cirkelmodell, stödmallar och checklistor del 2

Som jag skrev i min förra blogg så arbetade vi med ett sagotema i början av terminen. Vi arbetade då mycket med hur sagor är uppbyggda och använde olika stödstrukturer för att alla elever skulle lyckas. Samtidigt arbetade vi med Sveriges geografi på So-lektionerna. Jag har den stora fördelen att undervisa i både svenska och So i mina klasser. Det ger mig möjlighet att träna på olika slags texter och samtidigt skriva kring ett innehåll som vi arbetar med. Ett kunskapskrav i årskurs 6 är ju ”Eleven kan skriva olika slags texter”.

Vi hade bl a arbetat med Sveriges naturtyper och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Jag ville nu att eleverna skulle skriva om olika landskap för att bl a visa på likheter och skillnader i naturtyper. Vi lottade ut landskapen så att alla blev representerade. Nu kunde jag använda lektionerna i svenska till att arbeta med hur man skriver en faktatext. Vi hade varje So-lektion antecknat begrepp som är typiska för området och dessa ville jag nu att eleverna skulle använda i sitt sammanhang i texterna. Jag planerade att eleverna skulle använda en 8-fältare med olika rubriker som skulle visa på likheterna och skillnaderna mellan landskapen. Vi började med att diskutera var man hittar fakta och hur man undviker att skriva av det man hittar. Då är 8-fältaren en bra stödmall. I denna kan eleverna bara få plats med nyckelord.

Stödmall, 8-fältare

Jag ville också att de skulle träna på att återberätta med hjälp av endast nyckelord för att undvika att de skrev av hela meningar eller stycken. Eftersom jag försöker tänka på språkutvecklande arbetssätt när jag planerar mina arbetsområden kunde jag också se ett tillfälle till att eleverna skulle använda språket på ett meningsfullt sätt i ett bestämt syfte, nämligen att lära sina klasskompisar något om ett landskap som de inte arbetat med. Jag delade då in eleverna i hem- och expertgrupper. Då skapas det som Pauline Gibbons kallar för en informationsklyfta. ”En informationsklyfta uppstår när varje elev, i par eller i grupp, sitter inne med delar av information så att uppgiften kan lösas endast om de delar med sig av det de vet.” (Stärk språket, stärk lärandet, sidan 74) Informationsklyftan är, enligt Gibbons, en förutsättning för meningsfullt samarbete och delaktighet. Det känns sällan meningsfullt att redovisa om något som alla redan känner till. I varje expertgrupp ingick fyra elever som hjälptes åt att hitta fakta som de kunde skriva i de olika fälten. Vi har tillgång till NE och deras juniorsidor är mycket bra tycker jag. Jag använde samma rubriker i mina fält som de använder i sina texter, på så sätt kände eleverna igen sig. När expertgrupperna var färdiga med sina 8-fältare fick de gå till sina hemgrupper, här var de sex elever som alla hade olika landskap, och berätta om sitt landskap och sedan fick de tillsammans hitta likheter och skillnader på landskapen. Denna övning gjorde vi tre gånger innan det var dags för eleverna att skriva sin egen faktatext.

Nu var alla elever vana vid 8-fältaren och hur de skulle arbeta med den. De var också vana, från texterna på NE, vid hur en faktatext är strukturerad. Vi skrev nu först en gemensam text om Skåne för att hjälpas åt att hitta information och strukturera texten. Vi, och sedan också eleverna själva,  använde samma underrubriker i  faktatexten som NE använder i sina texter. Arbetet att hitta information och sedan sammanställa den gick enkelt för de flesta.

Exempel ur en presentation.

Ett annat kunskapskrav som var lämpligt att arbeta med nu var kravet att ”kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt så att eleven kan förstärka och levandegöra sina texters budskap”. Alla elever fick göra sin egen presentation i google presentationer. Återigen tränade vi på att bara använda nyckelord. Avslutningsvis fick eleverna redovisa sina presentationer inför klassen. De skulle då så långt som möjligt använda sina nyckelord men hade sina texter tillgängliga. Detta blev en bra träning på att ”förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare” och ännu ett tillfälle till att utveckla sitt språk i ett meningsfullt sammanhang.

 

Att diskutera:

  • Hur arbetar du för att undvika att eleverna skriver av texter?
  • Vid vilka tillfällen skulle det kunna uppstå informationsklyftor i din undervisning?
  • Hur arbetar du för att eleverna ska träna på muntliga redogörelser?

 

 

Referenser:
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren

 

 

 

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *