Kategoriarkiv: Röda skolan

En F-5-skola i Svedala tätort.

Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

I mitt tidigare inlägg (här) lyfte jag fram vikten av att skapa en skolmiljö som präglas av lugn, trygghet och positiva förväntningar. En inkluderad lärmiljö som möjliggör för alla mina elever. Ett låg-affektivt förhållningssätt för att skapa trygghet och tilltro. Men att vara lärare innebär också att kunna leda, även i svåra stunder, och samtidigt få eleverna att vilja följa efter. I detta inlägg ska jag försöka förtydliga hur det arbetet kan se ut i mitt klassrum.

Det där jag lärde mig att börja med. Det måste jag nog sluta med.

Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – Det som är bra för någon är oftast bäst för alla (del 2)

Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Under våren har jag besökt grundskolor och förskolor runt om i Svedala kommun med uppdrag att sprida kunskap och erfarenhet kring elever som utmanar skolan med utmanade och problemskapande beteende. Nya möten som inspirerat mig oerhört. Jag har även skrivit inlägg (läs här) där jag beskrivit mitt arbete i klassrummet, tillsammans med eleverna, med fokus på ett Låg-affektivt förhållningssätt. Men efterfrågan om mer kunskap, bemötande och arbetsmetoder är fortfarande stor och behöver ständigt föras vidare och lyftas fram. Vad är t.ex. Låg-affektivt bemötande och hur kan man tillämpa det? I detta och i nästkommande inlägg gör jag några nedslag kring förhållningssätt, arbete och metoder såväl utifrån forskning som inifrån mitt klassrum.  Fortsätt läsa Lågaffektivt bemötande – En miniserie i två delar (del 1)

Marathon

Har du sprungit ett marathon någon gång?

Om du inte har sprungit alla de 42.195 metrarna så kanske du kan tänka dig hur det är. Man laddar en del inför loppet och i starten står vi verkligen på tå, laddade men ändå med viss oro. När vi sedan väl kommer iväg i loppet vill man ge allt direkt, men vi tvingar oss att ta det lugnt, inte ge allt  i början. Många med mig delar upp loppet i delar, oftast springer jag 6 gånger 7 km, det blir mer hanterbart. I perioder under loppet kommer känslan av trötthet, det är då publiken, musiken och och stämningen runt loppet får en att ta nya tag. Sedan mot slutet räknas varje kilometer ner och där, där är målet och vilken glädje det är att ta det där sista steget över mållinjen. Man är väl värd sin nedvarvning, men någonstans där i bakhuvudet börjar det gro ett litet frö, nästa marathon.

Många gånger under läsåret brukar jag tänka att jobbet i skolan är som att springa ett marathon. Den liknelsen kan vara galen kanske, men vänta ska jag förklara. Fortsätt läsa Marathon

Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!

Om jag i början av min lärarbana hade fått lista mina styrkor som lärare, hade jag nog ganska snabbt skrivit ”verbalt stark”. Precis som många andra lärare gillar jag att prata. Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig i både tal och skrift och har inga problem med att hålla långa utläggningar inför andra människor. Det är väl ändå något man har nytta av som lärare?
Det tog mig några år, men idag måste jag tyvärr säga att det där i bästa fall är en sanning med modifikation. I sämsta fall skulle jag nog kunna säga att min verbala styrka är en av mina stora svagheter som lärare. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att min svada emellanåt kan sabotera en del elevers möjlighet att förstå och prestera i skolan.

Fortsätt läsa Spara på orden för en inkluderande studiemiljö!

Programmering 2.0

I den reviderade LGR 11 som börjar gälla från höstterminen 2018 har digitaliseringen i skolan lyfts fram tydligt. Tittar vi närmare på LGR 11 ser vi att programmering skrivs fram på flera ställen.

Matematik åk 1 – 3 Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

Matematik åk 4 – 6 Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Matematik 7 – 9 Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.

Teknik 1 – 3 Föremål som styrs av datorer. Att styra föremål med programmering.

Teknik 4 – 6 Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med
programmering.

Teknik 7 – 9 Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

Detta är bara en liten del av de förändringarna som finns i läroplanen. Men hur kan vi arbeta med detta och hur får vi eleverna i skolan att lära sig programmeringen. Fortsätt läsa Programmering 2.0