I skollagen kan vi läsa att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollagen, 1 kap. 5 §) och forskning visar samstämmigt att det är vad läraren gör och den undervisning som sker som gör störst skillnad.
– bedömning för lärande/formativ bedömning, tydliggöra mål och kriterier för framgång, synliggöra lärande i undervisningen, återkoppling som leder till lärande, aktivera eleverna som lärresurser för varandra, aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande
– språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
– digitalt lärande
Vi lärare har nu i två år arbetat med att differentiera undervisningen och jag, mina kollegor och självklart – eleverna har börjat landa i hur vi vill ha det.
I det här blogginlägget vill jag lyfta huvudpersonerna – barnen i min klass 24 stycken 3:eklassare, och berätta hur de valt att arbeta för att lära sig.
Det är dags att avsluta terminen, summera och blicka framåt utifrån elevernas behov och terminens framgångar. Den här terminen har jag jobbat intensivt med att skriva berättande text med mina grupper i svenska och då infört ett nytt moment för att stärka elevernas skrivande .
Under sin tid på högstadiet ska eleverna i de olika ämnena möta olika typer av texter samt träna på att skriva några av dem. Att som elev bli en god skribent är inget som kommer av sig själv, det kräver mycket arbete av både eleven och läraren. Fortsätt läsa Responsarbete och skrivutveckling
“Nu sprang barnen så fort de kunde med varulven efter sig. De sprang fort och tittade på varulven som jagade dem. Då krockade de plötsligt med något hårt, stort och lurvigt. Framför dem stod en till varulv som de trodde var ond. Men vad de inte visste var att detta var varulvens goda tvilling! Nu visste inte barnen vad de skulle göra. Den goda varulven räckte ut händerna för att barnen skulle klättra upp i dem. Barnen tittade förvirrat på varandra, de visste inte om de kunde lita på den nya varulven. Då sa den goda varulven.
– Kom igen! Ni får välja nu om ni vill bli uppätna av min tvilling, eller om ni vill följa med mig för att kunna överleva.”
Utdrag ur “Det halvonda tivolit” skriven av elever i år 3.
I mitt förra inlägg skrev jag om en klick elever som saknade motivation till skolarbetet som valde att stöka och störa i stället för att anstränga sig när de inte förstod uppgiften eller inte tyckte den var kul. Jag berättade även att jag tog hjälp av vår utvecklingsgrupp i arbetet med att hjälpa eleverna att hitta motivationen för skolarbetet.
Sedan förra inlägget har vårt arbete fortsatt och vi har analyserat de observationer som alla lärlag gjorde i sina klasser. När vi sammanställde materialet kunde vi se att elever, oavsett årskurs, klass eller ämne, lätt tappade motivationen vid uppgifter som kräver koncentration och uthållighet. Som ett led i detta har alla lärlag arbetat med att lyfta fram vikten av att träna, att våga försöka även när det är svårt och att inte ge upp. Vi pratar om begreppet ansträngning med eleverna och tänker tillsammans kring hur man kan göra när något är svårt eller tråkigt. Fortsätt läsa Motivation och ansträngning del 2
I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi lärare när vi precis påbörjat arbetet?
I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.
Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.
I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.
