Charlie Hebdo och yttrandefrihet – demokratifrågor i klassrummet

Jullovet 2015 avslutas med en terrorattack mot den franska tidningen Charlie Hebdo. Bland de tolv döda och elva skadade fanns fem satirtecknare som bl.a. avbildat och förlöjligat profeten Muhammed och IS- ledare. En händelse, viktig  att ta upp och diskutera, varför då? Jo, därför att skolan har ett starkt uttalat demokratiskt uppdrag. Svensk skola ska fostra individer som känner respekt för varje människoliv och som kan leva efter demokratiska principer och värden.

Min första tanke var att jag borde skapa något slags tema om detta tillsammans med eleverna, men sedan erinrade sig en tanke som en föreläsare sa en gång: “Det är inte de där superlektionerna som gör skillnad utan de där små korta stunderna av samtal och reflektion.” Där i TV-soffan planerade jag min lektion. Lektionen byggdes upp av nyckelbegreppen yttrandefrihet och religionsfrihet.

Lektionen startade med att vi tittade på korta nyhetsklipp om Charlie Hebdo och manifestationen i Paris, därefter diskuterade vi det som hänt. Det som bl.a. lyftes fram i klassrumsdiskussionerna var att terrorhandlingar inte stöds av muslimer även om de ibland utförs i islams namn. Några elever poängterade att IS dödat massor med muslimer i t.ex. Syrien och Irak och att det inte bara är européer som faller offer för terrordåd.

Diskussionen följdes av att eleverna fick reflektera på egen hand genom att svara på följande frågor skriftligt:

Tankar efter att vi pratat om Charlie Hebdo
1. Kan det vara svårt att ha både yttrandefrihet och religionsfrihet?   2.  Hur tänker du kring det som hänt i Paris?

Nedan ses typiska exempel på vad jag fick ta del av i de grupper som jag undervisar i SO.

Det borde vara enkelt men såklart finns det vissa undantag, många tycker ju att det man själv tycker borde alla andra också tycka. Och som tex händelsen i Paris, några kunde inte stå ut med det andra skrev och det slutade med att många dödades. I vissa länder kan yttrandefrihet och religionsfrihet sluta med krig. Och det vill man ju inte ska hända. Men det går bra för Sverige att ha både yttrandefrihet och religionsfrihet för att vi är ett land som inte krigar. Jag tror att vissa tycker att  yttrandefrihet och religionsfrihet anses som provocerande ibland för att det handlar om så starka ämnen. Många krig genom tiderna har ju startats med att man trott på olika religioner och yttrat sig på olika sätt. Jag tror att det är svårare att ha yttrandefrihet och religionsfrihet i ett land än man tror. Jag tycker att det som har hänt är hemskt, enligt mig har alla länder rätt till yttrandefrihet så länge det inte går över gränsen. De som inte tyckte om vad som skrevs och ritades hade kunnat hantera det på ett annat sätt än med våld.                  – Elev 12 år

ja det kan vara svårt att ha både yttrandefrihet och religionsfrihet för att om en tidning tex inte tycker om en viss religion så kan de skriva saker som upplevs som kränkande som tror på den religionen och då kan det leda till terrordåd och uppror mot civila personer och även de som jobbar på tidningen som skrev det. Det som har hänt i Paris är en hemsk sak som man inte förstår hur det kunde hända. Men det känns som det visar var människan är på-väg. Deras måltavla kan man ju förstå att det var satir tidningen Charlie Hebdoo som blandanat ritat en bild på profeten Mohamed som är för bjuden att rita inom islam. Men man kan ju undra vad de ville. Det finns teorier om att de ville förbjuda ytrandefrihet vilket innebär att man inte är helt fri. – Elev 12 år

En av de saker som jag finner svårt när man diskuterar t.ex. händelser som Charlie Hebdo är att det finns en risk att man överför en bild av muslimer som terrorister. Detta motverkas bl.a. genom det material som man väljer att arbeta med. I de diskussioner som ägde rum blev mina elever med rötter i den muslimska världen min största tillgång när det gällde att förhindra att en bild av islam skapades som satte likhetstecken med terror.

