Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Etnografi är en datainsamlingsmetod för att analysera sociala och sociologiska strukturer genom olika former av fältstudier. Om man dessutom använder metoden utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt (tolkning av text/lära) är det en metod som går att använda sig av som ett ämnesdidaktiskt verktyg i syfte att utveckla sin undervisning i religionskunskap. Jenny Berglund, professor i i religionsdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, använder begreppet “etnografiska glasögon” som en metod för att försöka se företeelser som har med religion att göra. Den här metoden kom jag i kontakt med under en utbildning jag gått under våren; Didaktiska perspektiv på islam. I det här blogginlägget vill jag beskriva metoden och hur den kan bidra till att undervisningen i religion blir icke konfessionell och opartisk samt uppmärksammar hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion och tro på olika sätt. 

Fortsätt läsa Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Körläsning – som ljuv musik i klassrummet

Det finns ingen enskild metod eller sätt som kan sägas vara den effektivaste för att träna läsförståelse och läsflyt, utan det finns många vägar dit. Avgörande är dock mängden läsning, ju mer vi läser desto duktigare blir vi. Inte så underligt egentligen för vem blir duktig på att spela fotboll eller gitarr, eller för den delen att sjunga i kör utan att träna och att träna mycket, på olika sätt men ändå med inslag av repetition, precis som när vi tränar läsning.

I skolans värld, på lektionerna tillsammans med eleverna, handlar det ofta dock inte enbart om att vi läser, och att vi läser mycket, utan också hur. Det viktiga för mig i min undervisning, oavsett om det handlar om engelska eller svenska, är att eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning, utan att vi hjälps åt. Lärare och elev, elev och elev, parvis, i större eller mindre grupper. Variationerna är inte oändliga, men de finns och variation oavsett om det handlar om gruppindelning eller hur vi läser är ofta viktiga för att skapa glädje och motivation. Fortsätt läsa Körläsning – som ljuv musik i klassrummet

Nyårstvivel och förnyade löften

Att vara lärare är betydelsefullt och viktigt. Läraren har ett finger med i spelet när det gäller att forma vår gemensamma framtid. Ett stort och tungt ansvar! 

Ändå har det hänt under mina år som lärare att jag har tvivlat kring betydelsen av min roll. Hade inte mina elever klarat sig bra utan mig? Hade man inte kunnat plocka in någon från gatan som hade lyckats ungefär lika bra med eleverna som jag? Vad är det jag tillför som gör skillnad? Fortsätt läsa Nyårstvivel och förnyade löften

Etisk kompetens genom skönlitteratur

Etisk kompetens innebära förmågan att reflektera etiskt, att utveckla empati för sina medmänniskor, att se saker och ting från olika infallsvinklar. Det innebär även att man ser saker och ting från olika infallsvinklar och har en vilja att medverka till att människor finner mening och lycka, vilket på sikt är ett steg mot ett gott samhälle. Utveckling av etisk kompetens hos elever kan ses som en del utav det allmänna fostransuppdraget som den svenska skolan har gentemot sina elever, och som återfinns i läroplanens övergripande mål om normer och värden:

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Fortsätt läsa Etisk kompetens genom skönlitteratur

Sokratiska samtal i historia?

För att knyta ihop detta blogginlägg med mitt förra så kommer här en snabb och otroligt kortfattad återblick. Mina nya sjuor blev besvikna efter det första provet och därmed tyckte jag att gnistan släcktes i klassrummet. Jag fick alltså analysera min undervisning och acceptera att det finns något som mina elever inte kan och att det nu är dags för mig att ta ansvar för att säkerställa mina elevers lärande. En av frågorna som vi lärare på Spångholmsskolan ska besvara under våra årliga medarbetarsamtal lyder ungefär: Hur arbetar du med analys av din undervisning?”. Analys är ett brett begrepp så jag definierar begreppet, i detta inlägg, till hur jag analyserar undervisningen när resultaten i klassrummet inte blev lika höga som jag hade förväntat mig.  Jag började med att definiera vad som har gått bra och vad som gått mindre bra. Det var enkelt denna gång då det var tydligt att det var uppgifterna och provfrågorna, där det utöver faktakunskaper krävdes resonemang, som eleverna behövde utveckla. Fortsätt läsa Sokratiska samtal i historia?