Kategoriarkiv: Synligt lärande

I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Bilden visar exempel på huvudräkningsexempel skrivet på whitboardtavla.I det här blogginlägget kommer du att få läsa om hur jag under en matematiklektion i årskurs 2, arbetar i klassrummet, för att skapa intresse och tilltron till elevens förmåga att använda huvudräkningsstrategier genom differentierad undervisning. Min förhoppning är att du som läser detta, ska bli inspirerad men också reflektera över hur du gör i ditt klassrum för att nå de långsiktiga målen. Kanske är detta inte något nytt, men det är också nyttigt med igenkänning och bekräftelse i det man gör.

Syftet med lektionen är att ge exempel på hur man i ett klassrum kan hjälpa eleverna att utveckla sin tilltro till sitt eget lärande och ett intresse för matematik, med hjälp av differentierad undervisning. Målet med lektionen är att skapa så goda förutsättningar som möjligt, för att nå de långsiktiga målen i matematik. Fortsätt läsa Utveckla tilltro och nyfikenhet – En förutsättning för de långsiktiga målen

Vikten av en fungerande lärplattform för elever

Gymnasiet ska förbereda oss för högskola/universitet och de använder till viss mån Canvas. Det ger oss en bättre grund att förstå programmet och kan göra det lättare i framtida studier. /Elev årskurs 3 samhällsvetenskapliga programmet

När vi införde en ny plattform var en del elever skeptiska, hur skulle detta hjälpa dem i utbildningen och att nå sina mål? Vad är det för fel på den vi har? Vid en första anblick så gör det kanske inte det, men om vi ser vad som tar energi av eleverna, hur våra hjärnor fungerar och vad som hjälper eleverna kanske det klarnar lite mer. Fortsätt läsa Vikten av en fungerande lärplattform för elever

Koll på Alla elever

I början av terminen fick vi uppgift av skolledning att sätta upp personliga åtagande. Det är tre enkla frågor som får mig att se mig själv i spegeln och reflektera över min roll som lärare.

  • Vad behöver jag göra i min undervisning / mitt arbete för att fler elever ska nå minst E nivå kommande läsår?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla / förbättra / bibehålla relationerna med eleverna?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla kommunikationen och samarbetet med mina kollegor så att fler elever kan lyckas?

Jag ser mig själv som en engagerad lärare där jag har stort fokus att få alla elever att lyckas, men när jag tittar på måluppfyllelsen på skolan, då räcker inte detta, jag måste göra något mer.

Ett av åtaganden som jag kom fram till är att jag ska skapa möjligheter för eleverna att få tätar återkopplingar om hur det går i skolan och hur de utvecklats. Fortsätt läsa Koll på Alla elever

Du vill att vi ska lyckas!

“Du VILL att vi ska lyckas”. Den kommentaren fick jag av en av mina elever i årskurs fem. Först reflekterade jag inte så mycket  över vad eleven sa, men när jag sedan tänkte efter så förstod jag vad hon menade. Eller gjorde jag det? Menade hon att jag hjälpte dem för mycket för att de skulle lyckas eller menade hon att jag gav dem förutsättningar att lyckas. Är det någon skillnad på det förresten? Kan vi hjälpa eleverna för mycket? 

Läxförhör inför prov

Det var när vi arbetade med meteorologi och jag hade gett eleverna ett läxförhör veckan innan ett prov skulle genomföras. Läxförhöret innehöll frågor från sju av de totalt tio sidorna i läroboken som behandlade meteorologi. Eleverna gjorde läxförhöret i det digitala provverktyget Exam och det bestod av frågor av olika svårighetsgrad. Det var uppdelat i tre delar. Det började med “para ihop uppgifter” där sex olika begrepp skulle paras ihop med rätt förklaring. Den andra delen innehöll frågor där man skulle svara med ett ord eller en mening och läxförhöret avslutades med frågor där man skulle utveckla svaren och använda relevanta och ändamålsenliga begrepp.  Fortsätt läsa Du vill att vi ska lyckas!