Kategoriarkiv: Spångholmsskolan

En 4-9-skola i Bara, kommunens näst största ort.

Högläsning och textsamtal grunden i att träna läsförståelse

Att läsa och förstå en text kräver mycket av eleven. Läsförståelse innebär inte endast att avkoda texten utan man måste även behärska förmågan att tolka och förstå en läst text, utläsa budskap, tema och motiv samt reflektera över avsändare och sammanhang verket har tillkommit i. Denna djupare läsförståelse är inget som sker automatiskt vid läsning utan något man som lärare medvetet  måste planera för och där högläsning och textsamtal utgör grunden. 

Fortsätt läsa Högläsning och textsamtal grunden i att träna läsförståelse

Att undervisa särskilt begåvade elever

Viktigt på riktigt blir ett än viktigare begrepp då vi möter våra särskilt begåvade elever i skolan. De om några elever har svårt att, eller t o m vägrar att, prestera för presterandets, skolans eller betygens skull. De vill lära sig på riktigt! Lättast fångar vi dem utifrån deras egna eller andras intresseområden och då de får tillfälle att engagera sig i riktiga uppgifter och verkliga problem, där kunskapskrav och kursmoment i olika ämnen bakats ihop till ett riktigt projekt. Ett projekt som allra helst riktas utåt, mot en publik eller mottagare utanför skolans väggar för att eleven ska känna meningsfullhet. Fragmentiserad och stegvis undervisning är ofta rena döden. De iakttar och lär sig utifrån helheten, bredden och djupet. Dessutom är de fullkomligt luststyrda. Att öva för övandets skull existerar inte utan dessa elever övar medan de gör – på riktigt. Fortsätt läsa Att undervisa särskilt begåvade elever

Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Han spelade gärna brädspel men ville då ha flera figurer att gå runt med samtidigt. Läskoden knäckte han strax före han fyllde tre år men hade sedan inte behov av att visa att han kunde läsa. Samtidigt reflekterade han i flera led och kunde koppla ihop olika kunskaper för att se helheter. Han såg sammanhangen snabbt och idag, femton år senare beskriver han det som om han har flera kanaler öppna samtidigt. Nu, liksom då vid tre års ålder, var följdfrågorna många och förmågan att tänka i flera led i stort sett obegränsad.

“Vad är det?”
“Det är en fisk!”
“Var heter den?”
“Rocka!”
“Var bor den och vad äter den? Finns det nån som kan ta den? Kan den simma snabbt och var gömmer den sig ….?”   Fortsätt läsa Barnen som vi alltför sällan förstår … 

Dra en vits och kunskapsutveckla!

Språket är en nyckel till mycket. Det kan handla om gemenskap, förståelse eller framgång på olika plan. Särskilt tydligt för mig har detta varit under år där jag jobbat med många elever med utländsk bakgrund.

Läsförståelse är en paradgren som vi jobbar med i svenskämnet och som även bör ingå i ALLA andra ämnen med sina specifika begrepp och strukturer (se tidigare text). Att hålla sig till skolämnena räcker förstås en bit för att klara av skolan.
Just det, sen finns det ju ett liv utanför skolan också…

Genom att ha detta tänk i bakhuvudet gör vi alla våra elever en tjänst. Fortsätt läsa Dra en vits och kunskapsutveckla!

Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer

Historia omfattas inte endast av det som hänt. Historia är även det som finns runt omkring oss och det som händer här och nu. Vårt samhälle och vår vardag har sin grund i historien och framtiden har sin grund i vår samtid. I historieämnets kursplan syns detta bla i en förväntan om att eleven ska kunna undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriva samband mellan olika tidsperioder. Dessutom ska eleven kunna ange någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motivera sitt resonemang med hänvisning till det förflutna och nuet.

Detta kunskapskrav omfattar därmed tre delar: beskriva samband, ange tänkbar fortsättning samt motivera denna. Ett omfattande krav som först och främst kräver grundliga  faktakunskaper. Fortsätt läsa Murar och gränser – att se och beskriva utvecklingslinjer