Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Yad Vashem, del 2: Biografiskt material i undervisningen om Förintelsen

Det har nu gått en tid sedan jag gick utbildningen om judiskt liv och Förintelsen vid Yad Vashem i Jerusalem och jag har fått ytterligare tid att reflektera över mina upplevelser. I det här blogginlägget vill jag dela med mig av mina tankar kring en föreläsning om biografiskt material i undervisningen om Förintelsen.

Den 27 januari, den internationella minnesdagen för Förintelsens offer närmar sig. Detta är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Sedan 2001 har dagen varit en nationell minnesdag och år 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot, en dag som behöver uppmärksammas i skolan för att uttrycka stöd för alla människors lika värde. Fortsätt läsa Yad Vashem, del 2: Biografiskt material i undervisningen om Förintelsen

Responsarbete och skrivutveckling

Det är dags att avsluta terminen, summera och blicka framåt utifrån elevernas behov och terminens framgångar. Den här terminen har jag jobbat intensivt med att skriva berättande text med mina grupper i svenska och då infört ett nytt moment för att stärka elevernas skrivande . 

Under sin tid på högstadiet ska eleverna i de olika ämnena möta olika typer av texter samt träna på att skriva några av dem. Att som elev bli en god skribent är inget som kommer av sig själv, det kräver mycket arbete av både eleven och läraren.   Fortsätt läsa Responsarbete och skrivutveckling

Att skapa rättssäkra examinationer

I mitt tidigare blogginlägg från denna termin skrev jag om hur vi lärare på Spångholmsskolan jobbar mot ökad kunskap och samsyn för att säkerställa att våra elever ska få rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg. Blogginlägget finns här

I detta blogginlägg tänker jag fortsätta på samma tema men med ett snävare fokus. För att kunna sätta ett betyg måste det ha skett bedömningar som synliggjort elevernas kunskaper. Vi har under terminens utvecklingsarbete diskuterat hur bedömningar både kan vara formella och informella. De formella bedömningarna kan ske genom en examination såsom ett skriftligt prov, en inlämnad bilduppgift, en ekonomiskt och miljömässigt motiverad inköpslista i hemkunskap eller liknande men likväl kan en bedömning vara informell. Informella bedömningar kan egentligen vara precis vad som helst, en analys av orsaker till ett krig under ett samtal under lunchen, något som är sagt av en elev under en lärarledd genomgång, ja allt eleverna har visat under terminen räknas in i “bedömningskorgen”.  Fortsätt läsa Att skapa rättssäkra examinationer

Inget klydd! En enkel regel.

För att skapa en god miljö och omgivning att leva i behövs regler, ramar och riktilinjer.  Detta gäller inte minst skolan där dessa regler ska stå som en garant för arbetsro och en trivsam och hälsosam miljö att vistas i. Jag har vid många tillfällen tillsammans med kollegor fastnat i formuleringar och funderingar kring tanken om att “ju färre regler desto lättare att komma ihåg” Man måste sålla för att inte eleverna ska gå vilse i en skog av regler.


  Många gånger har säkert fler än jag suttit tillsammans med kollegor och försökt att på ett vattentätt sätt formulera frågorna så att de är lätta att förstå, inte kan misstolkas eller kringgås. 

  Sen har vi ju det där med att regler ska låta trevliga samtidigt som de ska bestämma över oss. Helst ska man dessutom inte ha negationer som förklarar vad och hur man inte ska göra utan på ett mer positivt sätt uppmana hur man ska göra för att regler ska följas.

“Den gyllene regeln” har jag vid perioder av mitt yrkesliv haft hängande på väggen i klassrummet: Den är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner och filosofiska och etiska läror. Principen kan uttryckas både positivt “Behandla andra som du själv vill bli behandlad” och lite mer negativt (som vi ju skulle försöka undvika…) “Behandla inte andra som du själv inte vill bli behandlad”. Förekomsten av den gyllene regeln i så många olika religioner har gjort den användbar vid samarbete över religionsgränserna. Gott nog, men även där har jag vid något tillfälle hamnat i kläm. Exempelvis den gången jag pratade med en elev som hade kastat vattenballong i klassummet som mycket väl kunde tänka sig en få en ballong splashad på sig eftersom det var så varmt ute…

Det är alltså inte lätt det där med reglerna. Ytterligare en dimension, som någon brukar tillägga i regeldiskussioner, brukar vara att det måste finnas konsekvenser om man bryter mot regler och att reglerna annars blir utan verkan. Kan diskuteras. De allra flesta låter bli att göra fel eftersom att de har en välkalibrerad moralisk kompass och inte för att de är rädda för ett möjligt straff.


Den enda regeln

För att komma undan många och långa formuleringar och underlätta för både mig och eleverna har jag kokat ner reglerna till den enligt mig ultimata regeln. Den är kortfattad och kärnfull. Klatchig i sitt uttryck och lätt att komma ihåg. Den är bred i omfånget men ändå precis och distinkt. Här kommer den: 

INGET KLYDD!

Regeln är svår att kringgå eftersom den är lätt att härleda till betraktarens upplevelse. 

Om man någonstans i härledningskedjan kan bevisa att någon tyckte att det var klydd – ja, då är det så! “Du kastade en vattenballong. Det är klydd. Din kompis ville inte ha den på sig och fick gå hem och byta tröja. Dubbelklydd. Dessutom får någon komma med trasa och hjälpa till att torka upp. Trippelklydd!.

Regeln är lätt att komma ihåg för eleverna och blir viktig och lite rolig på samma gång. Tro det eller ej, men denna regel är applicerbar i många situationer och har på ett enkelt sätt hjälpt mig vid flera tillfällen.

Självklart löser den här regeln inte alla världsproblem, men den har faktiskt gjort både mitt och mina elevers liv enklare vid många tillfällen genom åren.


Var en förebild

Ska jag vara ärlig så finns det något som har minst lika stor betydelse som regler och konsekvenser för att allt ska fungera i skolan. Det att du som vuxen i skolan är en god förebild och visar vägen för våra unga. Våga erkänna om du själv klyddat till det och visa att man kan rätta till sina misstag. Visa på goda rutiner. Alla barn har inte med sig en tillräckligt bra moralisk kompass när de kommer till skolan och vissa har svårare att göra rätt. Då måste vi vuxna göra allt som står i vår makt att visa rätt väg. Det gör vi inte med främst med regler utan som förebilder. 

Någon som vill opponera sig? – INGET KLYDD! 😉


Diskussionsfrågor

  • Vilka regler brukar det oftast brytas mot på din skola? 
  • Varför bryter eleverna mot dessa regler?
  • Hur gör vi på skolan för att eleverna ska följa regler?
  • Finns det andra faktorer än regler som kan hjälpa till att hålla ordning på en skola?

 

Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla

Skolans traditioner är precis som den organiserade rastverksamheten, fadderverksamheten och eventuella gemensamma temadagar över klass- och årskursgränser en viktig del av skolans trygghetsarbete. Om än kanske inte lika uppenbar. Kanske är så att vi inte heller alltid tänker på traditionerna som en del i vårt trygghetsarbete och därför inte fullt ut utnyttjar potentialen i dem som trygghets- och vi-skapande aktiviteter. Skolans traditioner är nämligen i sin bästa form aktiviteter som skapar relationer och stärker vi-känslan och gemenskapen på skolan. Fortsätt läsa Traditioner som bidrar till trygghet och vi-känsla