I många läroböcker tycker jag mig urskilja att när det gäller det kunskapskrav som handlar om hur religioner påverkar samhälleliga förhållanden och skeenden så beskrivs det alltid ingående på vilket sätt islam påverkar samhällen. Min uppfattning är att det inte är lika utförligt beskrivet hur t.ex. kristendomen påverkar samhälleliga förhållanden och skeenden. Det finns därför en risk att man som lärare visar på fler och djupgående exempel på hur en radikal tolkning av islam påverkar samhällen därför att det är enklare.

När jag planerade sjuornas religion direkt efter jullovet bestämde jag mig för att inte prata om islam kopplat till kunskapskravet om hur religion påverkar samhälleliga förhållanden och skeenden utan istället kristendom. Jag fick leta länge innan jag till slut hittade en film Belfast Girls, som visar på hur politik, kristendom och terrorism påverkar två unga flickors vardag i Nordirland.

En av dem bästa sakerna med att vara lärare är att man möts av så många kloka tankar och insikter. Jag upptäckte i efterhand att jag bitit mig själv i svansen när jag granskade en av mina analysuppgifter till filmen Belfast Girls. Frågan var kopplad till kunskapskravet som handlar om hur religion påverkar samhällen och individer och löd som följer: Sätt dig in i situationen att du skulle träffa en vän i samma ålder som du, men som bor i ett katolskt land t.ex. Nordirland. Tror du ni lever era liv på liknande sätt? Eller kan det skilja något? Påverkar religionen hur ni lever era liv? En 13-årig elev svarade så här: “Jag tycker inte att det skulle skilja något eller att det skulle kunna ha några konsekvenser om vi skulle va vänner. Det är ju inte tron som påverkar.”

Visst är det ibland lätt att som lärare i myllret av alla kunskapskrav där man ska se saker från olika perspektiv, resonera och utveckla med mera glömma att det finns enkla svar som är så oändligt mycket viktigare än A i betyg.

Att diskutera

1. Hur arbetar du med demokratifrågor i ditt klassrum?
2. Hur skapar du förutsättningar så att många elever kan diskutera svåra frågor i klassrummet?
3a. Vad är dina erfarenheter, vilka frågor upplever du som särskilt svåra att diskutera på din skola?
3b. Varför är dessa ämnen svåra att leda diskussioner i?

———————————————————————————-

Arbeta mer med demokratiuppdraget i klassrummet?

Jag kan varmt rekommendera Forum för levande historias workshops:  Uppdrag Demokrati och Alla Människor  (nytt material för åk 4-6)

http://www.levandehistoria.se/

Elmeroth, E (red). (2012) Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, ISBN 978-91-44-07945-5, Studentlitteratur.

Vill du veta mer om IS?

Dokument Utifrån Historien om IS
Jihadistgruppen IS – vilka är de, vad vill de, hur kunde rörelsen bli så stark på så kort tid? SVT2 Söndag 11 jan 2015 kl 22.10  

 

 

Share Button

3 thoughts on “Charlie Hebdo och yttrandefrihet – demokratifrågor i klassrummet”

  1. Imamen i Bordeaux stora moské sade efter terrordåden i Paris att: Vi (alla medborgare i Frankrike) sitter på yttrandefrihetsträds grenar och att begränsa yttrandefrihet i namn av religion eller andra ideologier är som att såga av de grenarna vi alla sitter på” (egen trad.)
    Då terroristerna gick in på redaktionen och sköt till döds offrena höll de på att diskutera nästa tema: rasismen.

    Det jobbet du gjorde med eleverna är ovärderligt. Jag hade önskat att man hade inlett samme arbete i den skola jag vikarierar i.

    1. Hej, vad roligt att du tyckte om blogginlägget. Frankrike har ju t.om. ändrat sin läroplan efter det som hänt och tagit efter lite av hur svensk skola arbetar med demokratifrågor. Jag vill poängtera att detta inte var något stort arbetsområde vi gjorde utan det varade i två lektioner. Men som jag skrev det är bättre att det blir av och korta mindre pass.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *