Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

I mitt förra inlägg ”Att utforma en tillgänglig lärmiljö  del 1 – fysisk lärmiljömiljö” berättade jag hur vi på Spångholmskolan under förra året jobbat med våra lärmiljöer med utgångspunkt i ett samarbete med SPSM. I det inlägget fokuserade jag på den fysiska lärmiljön och hur det påverkat hur jag och mina närmsta kollegor jobbar i skolans särskilda undervisningsgrupp. Börja gärna med att läsa det inlägget för att få en bakgrund.

I detta inlägg flyttas fokus till hur vi jobbar med den sociala och den pedagogiska lärmiljön. Inledningen får bli den samma. Den beskriver vår spelplan bra tycker jag. Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.  Fortsätt läsa Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 1 – fysisk lärmiljö

Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Skriven text är troligen den mest vanliga textformen i skolan i det egna skapandet. Många av de texter eleverna skriver skrivs föra att visa kunskap och förmågor kring ett ämnesstoff eller för att visa på ett kunnande i just skrivandet. Texterna skrivs för läraren men brister i mottagaranpassning och fokus hamnar på bedömning istället för funktion. Genom att låta eleverna skriva en text för en tydlig mottagare hamnar fokus mer på funktionen och blir då inte bara en produkt vilket också gynnar engagemanget för uppgiften. Jag och många med mig har skrivit om just detta tidigare och få behöver nog övertygas om vikten av och mervärdet med att låta eleverna producera för en mottagare. I detta inlägg tänker jag därför berätta om ett nyligen genomfört projekt där jag och min kollega samarbetat med Baraskolans lärare och elever i åk 2 i skapandet av en julkalender. Ett arbete med tydliga mottagare för elevernas texter.

Fortsätt läsa Julkalendern – ett samarbete som skapar engagemang

Meningsskapande undervisning i historia med film, bilder och musik

En utmaning inom historieämnet är att forma undervisning som riktar sig till hjärtat för att uppnå riktig förståelse med djup insikt. Ett sätt är att presentera makrohändelser genom mikrovärlden, dvs utgå ifrån enstaka människoöden för att skildra en epok. Att dessutom använda litteratur, film, bilder och musik ökar möjligheten till meningsskapande enligt den multimodala teoribildningen. Dessa två teorier om att skapa mening i undervisningen har jag förenat i ett arbete kring första världskriget, ett arbete som utvecklats år för år och som i grunden handlar om att ge förståelse för en historisk tid och hur den påverkade människor, genom att eleverna får bearbeta och omvandla det förflutna till något eget. Fortsätt läsa Meningsskapande undervisning i historia med film, bilder och musik