Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Hur gick det då?

Har sagt  adjö till våra sexor som jag följt under två år! En var min mentorsklass, men alla tre har jag undervisat i engelska. Jag har bloggat om dem tidigare och tänkte nu följa upp hur det  gick med engelskundervisningen i dessa klasser. Vi hade en tuff start när de 75 eleverna kom till oss på Naverlönnskolan från  de olika grundskolorna i Svedala. En omorganisation i kommunen gjorde att Naverlönnskolan blev en 4-9 skola precis som den nyöppnade Aggarpsskolan.

För många elever blev det en stor omställning med den nya engelskundervisningen där de fick stadiga och ständiga språkduschar! Min ambition är tala engelska i princip hela tiden vilket innebär att även förklaringar är på målspråket. Det gällde att skapa en bra klassrumsmiljö där fel ska vara välkomna och där varje elev hittar sin motivation vilket leder till att det byggs en stabil grund och att elevernas självförtroende inom engelskan utvecklas. Fortsätt läsa Hur gick det då?

Kollegialt arbete – en framgång

Det är sen eftermiddag och jag sitter i arbetsrummet och planerar för nästa tema i NO. Jag är lite osäker på vilken väg vi ska välja. Det är relativt mycket centralt innehåll som behöver behandlas och det gäller att välja med omsorg och försöka vara lite effektiv. Vi har precis avslutat ett stort kemitema och jag funderar på vad eleverna inte fått med sig från tekniken. Mina tankar går till att eleverna behöver kunskaper om grundläggande tekniska lösningar, hur gjorde människan förr för att överleva och hur gör vi idag? Hur gör vi upp eld, hur förvarar vi mat på bästa sätt, hur får vi rent vatten och hur bygger vi bra skydd? Jag funderar på om dagens ungdomar skulle klara sig vid en naturkatastrof, utan rent vatten, mat, tak över huvudet, el och mobiler. Jag tvekar lite, blir detta ett bra tema, kommer ungdomarna ta till sig detta och känna ett engagemang? Fortsätt läsa Kollegialt arbete – en framgång

Långsiktig planering och några tankar om nuet!

Den här terminen har jag arbetat på ett för mig ovant sätt. Jag har varit till stor del ämneslärare och undervisat 4 grupper från år 3 i musik, bild och teknik. I tekniken hade vi tyvärr inte en så stor bank av läromedel, så redan när jag satte mig ner och började planera insåg jag att jag skulle bli tvungen att tänka om mot hur jag tidigare arbetat. Jag fick utifrån ett praktiskt läromedel, konstruktionsrör, bygga stora delar av min terminsplanering. Från att först ha känt mig aningen frågande blev jag sedan snabbt mer och mer positiv till idén. Fortsätt läsa Långsiktig planering och några tankar om nuet!

Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan.  Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.

Fortsätt läsa Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Högläsning för läslust och ny kunskap

Detta läsår undervisar jag årskurs 4 i svenska och So. Eftersom jag märkte hur tiden för högläsning minskade successivt förra året när jag hade årskurs 6, och det bekymrade mig, var det viktigt för mig när jag planerade höstterminen att lägga upp undervisningen så att det finns mycket tid för högläsning. Jag vet efter många år som lärare att högläsning är ett mycket uppskattat sätt att få eleverna att njuta av böcker, få egen läslust, få ny kunskap och upptäcka hur man egentligen gör när man läser. Eleverna tycker nästan alltid att jag slutar läsa för tidigt, oavsett hur länge jag har läst, och detta har naturligtvis också med att göra hur jag läser högt. En högläsare behöver bjuda på sig själv och läsa med rätt intonation, olika röster och tonlägen och använda kroppsspråk. Jag tycker också att det är viktigt att använda högläsning på olika sätt. Ibland är den bara till för att vara avkopplande njutning, andra gånger vill jag få eleverna att förstå hur vi gör när vi läser och ibland kan vi använda det vi läser i vårt arbetsområde som vi arbetar med i So.

Fortsätt läsa Högläsning för läslust och ny kunskap