Kategoriarkiv: Roslättsskolan

En F-3-skola i Svedala tätort.

Vygotskij-inte så tokiga tankar!

Vygotskij menar att det är i samtalet lärande skapas och det tror jag de flesta är villiga att hålla med om. Jag, är i alla fall helt övertygad! Därför är det viktigt att vi skapar tillfällen där eleverna kan samtala med varandra.

Hur kan jag göra det?

Ett enkelt sätt att få eleverna aktiva och samtala med varandra är genom matteproblem, uppgifterna kan vara av olika karaktär öppna eller med ett givet svar, oavsett vilket ger problemlösning i matematik tillfällen att samtala.

Fortsätt läsa Vygotskij-inte så tokiga tankar!

Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser

Vi är nog alla överens att vi vill öka interaktionen mellan eleverna så att de får öva språket, tilltro till sin egen förmåga, lära av varandra, sätta sin egen kunskap i förhållande till andras, uttrycka åsikter och ta ställning. Ett sätt att utveckla detta är genom kooperativt lärande.

En modell som skapar förutsättningar för ett strukturerat samtal är ”Inre-yttre cirkel”. Här får eleverna träna på olika förmågor t ex kommunicera, argumentera och ta ställning. Strukturen är bra för att det är lätt att komma igång och alla elever måste vara delaktiga i samtalet. Alla elever är mycket aktiva och fler har blivit bättre på att lyssna och bygga vidare på andras tankar, vilket är en förutsättning för att kunna bredda och fördjupa diskussioner. Fortsätt läsa Kooperativt lärande-struktur för lärprocesser

När alla pratar och ingen lyssnar

I den läroplan vi har nu trycker man mycket på kommunikation Jag har skrivit om det tidigare i ”vad säger man när man inte vet vad man ska säga” och det är något jag funderar mycket kring i planeringen av min undervisning. Hur ger jag eleverna förutsättningar att öva detta och hur bedömer man kvalitén i det. Om man funderar över ordets betydelse: gemensam, göra gemensamt tycker jag att man kommer en bra bit på väg. Detta är inget man kan lära sig ensam. Jag rekommenderar verkligen boken “Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons om man är intresserad av att läsa om språkutveckling och hur vi kan arbeta med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i klassrummet. Den vänder sig visserligen enligt baksidestexten främst mot andraspråkselever, men jag som undervisar där vi har få andraspråkselever har  haft stor nytta av den. Fortsätt läsa När alla pratar och ingen lyssnar

Att orka skriva

När jag skrev sist hade vi kommit två veckor in i vårt arbete att förändra normen i ett klassrum där allt var kaos. Det tog ungefär två veckor att förändra rutinerna så mycket att vi kunde börja ha lektioner med kvalitet. Det som fungerade bäst som lektion när jag kom var enskilda uppgifter av typen fylla i och då genom att eleverna själva bläddrade fram och tillbaka i böckerna och gjorde den sidan de själva fann intressant och oftast bara delar av den. När det blev motstånd bytte de helt enkelt till en ny sida. Det är klart att de lärde sig något, barn är ju av naturen nyfikna, men få utmanade sig att arbeta med områden de hade svårare för. Det är lättare att motivera sig att lära mer om något man redan är duktig på än det är att lära nytt i något man tycker är svårt eller mindre intressant. Detta har arbetssätt har gjort att eleverna som grupp är mycket ojämna i sina kunskaper. Det som jag först tog tag i var skrivandet. Många, framförallt pojkar, tyckte skrivandet var jobbigt. Alltså valde de bort det helt. Motståndet låg på två plan, att rent motoriskt forma bokstäver och i att man inte kunde skapa meningar. Jag som tidigare arbetat på mellanstadiet och måste jag erkänna flera gånger förfasat mig över att eleverna när de kommer upp i fyran inte kan skriva med röd tråd i berättelserna tänkte att nu gäller det att lägga grunden. Jag ska lära dem att skriva en berättelse med röd tråd. Men hur gör man det med elever som inte skriver mer än två meningar och detta under lock, pock och tvång. Är det möjligt? Jag tror det om man har höga förväntningar…. och en plan… Fortsätt läsa Att orka skriva

När normen är varje man för sig själv

Kaos!
Jag ska byta skola! Kul! Jag behöver nya utmaningar och få uppleva hur det gungar när man lär sig något nytt, inte fastna i gamla hjulspår. Men innan det är dags har jag fem veckor kvar att försöka göra skillnad i en grupp som inte blivit en grupp. Jag har fått gå in och ta över en lågstadieklass.

Jag gör vad jag vill, när jag vill och om du inte vill. Så upplevde jag klassen när jag var och besökte ett par dagar innan jag skulle bli deras lärare. Taggiga som igelkottar och beredda på kamp. Vad jag såg var: barn som rymde från klassrummet, sprang i korridorerna, flyttade runt i klassrummet, satt under bänkarna, skrek och kastade saker när man inte ville gör det som förväntades. Hotade med våld så fort man inte fick sin vilja igenom. Kaos! Fortsätt läsa När normen är varje man för sig själv